Redan våren 2018 startade det finska forskningsprojektet ”6G Flagship”. Det löper över åtta år och har en statlig finansiering på 2,1 miljarder kronor plus minst lika mycket pengar från privata finansiärer. Målet? Att Finland ska ligga i täten i kapplöpningen mot 6G.
Även om finansieringen bara går till finska forskare är projektet långt ifrån nationellt.
– Vi försöker skapa ett globalt ekosystem med forskare, operatörer, industrin och myndigheter för att utröna vad 6G ska bli, säger Matti Latva-aho som är professor vid Uleåborgs universitet och chef för projektet.
En del i arbetet är ”6G Wireless Summit” som gick av stapeln i mars 2019 och samlade 300 personer från 29 länder i Levi i Lappland.
– Det blev väldigt lyckat så vi ska göra det i år, den 17:e till 20:e mars.
Nyligen presenterades ett första vitpapper som sammanfattar konferensen. ”Key Drivers and Research Challenges for 6G Ubiquitous Wireless Intelligence” går att ladda ner från universitetets hemsida och ska uppdateras årligen.PH
Trådlös kommunikation
Fokuserar på det fysiska och handlar bland annat om att utröna vad som kan ersätta QAM och OFDM som modulationsmetoder på de betydligt högre frekvenserna men också hur maskininlärning och AI kan användas för att dynamiskt och automatiskt optimera näten.
Hårdvara och enheter
Ställer bland annat frågan vilken halvledarteknik som fungerar på frekvenser mellan 100 GHz och 300 GHz. Klarar CMOS även detta eller behövs andra halvledarprocesser?
Distribuerade beräkningar
Beräkningskraften har redan börjat flytta ut närmare användarna. Men hur långt kan man gå? Även här kommer maskininlärning och AI, in men i mobilnäten har man inte lyxen att kunna tugga sig igenom stora datamängder i veckor, det måste gå fort vilket är en stor utmaning som inte är prioriterad i dagens forskning.
 Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.Prenumerera kostnadsfritt! |
Applikationer och tjänster
På universitetsområdet i Uleåborg finns ett 5G-nät som kan användas för olika tester. Exempelvis kan man lägga på olika vertikala tjänster för exempelvis hälsovård, hamnar, köpcentrum och industrier.
Andra frågor är regulatoriska. Vem kommer att äga de nya spektrumområdena? Kan de tilldelas dynamiskt? Hur ser det ut i olika länder? Dessutom kan det tillkomma nya aktörer vid sidan av dagens operatörer som bygger nät och servar olika vertikaler.