Skriv ut

Trycksår är långdragna, innebär enormt lidande och i värsta fall kan de leda till döden. Dessutom medför de stora kostnader för både äldre- och sjukvården. Ett lättanvänt mätinstrument från Linköpingsföretaget PU sensor kan på ett objektivt och snabbt sätt bedöma risken för trycksår vilket gör att det går att sätta in före-byggande åtgärder i tid.

– Om man trycker på sin hud ska kärlen streta emot, men hos ungefär 20 procent av alla män­niskor händer det nästan inte alls, säger Johannes Walfridsson, vd på PU sensor.

Resultatet blir att blodflödet reduceras. Därmed får cellerna inget syre och ingen näring plus att restprodukterna inte transporteras bort. Till sist dör cellerna och det bildas sår som kan gå hela vägen in till benet.

Trycksår, eller liggsår som det kallades förr i världen, är inte kopplat till ålder utan kan lika gärna drabba unga, men eftersom det är mest äldre som ligger eller sitter stilla länge är problemet vanligare i den gruppen.

– Det blir stora och djupa sår som är otroligt smärtsamma, man kan dö av dem om de inte hejdas eftersom det uppstår sepsis, blodförgiftning.

Att vårda personer som fått trycksår är kostsamt och tar mycket resurser så därför görs en riskbedömning när patienterna kommer in.

– Den är helt subjektiv med bedömning av känsel, allmäntillstånd och annat.

Ungefär 20 procent av de som bedöms klassas som riskgrupp och får förebyggande åtgärder med regelbunden vändning, särskilda madrasser, extra uppsikt eller annat.

Tyvärr är ungefär hälften av de personer som får trycksår inte klassade som riskgrupp.

– Vi vill tillföra ett värderingssätt som är objektivt, som mäter vad som händer, säger Johannes Walfridsson.

Företaget har tagit fram ett instrument som kan göra bedömningen på ett objektivt sätt.

– Jag har jobbat som innovationsrådgivare till startups och jag brukar inte rekommendera att lägga ut såna viktiga kärnverksamheter. Produkten har ett liv, man lägger till funktioner, fixar brister och lever med den.

Utvecklingen av det uppkopplade instrumentet har därför gjorts internt, det gäller både hård- och mjukvara.

Själva mätmetoden baseras på mångårig forskning vid Linköpings universitet av docent Margareta Lindgren och professor Anna-Christina Ek.

– Den utrustning de använde i sin forskning var stor och klumpig, det var en dator på en vagn de rullade runt. Dessutom var stabiliteten i användningen inte perfekt.

Johannes Walfridsson träffade de två äldre forskarna för fem år sedan på Venture Arena i Linköping, ett event där företag och personer söker nya samarbeten.

Han var där för att hitta något nytt att sätta tänderna i och de letade någon som ville gör en produkt av deras forskning. Knappt fyra år senare, i ­februari 2021, var instrumentet som döpts till PU sensor där PU står för Pressure ulcer (trycksår på engelska) klart för en kommer­siell lansering.

– Man har forskat runt sånt här på flera ställen i världen men vad jag känner till är vi först.

PU sensor består av en mindre låda för elektroniken kopplad med sladdar till en kreditkortsstor platta där sensorerna sitter. Dessutom finns vad som kan liknas vid en uppblåsbar kudde som placeras runt sensorkoret för att lyfta upp patienten och därmed göra det möjligt att jämföra blodflödet vid belastning och avlastat.

– Plattan innehåller motsvarande 12 pulsklockor som lyser in och mäter det ljus som kommer tillbaka.

En pulsklocka är dock bara intresserad av hur snabbt hjärtat slår medan PU sensor mäter amplituden på pulserna med hjälp av två ljusvåglängder. Det ger ett mått på hur mycket blod som pumpas runt.

Genom att mäta obelastat och sedan belastat med patientens egen vikt går det att avgöra om det finns risk för trycksår.

Det handlar dock inte om absoluta värden utan skillnaden mellan belastat och obelastat vilket inte påverkas av hudtyp, hudfärg eller andra parametrar som kan skilja från en person till en annan.

Sensorplattan och den uppblåsbara kudden fästs vid ryggslutet hos patienten som ligger på rygg under mätningen.

Att man valt ryggslutet beror på att det är den plats där flest personer får trycksår.

– Därför har forskare intresserat sig för den platsen och det finns mest data att gå på.

Resultat bli ett ja eller nej plus ett graderat värde som sparas i en databas.

– Vi har ännu inte hittat någon person det inte fungerat på men skulle instrumentet inte få tillräckligt data säger det ifrån.

Sensorplattan är en förbrukningsdetalj som kan återanvändas ett antal gånger. Den fästs med dubbelhäftande tejp som släpper igenom ljuset.

Företaget har ett godkänt patent kring mätmetoden och uppbyggnaden av instrumentet.

Det första kommersiella systemet levererades i februari till ett äldreboende i Sundbyberg.

– Nu säljer och levererar vi hela tiden, både i Sverige och utomlands.

Produkten är CE-märkt enligt det medicintekniska direktivet som gäller i hela EES-området. I princip handlar märkningen om att den som sätter produkten på marknaden måste kunna visa att nyttan är större än den potentiella skadan.

– Varje mätning är en belastning av patienten så man måste kunna visa att produkten har en viss funktion.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

Idag har företaget tio anställda även om alla inte arbetar heltid. För att finansiera utvecklingsarbetet har företaget tagit in riskkapital vid tre tillfällen, det senaste inbringade tio miljoner kronor.