JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
Guidelines for contributing Technical Papers: download PDF

Teknik

Under de senaste fyra åren har KTH-professorn Elena Dubrova besegrat den ena kryptotekniken efter den andra med hjälp av maskininlärning. Snart ska hon byta hatt och börja ta fram motåtgärder. Hon hoppas kunna använda samma verktyg, maskininlärning.

Här är de hårdvaruplattformar som just nu erbjuds för de som försöker utveckla oövervakad självkörning. 

Idag är mycket av det avancerade ­förarstödet förbehållet dyrare bilmodeller. Genom att standardisera ett antal funktioner i bilens hjärna – den systemkrets som fattar besluten – blir utvecklingsjobbet enklare plus att systemen blir skalbara. Den som ska göra jobbet är organisationen AVCC – Autonomous Vehicle Computing Consortium.

Acceleratorkärnor för maskininlärning dök först upp i serverrack. Sedan stoppade Apple in en kärna i sin telefonprocessor. Numera hittas de i chip av alla möjliga slag. Här är en aktuell översikt.

När Robert Feldt var liten drömde han om datorer som skrev sina egna program. Nu hjälper han drömmen att bli verklighet. Men varnar samtidigt för riskerna.

Ett verktyg som öppnar hel nya möjligheter för analys av strömmande data i realtid. Det lanseras av Uppsalaföretaget Stream Analyze. Prediktivt underhåll är en av många tillämpningar

Kraven i mobilstandarderna fortsätter att öka. Men de stackare som utvecklar telefonerna måste leverera mer och mer inom samma ramar. Det berättar Anders Nilsson, en av grundarna av Linköpingsbolaget Coresonic, numera en avdelning på mobikretsjätten Mediatek.

Många som arbetar med fiberoptisk kommunikation oroas av trenden mot allt mer energislukande elektronik som krävs för att skapa framtidens allt högre datahastigheter. Inom ett stort tvärvetenskapligt projekt på Chalmers har Per Larsson-Edefors forskarteam konstruerat, tillverkat och testat felrättande asicar. Resultatet är överraskande positivt.

Trots att 5G inte riktigt hunnit ur startblocken har forskarna redan börjat fundera på nästa mobilstandard. 6G ligger tio år fram i tiden och då kommunicerar vi via hologram och smarta ytor. Datatakterna är 1 Tbit/s och fördröjningar under 0,1 ms. Dessutom vet näten på centimetern när var vi befinner oss.

Redan våren 2018 startade det finska forskningsprojektet ”6G Flagship”. Det löper över åtta år och har en statlig finansiering på 2,1 miljarder kronor plus minst lika mycket pengar från privata finansiärer. Målet? Att Finland ska ligga i täten i kapplöpningen mot 6G.

Om antennsystemen är stora som hela husfasader går det att skapa extremt smala lober vilket öppnar för helt nya tillämpningar.