JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Teknik

Teknik

På jättemässan Mobile World i Barcelona visade Ericsson och Intel hur framtidens multimediatjänster kan komma att se ut. Grunden för samarbetet är serverprocessorn Xeon, som Ericsson ska använda i sina kommande IMS-produkter, IP Multimedia Subsystem.

De två mobilplattformarna U380 och U500, som Ericssons plattformbolag lanserade veckan före jättemässan Mobile World Congress i Barcelona, är vid första påseende förvillande lika.

Sicons AD-omvandlararkitektur skiljer sig från mängden. Den är parallell, enkel, ovanligt digital och extremt flexibel.

Ätbar elektronik, Ihoprullbara och lövtunna teveskärmar, engångskretsar som tillverkas för enstaka ören. Perspektiven hisnar när man talar om tryckt elektronik. De första produkterna – Pokemonkort och displayer – finns redan på marknaden.

Kommunikationsstandarder som klarar allt blir ineffektiva. Istället kommer fler nischade standarder för korthållskommunikation att utvecklas framöver. Utmaningen är framförallt varianter som ger än lägre strömförbrukning, men också de med högre bandbredd.

Det kommer hela tiden nya standarder för korthållskommunikatation. En del blir bara dagsländor medan andra växer och frodas. Här nedan listar vi de som för tillfället är aktuella.

ImageIP-kameror, -telefoner och -accesspunkter älskar Power over Ethernet, PoE. Och alla ni som bygger nätapparater som drar under 13 W, borde vara intresserade. I nästa standard dubbleras effekten.

Most, eller media oriented system transport som förkortningen ska läsas ut, är egentligen inget mer än en smart serieport för ett fiberoptisk, ofta ringformat nät. Nätet är kretskopplat vilket innebär att man dedicerar en viss bandbredd för varje förbindelse som kopplas upp. Samtidigt finns det en möjlighet att prioritera olika förbindelser om bussen blir överbelastad. Most skapades i Tyskland för att kunna koppla samman de olika underhållnings- och informationssystem som allt mer används som säljargument när konsumenterna ska välja ny bil.

Medan Intel bygger multikärnor genom att rada upp x86-kärnor, satsar AMD på ett helt annat kreatur: strömningsprocessorn. Arkitekturen har bevisat sin styrka i grafikprocessorer. Cellprocessorn och AMD:s Fusion ska nu tämja strömningsarkitekturen till att leverera mer än bara hästkrafter åt datorgrafik.

Att hitta svenska företag som konstruerar sina produkter kring en eller flera FPGA:er är ingen konst numera. Tvärtom, de frodas. Edgeware, Emwitech, A2B, Printdreams, Hulu, Micronic och Pendulum är några företag med coola konstruktioner som platsar i denna genre.

Från den 26:e oktober i år kräver USA att länder med visumfrihet ska kunna erbjuda sina medborgare biometriska pass. Svenska Smarticware leder ett EU-projekt vars uppgift är att ta fram ett komplett system för att hantera dessa pass framöver.

Analogidatorer gör comeback i en liten men viktig nisch: felkorrigering. Om 18 månader hoppas tyska Aspien sätta sina första produkter på marknaden.

Det är långt kvar till att programvarustyrd radio tar plats i radiobasstationen. Än regerar GSM, fast racet mot allt snabbare sampling går det ändå inte att ta miste på.

Länge har det tvistats om den programvarustyrda radion är en ouppnåelig dröm. På Linköpings universitet är forskarna dock fast beslutna om att leverera viktiga pusselbitar in i framtiden. Dels en flexibel direktsamplande radiomottagare, dels en AD-omvandlare som kan variera samplingsfrekvens och upplösning. Båda ska realiseras i kisel i år.   

Begreppet Lean Production anammas av allt fler inom svensk elektronikindustri. De frälsta talar om en sammanhängande japansk filosofi som kan halvera kostnaderna och rädda produktionen kvar i Sverige. De mer sansade talar om att börja med ordning och reda.

Finsk-schweiziska Enics dök upp som en fågel Fenix på den svenska marknaden i början av året genom att köpa en mindre fabrik från ABB och två större från Flextronics. Företaget är hårt fokuserat på industrielektronik och siktar på att bli en global spelare.

 ”Synd att det
inte kom före”
Elektronikbranschen har en chans att lansera nya idéer för grönare elektronik. Alternativet är nya lagar. Det är innebörden av EU:s nya miljödirektiv EUP. Elektronikindustriföreningen hoppas att dokumentet håller vad det lovar där RoHS och Weee svek: lyhördhet för branschen och helhetsperspektiv.

 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)