– Jämfört med det som var plattformsbolaget så har vi i dag full kontroll över hela produktionskedjan. Vi är vad man brukar kalla ”fabless” och bygger upp en egen organisation för att hantera logistik och produktionen.

Det säger Mats Norin som basar över Modems, den del av ST-Ericsson som Ericsson tog tillbaka efter skilsmässan från ST Microelectronics i somras.

Verksamheten ligger i ett eget affärsområde jämte de tre existerande: nätverksprodukter, global services och support solutions (före detta multimedia).

En annan viktig skillnad mot det som var plattformsbolaget är att det nya affärsområdet börjar med ett rent bord. Alla existerande produkter förutom de två LTE-modem M7400 och M7450 hamnade hos ST Microelectronics.

– Vi har inget med oss i bagaget så vår omsättning kommer att vara låg till att börja med.

Ericsson reserverade 3,3 miljarder kronor sista kvartalet i fjol för uppstartsfasen, pengar som behövdes för att bryta loss verksamheten från ST-Ericsson och som ska räcka fram till dess att verksamheten visar vinst. Enligt planen ska det ske under 2016. Men redan inom 18 till 24 månader ska Ericsson vara en av de tre största leverantörerna av tunna modem.

En viktig pusselbit är LTE-modemet M7450 som visades upp på Mobile World Congress i februari i år och som ska börja generera pengar redan nästa år. M7450 har en digital krets för basbandet och en krets för rf-delen. Tillsammans med effektförstärkare, en krets för power management och några andra kringkretsar klarar modemet de fem mobilstandarderna LTE FDD/TDD, HSPA+, TD-SCDMA och GSM.

Mats Norin är en långvägare inom Ericsson. Han började 1991 och har bland annat varit ansvarig för hårdvaruutvecklingen av UMTS-systemen. Sedan 2007 arbetar han med modemverksamheten bland annat som teknikchef på ST-Ericsson innan han utnämndes till affärsområdeschef för Modems i augusti.

– Det mesta går att exekvera i mjukvara så det kostar inget extra att klara alla fem moderna. Lösningen är energisnål och kompakt, bland annat kan vi köra två carrier i en rf-komponent och hand-over mellan de olika standarderna är en av våra paradgrenar, säger Mats Norin.

Just carrier aggregation, att man sprider kommunikationen över flera icke sammanhängande frekvensband, är en viktig funktion för att få upp hastigheten. Tilläggas kan att modemet kan hantera över 17 olika frekvensband.

– Det modem vi har passar smartmobiler i mellan- och toppsegmentet, mobiler som vill ha bäst prestanda.

Den som tillverkar mobiltelefoner har två alternativ. Ska mobilen ha den senaste radiotekniken och den vassaste applikationsprocessorn finns inte tid att integrera allt på en enda krets. Den typen av kostnadsbesparingar är förbehållna lite enklare produkter där utvecklingstiden tillåts vara längre men där pris, storlek och strömförbrukning är viktigare än prestanda.

Marknaden för dyrare smartmobiler och därmed även för fristående modem, eller tunna modem som de ibland kallas, är stor. Bara i år förväntas det skeppas över 400 miljoner fristående modem med en prislapp på 13 till 18 dollar per styck. Marknaden är därmed värd någonstans mellan 33 och 46 miljarder kronor.

Odiskutabel etta på LTE-modem är Qualcomm. Men många andra vill ha en del av kakan inklusive Intel, Samsung, Media­tek, Marvell, Nvidia och Broadcom. Det senaste företaget köpte nyligen Nokias tidigare modemverksamhet av Renesas. Totalt listar analytikern Will Strauss 15 bolag som slåss om marknaden.

Ericsson siktar alltså på att bli en av de tre största. Än finns inga namngivna kunder men äldre produkter sitter i smartmobiler från bland annat HTC, Samsung, Motorola, Panasonic och Sharp.

Även om smartmobiler är det primära fokuset för affärsområdet finns andra potentiella inkomstkällor.

– Vi kan tänka oss att expandera på modulsidan för till exempel M2M-tillämpningar eller licensiera IP-block till den som vill göra en integrerad lösning. Allt beror på vad kunderna vill ha, säger Mats Norin.


Affärsenheten Modems sysselsätter runt 1800 personer inklusive konsulter varav cirka 800 finns i Lund. Större utvecklingscentra finns även i Nürnberg, Bangalore och Beijing medan det finns mind­re enheter i Åbo, Eindhoven och Yokohama. I Lund sitter ledningen liksom bland annat produktledning, support och basbandsutveckling. Även i Tyskland sker basbandsutveckling medan kontoret i Åbo är starkt på rf-sidan. Mycket av mjukvaran utvecklas i Indien.