Elpriskrisen har fått Uppsalabolaget Ngenic att drunkna i beställningar på sin smarta termostat.
 |
| Björn Berg |
– Vi är helt överrumplade av den efterfrågan som varit efter semestern, berättar Björn Berg, vd.
Komponenterna till termostater som levereras till kund nu, beställdes för 12–18 månader sedan. För ett år sedan trodde Björn Berg att de skulle ge honom ett välfyllt lager under överskådlig tid.
– Ingen hade hört talas om elkris. Men i princip all min tid efter semestern – och tekniska chefens och inköpschefens i Polen – har gått åt till att försöka se hur vi kan få underleverantörerna att öka leveranstakten.
Tyvärr brottas Ngenic mot en välbekant antagonist: komponentbrist.
 Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.Prenumerera kostnadsfritt! |
– Vissa komponenter är det över 100 veckors leveranstid på. Vi tar extrakostnader för att kunna hantera detta – köper på spotmarknader och annat. Men någonstans får man ge sig där också, för det finns inte komponenter att få tag på. Vi skulle kunna sälja mycket mer än vi gör idag. Vi skalar så fort vi kan.
Min kollega undrar?
– Har han beställt så kommer han att få. Vi har en leveransplan. Komponenter kommer in. Det är turordning som gäller. Vi sliter. Jag har tagit in extrapersonal för att hantera situationen och vi levererar kontinuerligt till alla återförsäljare och kunder.
Väntetid för beställning nu?
– Åtta till tio veckor.
Björn Berg konstaterar att elpriskrisen gjort energisystemet till en snackis i nivå med pandemin.
– Det är till och med på Rix Morronzoo att Ringhals 4 inte återstartat som planerat. För ett år sedan skulle inte energibranschen kunnat drömma om att easy-going-radio skulle prata Ringhals 4!
– Jag var på kalas för några helger sedan med vänner – mycket ingenjörer och läkare. Nu förstår jag hur läkarna kände sig under pandemin. Alla ville prata energi med den tråkiga ingenjören. Alla ville ha råd.
Rådet är?
– Sverige ska energieffektivisera! Jag blev faktiskt ledsen när vår energiminister stod och sade att det inte var aktuellt med en energisparkampanj.
– Det är det enda som vi kan göra nu. Vi kan inte få igång någon produktion. Vi kan inte bygga några nät. Vi hinner inte ens bygga flexibilitet. Det enda vi kan göra nu är att dra ner på förbrukningen.
– Enkla grejer. Sänk temperaturen ett par grader i vinter – stå ut med extra tröja. Släck lyset. Fundera på vad du har för saker igång? Jacuzzi? Var solidarisk även om du själv har råd.
Köp en Ngenic Tune?
– Det hjälper tyvärr inte med de leveranstider vi har nu, för den här sidan årsskiftet. Annars hade vi kunnat bjuda på tio procent där direkt.
Så spar Ngenic energiDen som till sist får hem Ngenics smarta termostat sänker sin energiförbrukning med typiskt tio procent. Dagens termostater är primitiva. De lyssnar inte på väderleksrapporten. De vet inte om solen skiner. Det gör Ngenic Tune. Den är digitaliserad. Användaren kan se förbrukningen i en app och programmera temperatur enligt schema, och så vidare. Men det som gör Tune till en storsäljare just nu är dess förmåga att spara energi. Den lär sig till och med bostadens unika värmeprofil för att kunna optimera. Därmed får bostaden en jämn temperatur vilket drar mindre energi än att pendla mellan varmt och kallt. Och höjer komforten. Även din energileverantör kan ha ett kontrakt med Ngenic. Många av dem sponsrar Tune. Då går det att optimera ännu mer eftersom operatören kan styra dina och grannarnas energi som ett gemensamt system. Värme är trögt. Den sitter i väggarna. Alla grannar behöver inte värma duschvattnet samtidigt. Eller ladda elbilen. Om de tillåter operatören att sprida ut energianvändningen, kan topparna kapas när efterfrågan är högst. Fysiskt fungerar en bostad som ett batteri. Kapaciteten är cirka 5 kWh. Motsvarande elbatteri kostar sex till tio gånger mer, trots att det är subventionerat. Till skillnad från elbatteriet är verkningsgraden hundra procent. Hundratio om du räknar in effektiviseringen. |
Affärerna går bra– Om alla svenska vattenburna eluppvärmda villor hade vår teknik, skulle det motsvara lika mycket effekt i flexibilitet som Forsmarks tre reaktorer när de går för fullt. Eller ytterligare tre 400 kV-ledningar från norr till söder, säger Björn Berg.
