JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Inga nya pengar från Östros till mikroelektroniken
Thomas Östros anser att grundforskning i mikroelektronik är viktigt för Sverige, men staten kan inte kompensera för att Stiftelsen för strategisk forskning minskar sina forskningsanslag.
Elektroniktidningen har träffat utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros med anledning av att mikroelektroniken drabbas hårt när Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, nästa år krymper sina anslag med 40 miljoner kronor, till 99,5 miljoner.
De tre intressenterna, SSF, statliga Vinnova och forskarna, vill att staten kompenserar för neddragningen, eftersom SSF har stått för 80 procent av svensk mikroelektronikforskning.

Varför kompenserar inte staten Vinnova för SSFs kraftiga neddragningar? Vinnovas motsvarighet var ju huvudfinansiär av mikroelektronikforskning fram till 1997, då SSF bildades.
- Jag har väldigt stor förståelse för att man tycker att vi borde göra det, men jag vill också låta våra myndigheter göra en bedömning av var det är mest angeläget att stoppa in resurser.
- Bioteknik, informationsteknologi och medicinsk teknik är program som lyfts fram i forskningspropositionen som lades för två år sedan. Nu lägger vi en ny om två år som förhoppningsvis innebär mer resurser och som pekar ut ett antal prioriteringar.

När forskningsanslagen från SSF nu minskar kraftigt drabbas världsledande forskning på exempelvis KTH och Chalmers. Följden är att flera forskargrupper riskerar att halveras under nästa år. Hur ser du på det?
- Det är jättebekymmersamt för forskargrupperna. Därför är det väldigt viktigt att myndigheter som Vinnova funderar över om det är något som de kan bidra med. Vinnova har en miljard till sitt förfogande. Vetenskapsrådet finansierar också grundforskning i mikroelektronik, de har två miljarder till förfogande.
- Skulle vi ta över varje beslut från Vetenskapsrådet, så vågar jag lova dig att Sverige om tio år har blivit sämre som forskarnation.

Kan Vinnova på eget initiativ bestämma vilka områden de ska prioritera?
- Nej, men i takt med att myndigheten gör sina prioriteringar kan den välja vilka områden den vill satsa på, det är inte så detaljstyrt. Deras huvudpoäng är att de redan har satsat sina pengar.

Men är det inte förödande för den svenska tillväxten på sikt att forskningsverksamhet i världsklass slaktas?
- Det är en väldigt oroväckande utveckling, inte minst när det gäller näringslivssidan. Det är bekymmersamt att ett stort och oerhört betydelsefullt företag som Ericsson har så stora problem.

Hur skapas förutsättningar för den forskning som ska ge Sverige tillväxt om 15 år?
- Jag är varm förespråkare för mer pengar åt forskningen. Vi måste ha forskningsfinansierade myndigheter och högskolor som har resurser att kunna bedriva forskning i världsklass. Under perioden 2000 till 2004 höjs anslagen till forskning och forskarutbildning med 1,5 miljarder kronor. Sverige ska vara världsledande.
- Jag tror däremot inte att det är möjligt för staten att rakt av bara ta över företags forskningsverksamhet. Vi måste agera mycket mer långsiktigt och mycket mer strukturellt. Vi måste se till att våra myndigheter är engagerade och agerar för att på bästa sätt stötta viktiga forskningsområden.

Anser du då att resurserna till mikroelektroniken är tillräckliga idag?
- Det finns nog inget forskningsområde i Sverige som jag spontant skulle säga att där skulle det inte behövas ännu mer resurser.
- Sen är Ericssons problematik ett stort bekymmer för Sverige, men det får inte innebära att vi slutar att satsa på medicin för att överta Ericssons forskning.
- Vi kommer att lägga en forskningsproposition i mitten av mandatperioden, om två år, som förhoppningsvis kommer att innebära mer resurser. Men den grundläggande principen är att myndigheterna, högskolorna, forskarna själva i krig med varandra om vem som har högst kvalitet får driva utvecklingen vidare. Sen blir det också vissa speciella satsningar och det är inte omöjligt att mikroelektroniken finns med där.

Det moderna IT-samhället är ett resultat av framstegen inom tillämpad mikroelektronik. Anser du att det finns en statlig mikroelektronikstrategi idag? Det fanns ju en stark strategi under Stu:s och Nuteks tid, fram till 1997.
- Vinnova stötta delar av verksamheter inom mikroelektronik som de bedömer är bra i deras forskningsstrategi. SSF, som är en statlig men oberoende stiftelse, har ett engagemang för mikroelektronik. Det finns också från Vetenskapsrådet i den mån forskningen klarar konkurrensen med annan forskning. Fördelningen styr inte vi utan forskarna själva.
- Det finns inget forskningsfält som inte skulle vilja säga att just vi skulle vilja ha en strategi på bekostnad av de andra.

I Finland samlas man under statsministerns ledning med både näringsminister och utbildningsminister och toppar från näringslivet och forskarvärlden. Skulle detta kunna vara en modell för Sverige också?
- Vi har en fin svensk modell. Vi samordnar starkt vår forskning i och med att jag som forskningsminister har huvudansvar för de forskningsfinansierade myndigheterna, samtliga högskolor och också via Vinnova finansiering av våra forskningsinstitut.
- Vi har en forskningsberedning där vi har näringslivsrepresentanter, väldigt framstående forskare och representanter från högskolevärlden som diskuterar vilka satsningar vi ska göra, vilka är de stora svårigheterna och vilka möjligheter vi har.

Men SSF är ju inte med i forskningsberedningen?
- Nej, det måste göras mycket mer för att dialogen mellan SSF, Vinnova och Vetenskapsrådet ska fungera ännu bättre och det kommer jag att jobba fortsatt för.

Finska Tekes, Vinnovas motsvarighet, har en total budget på 3,7 miljarder kronor. Budgeten för informations- och kommunikationsteknik ligger på 1,3 miljarder kronor. Det kan jämföras med Vinnovas totala budget som är på 1 miljard. Hur kan det komma sig?
- Finland har en annan profil än Sverige, de satsar mer på teknisk forskning, vi satsar mer på medicinsk forskning.
- Vi har byggt upp ett antal multinationella medicinska läkemedelsbolag i Sverige tack vare den profilen. Finland har inga.

Forskningsinstitutet Acreo anser sig inte ha resurser för att vara med i EUs 6:e ramprogram som startar nästa år. Hur ser du på det?
- De svenska forskningsinstituten är för klena och har för snäva områden. På regeringens initiativ har vi nu startat en omstruktureringsprocess. Vinnova har fått 100 nya miljoner för att driva fram detta.
- Målet är tydligt från oss som ägare. Staten vill ha två saker: sammanslagningar så att forskningsinstituten klarar sig bättre i ett europeiskt sammanhang och starkare näringslivsengagemang.

När omstruktureringen av forskningsinstituten ska vara klar är inte bestämt. Inte heller hur många det blir i slutänden.

Anna Wennberg
MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)