Telekomindustrin trycker gasen i botten för att utveckla den tredje generationens mobilnät. Om två år, i början av år 2001, skall de första näten tas i kommersiell drift och innan dess återstår mycket arbete på de nya systemen.


Ericsson, Nokia, Telenor och Telia ger alla samma budskap: Fem byggblock måste komma på plats innan det finns en bra mobil Internettjänst i de nya näten: Internetåtkomst, kärnnät för IP-trafik, radionät, korthållskommunikation och mobila terminaler.

Först då allt detta finns kan den nya tekniken verkligen slå igenom och få masspridning.

- Just nu ser jag mest problem när det gäller att på ett enkelt sätt komma åt Internet. Där finns idag många obesvarade frågor, säger Lars Klasson, utvecklingschef för Telia Mobile och han har stöd från norska Telenor.



Tjänsteplattform


För Internetåtkomsten krävs att varje nätoperatör har en standardiserad tjänsteplattform som klarar att i realtid konvertera trafiken från det fasta Internet till mobila användare. Ett slags trafikmaskin helt enkelt. Detta är ett helt nytt område för telekomindustrin. För rösttelefoni fanns naturligtvis inget sådant problem.

Trafikmaskinen skall klara epost, surfning, filöverföring och på sikt även att sända ljud och bild till mobilabonnenterna. Idag finns inga sådana system. De första standarderna som gäller detta område kommer i sommar från WAP Forum.

En av de kritiska frågorna gäller hur informationen skall filtreras och komprimeras så att samma information kan skickas till användare med små bildskärmar och användare med stora bildskärmar. Det krävs en intelligent teknik som klarar att filtrera informationen som skickas till olika slag av terminaler som dessutom har olika datakomkapacitet. Det avsändande systemet måste veta vad mottagaren har för system och användarprofil beroende på tid och plats.

Utöver Internettjänsterna ska trafikmaskinen naturligtvis även klara ren mobiltelefoni.



Bluetooth och GPRS


För de övriga byggklossarna är man inte orolig på Telia. Problemen är definierade och det finns gemensamma mål som industrin nu arbetar hårt för att nå. Det gäller det så kallade kärnnätet - core net - med GPRS-växlar som hanterar IP-trafiken, radionäten med WCDMA-tekniken, Bluetooth för korthållsdatakom som underlättar att använda Internettjänsterna och terminaler för mobil Internettrafik.

Ericsson och Nokia håller med om problembeskrivningen. Skillnaden är möjligen att de menar att problemen snart är lösta. Innan årets slut räknar de med att en global överenskommelse om de viktiga standarderna nås i organisationen 3GPP för hela GSM-världen, Japan samt Sydkorea, se artikeln intill.

Tillverkarna förväntar sig också att de beslut som tas av 3GPP slår igenom för andra mobilstandarder på många områden.

Konkurrerar

För systemleverantörerna är naturligtvis den centrala frågan att erbjuda kompletta system till nätoperatörerna som kan konkurrera. Förutsatt att de fem byggblocken finns på plats måste ju systemen ha tillräckligt bra funktioner.

Ericsson och Nokia pekar framför allt på fyra områden där det går att nå konkurrensfördelar.

Tjänsteplattformen för IP-tjänster är en av dessa kritiska punkter för varje systemleverantör. De övriga tre är små och effektiva basstationer, system för att i realtid styra användningen av radionätet så effektivt som möjligt och växelsystemen för att klara IP-tjänsterna (GPRS).

Den största investeringen i de nya mobilnäten gäller radionätet. I städerna kommer picocellnät att byggas och basstationerna kommer att placeras med ned till 30 meters mellanrum. För att täcka en enda storstad kan det därmed behövas tusentals basstationer. Dessa basstationer, en helt ny generation, skall väga några kilo stycket och de måste massproduceras i stora volymer.

I dagens mobilnät är avståndet mellan basstationerna längre - Telias GSM-nät har cirka 6 000 basstationer på minst 400 meters avstånd. Utanför städerna kan avståndet vara flera mil.

I dag är basstationerna sammanknutna med 2 Mbit/s-länkar och det räcker inte när varje användare får tillgång till flera hundra kilobit eller mer. Ett effektivt transmissionsnät med betydligt högre kapacitet krävs för att länka samman trafiken från de tusentals basstationerna.

Nya styrsystem skall ge högre kapacitet i de befintliga radionäten. Genom att i realtid hämta in information om trafikbelastning och trafikavverkning blir det möjligt att i realtid omkonfigurera kapacitet i radionätet. Trafiken styrs andra vägar och resultatet blir att radionätet klarar mer trafik. Ericsson pekar på detta som en viktig ny funktion, och Telias experter håller med. Sådana styrsystem kan ge möjlighet att göra nätet mer robust och garantera högre kapacitet åt abonnenterna. Andra experter pekar dock på att industrin länge talat om detta slag av system utan att verkligen kunna leverera vad man talar om.



GPRS efter tidtabellen


I mobilnäten behövs en helt ny generation mobilväxlar för att hantera IP- trafiken. De närmaste åren kommer GPRS-systemen och nya generationer av dessa system efterhand att utvecklas. GPRS-växlarna är en grundbult i de nya systemen och både Ericsson och Nokia har redovisat sina första order på GPRS.

Nätoperatörerna menar dock att systemleverantörerna verkligen måste anstränga sig på detta område. Alla leverantörer ligger idag efter när det gäller funktionalitet i GPRS-växlarna, enligt Telia. I dessa växlar skall Internetvärldens och mobilnätvärldens standarder smälta samman, och enligt Telia dröjer det till år 2003 innan GPRS-system som klarar mobila Internettjänster finns framme.

Även om allt går perfekt för telekomindustrin så återstår ett viktigt problem. Det krävs en väldigt stor industriell kapacitet om en stor del av världens nätoperatör samtidigt vill bygga ut med den nya tekniken år 2001. Även detta kan bli en vik-tig faktor i konkurrensen mellan Ericsson, Nokia, Lucent, NEC, Matsushita och alla andra.

Göte Andersson