– Det är den kundkraft som kan frigöras genom digitalisering. De flesta av Ngenics energibolagskunder – de är ett trettiotal – subventionerar på olika sätt Ngenics termostater och system. – De tjänar pengar på att kunderna förbrukar energi vid rätt tillfälle. De behöver inte investera i nya ledningar. De minskar risken för sin elhandel. De undviker spetslastsituationer som kostar dem pengar. Det är många timmar per år som energibolag säljer energi med förlust. Villor och flerbostadshus är användare, liksom kommunala bostadsbolag och privata fastighetsvärdar. Nära 200 bostadsrättsföreningar är kunder. Ngenics algoritmer skapar en oändlig kedja av win-wins. Ett mönsterexempel är Åre. Under den kalla skidveckan exploderar byns befolkning från ett drygt tusental till 30 000. När liftarna stänger ska alla duscha inför after ski. – Du får väldigt stora effekttoppar. Byns kvot mellan normalförbrukning och effekttopp gör dess fjärrvärmenät dyrt per kWh eftersom det är topparna som det dimensioneras för. Ingrepp för att få ner topparna har stor effekt. Genom att schemalägga uppvärmningen kan Jämtkrafts fjärrvärmenät ansluta 20 procent fler kunder utan att bygga ut pannor, nät eller sjöledning under Åresjön. – Vi kan utnyttja befintlig infrastruktur mer effektivt. Dessutom körs därmed pannorna snällare, vilket ger fler kWh för samma bränsle. Och ger mindre utsläpp. Och sänker priset för alla involverade. – Jämtkraft var det enda fjärrvärmenät som 2021 sänkte sina fjärrvärmeavgifter. Allt utan minskad komfort. Den ökar, enligt återkopplingen. En annan kund är Eon i Vaxholm. Ngenic har fått i uppdrag att platta ut eltopparna i samband med att färjorna ska elektrifieras. Det händer samtidigt som allt fler skaffar elbilar. – Men varifrån ska effekten tas? Här hjälper vi till genom att skyffla undan annan effekt. Vi dämpar behovet när efterfrågan är som högst. Avtalet i Vaxholm gäller ”förbrukningsflexibilitet” och är intressant eftersom det är det första av sitt slag inom ett nytt EU-regelverk. EU skapar en ny roll kallad Aggregator eller Balance Service Provider som ska skapa flexibilitet i gränssnitten mellan alla roller i ekosystemet, både fysiskt och i handeln, från lokalnät till Nordpool. – Smörjmedel mellan alla delar. Och Ngenic är i pole position. Hårdvaran är var Ngenic drar in merparten av sina pengar idag. Men det förändras. Företagets riktiga tillgång är de 1,2 miljarder mätpunkter som det samlar in varje månad, för att mata sina algoritmer med. – Folk tror att vi bara är den smarta termostaten. Men det är bara den yttersta synliga delen. Ngenic är en digitaliseringstjänst. I vissa uppdrag finns ingen Ngenic-hårdvara alls involverad, bara ett användargränssnitt till molnet. – Vi är ett datadrivet företag. Vi jobbar med big data, AI, edge computing och IoT – alla buzzwords som finns! Omsättningen går stadigt upp, men vinsten plöjs ner i nyanställningar av mjukvaruutvecklare – data scientists, databasexperter, frontendutvecklare. – Det kostar förstås pengar. Men vi ser det som investeringar i de framtida marknader som vi bygger just nu. |
EPILOGEn vecka efter Ngenics samtal med Elektroniktidningen presenterar EU-kommissionen sitt förslag på tio procent minskad elkonsumtion totalt och fem procent utplattad kurva under topptimmarna.
Fem procent låter lite, men kostnaderna sänks mycket mer, eftersom topparna använder den dyra elen. Lika intressant är att EU-kommissionen föreslår att EU:s elinfrastruktur ska digitaliseras i sin helhet genom att få en digital tvilling. Det låter som ett uppdrag för Ngenic. – Det är jättebra att EU tar det steget. Resten av EU är hopplöst efter Sverige här, kommenterar Björn Berg. |