Likt alla innovationsprogram utvärderas Smartare elektroniksystem vart tredje år. Vinnova vill veta hur programmen fungerar för att kunna besluta om fortsatt finansiering.

För Smartare elektroniksystem är den andra utvärderingen avklarad.

Bakgrund Våren 2012 begärde den statliga forskningsfinansiären Vinnova in förslag på så kallade strategiska innovationsagendor, myndigheten ville veta vad som behöver göras för att stärka olika teknikområde och därmed även svensk industri. Tillsammans med Formas och Energimyndigheten har Vinnova beviljat 17 innovationsprogram, tänkta att pågå i tolv år vardera. Smartare elektroniksystem tillhör den andra omgången som startade 2014 och är resultatet av sju olika förslag inom elektronikområdet som bakats ihop till ett.

– Det är glädjande att de inte slår ner på något, inte säger ”det där ska ni sluta med, det där är bortkastat”, säger Magnus Svensson som varit projektledare nästan ända sedan starten av Smartare Elektroniksystem.

”Ett välfungerande program som samlar och synliggör en viktig bransch” är slutsatsen i den utvärdering som presenterades under hösten 2020 av Techno­polis och Sweco.

Därmed kan programkontoret söka medel för ytterligare tre år. Finansieringen av ­projekten och de riktade insatserna kommer direkt från Vinnova och ligger kvar på samma nivå som ­tidigare, drygt 40 miljoner kronor per år.

– Det finns några riktigt roliga projekt som beviljats i utlysningarna under de första sex åren, och där ser man att det kommer ut produkter på marknaden, säger Magnus Svensson.

Ett exempel är Sivers IMA, numera Sivers ­Semiconductor, som något år efter avslutat projekt lanserade en millimetervågskrets. Ett annat exempel är Åkerströms i Björbo. ­Företagets projekt kring industriell radio­styrning fungerade som en kvalitetsstämpel och fick ägarna att gå in med pengar för att ta fram en produkt.

– Sånt är riktigt kul att se, det finns ytterligare ett par till sådana.

Värt att hålla i minnet är att projekten inte är tänkta att nå hela vägen fram till en färdig produkt. För att få finansiering ska tekniken ha lämnat forskningsstadiet och vara på väg mot en kommersialisering.

Sedan starten 2014 har 12 utlysningar genomförts där företag, forskningsinstitut och akademin fått skicka in förslag på projekt. 154 av de 467 förslag som skickats in har fått dela på cirka 237,6 miljoner kronor.

Dessutom har knappt 40 miljoner kronor gått till riktade satsningar. Smartare Elektroniksystem har omsatt totalt ungefär 275 miljoner kronor under de första sex åren, inklusive administration och informationsarbete.

Budgeten var lite lägre under uppstartsfasen, men har efter de första två åren legat på drygt 40 miljoner kronor per år.

– Jag brukar säga att 12 procent har gått till programkontoret, 12 procent till enskilda projekt och resten är öppna utlysningar.

Jämfört med utvärderingen för tre år sedan finns det denna gång inga förslag på större förändringar, rekommendationerna handlar mest om att programmet kan fortsätta som tidigare eller skruva lite på inriktningen.

Redan fjolårets utlysningar skvallrade om det senare. De var temainriktade istället för som tidigare teknikinriktade.

– Det var en diskussion i styrelsen kring hur vi får projekt som inte är så forskningsnära. Vi trodde att det skulle hjälpa samtidigt som vi funderade på inom vilka områden som det behövs innovationer, säger Magnus Svensson.

Ett av tillämpningsområdena var energi­förbrukning som är relevant för i princip alla spetsområden som Smartare elektroniksystem samlar.

– Samtidigt vill vi hålla fast vid det vi är duktiga på där vi har en bransch som bygger mest industrielektronik, som vi kan kalla det. Det handlar om tillförlitlighet, robusthet och hållbara produkter.

Värt att komma ihåg är att även om Smartare elektroniksystem skriver utlysningstexterna är det Vinnova som med hjälp av olika sakkunniga gör urvalet. Programkontoret har inget inflytande över besluten men har fått råd av Vinnova om hur texten kan utformas för att få önskat resultat.

– Vi fick nio nya projekt i fjol och det man ser är att de ligger på en högre nivå än tidigare.

Magnus Svensson refererar till den niogradiga TRL-skalan som visar hur långt ett projekt kommit på sin väg från idé till färdig produkt.

Samtidigt ska inte alla pengar gå till teknik som är redo att kommersialiseras. Det finns ett visst utrymme för att satsa på saker som ännu inte bevisat sin potential.

– Tryckt elektronik är ett sådant område som kan göra stor skillnad om det lyckas.

Smartare elektroniksystem har därför lagt 27 miljoner under sex år på testbädden Printed Electronics Arena, PEA, i Norrköping.

Andra riktade satsningar, om än med mindre budgetar, är Smartare Elektronikhandboken och NTA-lådorna för grundskolan.

Spetsområden • Antenn-, mikrovågs-, och terahertzsystem • Fotonik • Inbyggda system • Kraftelektronik • Mikro- och nanoelektronik • Sensorer • Tryckt elektronik Insatsområden •Avancerade produktions­metoder • Byggsätt • Tillförlitlighet

Handboken som lanserades i den första upplagan våren 2018 ska få utvecklare och tillverkare att prata samma språk och därmed höja kvaliteten på produkten, medan de två NTA-lådorna ska väcka intresset för elektronik och uppkopplade prylar vilket förhoppningsvis leder till att fler väljer att studera teknik och naturvetenskap.

En rekommendation efter de första tre åren var att alla innovationsprogram skulle ägna sig mer åt internationella samarbeten.

Vinnova ansåg att det var bra för svenska företag att komma ut i Europa men ville också att en större del av de pengar som skickas till Bryssel kommer svenska företag tillgodo.

För Smartare elektroniksystems del innebar det att Thorbjörn Ebefors anställdes på deltid.

– Vi tar med företagen ut i Europa, där de kan träffa företag från andra länder, säger Magnus Svensson.

Eftersom pengarna sedan kommer via EU är det svårt att veta exakt hur utdelningen blivit.

– Om man tittar på hur många svenska parter som är med, har de ökat markant de sista två åren. Förhoppningsvis har vi bidragit till det.

Det handlar bland annat om svenskt deltagande i Eurekasklusten Penta för mikroelektronik och Euripides för smartare elektroniksystem.

En annan rekommendation var att programmet måste bli bättre på att sprida kunskap.

– Vi kommer att fokusera ännu mer på det. Vi ska försöka fördubbla antalet arrangerade event under året men det är inte viktigt att vi ska synas. Det är budskapet och möjligheterna för företagen vi pratar om som är viktigt.

Pandemin har stoppat möjligheterna att träffas fysiskt och Magnus Svensson räknar inte med att det ska förändras under året.

– Får vi ta in lite folk blir det en bonus.

Istället är det webbaserade möten som gäller, en form som praktiserades framgångsrikt under fjolåret. De inspirationsdagar som arrangerades lockade uppåt 200 deltagare, ungefär dubbelt så mycket som de fysiska mötena som tidigare genomförts runt om i landet.

För varje dag har det funnits ett tema som passat den lokala industrin plus att spetsområdena fått presentera sig. Tanken har dessutom varit att skapa kontakter och samarbeten mellan lokala företag och mellan företagen och spetsområdena.

När nu årets event går över webben kommer deltagarna från hela landet och man behöver således inte presentera spetsområdena varje gång. Istället är tanken att fokusera på ett tillämpningsområde.

– Det skulle kunna vara matproduktion och jordbruk, batterier och solceller, rfid eller transporter och logistik men inget är bestämt än.

Ett helt annat tema som projektkontoret funderar på är frågan hur de projekt som genomförts hittar finansiering för att ta sig den sista biten fram till en produkt. De projekt som finansieras av Vinnova via Smartare elektroniksystem får inte finansiering för det.

– Man skulle kunna tänka sig att knyta ihop bolagen med Almi eller riskkapitalbolag.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Under fjolåret drog Smartare elektroniksystem också igång en riktad satsning kring tillförlitlighet i lödfogar. Arbetet ska pågå i två och ett halvt år och leds av forskningsinstitutet Rise i Göte­borg. Tanken är att utvärdera kort som används av industrin för att kunna ta fram rekommendationer för lod, komponenter och kort som sedan adderas till Elektronikhandboken.

– På det hela taget är jag är väldigt nöjd med utvärdering vi fick. De tycker vi använt pengarna väl på relevanta projekt och aktiviteter, vi ska skruva lite, men mest fortsätta i samma riktning, säger Magnus Svensson.