JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
tisdag 25 juni 2019 VECKA 26

Bo ser faran i tid

Mono- och stereokameror är säkerhetshöjande tekniker som kan vara lika självklara som bilbälten och krockkuddar i våra bilar om några år. Den svenska delen av Autoliv ligger i framkant inom området, ett arbete som leds av Bo Wass.
Bo Wass
Befattning:
vd Autoliv Electronics AB i Motala och Linköping.
Född: 1959 i Söderköping.
Bor: Norrköping
Familj: Gift med Maria som är lärare, tre barn.
Karriär: Civilingenjör Y LiTH. Olika befattningar inom produktutveckling och affärsutveckling inom försvarskoncernen Saab, utvecklingschef inom Allgon. Sedan 2001 Autoliv Electronics, vd från december 2011.
Intressen: Familjen, längdskidåkning samt sommarstugan i Sankt Anna. Historiska romaner.
Trafikolyckor står idag för 2,2 procent av alla dödsfall i världen och trenden går åt fel håll. År 2030 kan trafikolyckor svara för 3,6 procent av dödsfallen och vara den femte största dödsorsaken.
För att vända utvecklingen arbetar biltillverkare, underleverantörer och myndigheter på olika fronter. Enkla metoder som rondeller och vajerräcken fungerar såklart bra men biltillverkarna är också i full färd med att integrera allt mer elektronik i fordonen, elektronik som inte bara ska användas för underhållning i baksätet utan också förhindra olyckor.

Traditionellt har fokus legat på passiv säkerhet som säkerhetsbälten och krockkuddar, system som blivit allt intelligentare med hjälp av sensorer och styrsystem. Men passiv säkerhet kan bara mildra effekterna av olyckorna, inte förhindra dem.

– Vi jobbar allt mer med aktiv säkerhet och att integrera både aktiv och passiv säkerhet.

Det säger Bo Wass som är vd för bilsäkerhetskoncernen Autolivs svenska dotterbolag Autoliv Electronics.

Aktiv säkerhet handlar om att ingripa innan en olycka är oundviklig genom att försöka avstyra den. Ett viktigt hjälpmedel är kamera- och radarsystem som till exempel varnar föraren eller bromsar automatiskt om han eller hon är på väg att köra in i framförvarande bil eller köra på en fotgängare. Men kamerasystem kan också användas för en rad andra uppgifter, som att läsa av vägskyltar och uppmärksamma föraren på att bilen är på väg att byta fil.

Område med snabb tillväxt
Autoliv tillhör de ledande inom området men sålde trots det bara för 160 miljoner dollar i fjol (1,1 miljarder kronor) vilket motsvarar 3 procent av bolagets totala omsättning. Men tillväxttakten är snabb och försäljningen har ungefär dubblerats varje år de senaste åren.

– Det är en väldig förmån i dessa tider att ha lyckats skapa så stark tillväxt.

De enklaste och billigaste kamerasystemen har bara en sensor. Dubblerar man sensorerna får man stereobilder vilket framförallt förbättrar avståndsbedömningen. Systemen fungerar så klart bäst i dagsljus men ”ser” ungefär lika bra som du själv i mörkret. Kameran ser de objekt som är belysta av bilen eller gatljuset.

Ska man verkligen upptäcka saker i mörker krävs ett system med IR-kamera som registrerar värmestrålningen, ett så kallat Night Visionsystem. Då går det att upptäcka gångtrafikanter eller djur som döljer sig i mörkret. Å andra sidan kan IR-systemen inte läsa av skyltar eller se till att du håller dig i rätt fil.

– Vi är marknadsledande på Night Vision och på väg att bli marknadsledande även på visionsystem.

Kameran till visionsystem placeras alltid innanför vindrutan som ju hålls ren av vindrutetorkaren. Ofta sitter de dolda bakom backspegeln. IR-strålningen som Night Visionsystemen använder, blockeras dock av glaset. Dessutom är den mindre känslig för regn och smuts så IR-kameror placeras normalt i grillen på bilen.

Dock dämpar snö IR-signalen så nattkameror har därför en uppvärmd front. Skulle den inte räcka till får föraren en varning att systemet slutat fungera.

Ett alternativ till kameror är radarsensorer. De är väldigt bra på att detektera avstånd till objekt men är sämre på att klassificera dem, bland annat har de svårt att avgöra om ett eko kommer från en människa eller en vägskylt.

Upp till 20 000 kronor extra
Än så länge är pristillägget för bilköparen 2 000 till 10 000 kronor för ett kamera- eller radarsystem. Ofta buntar biltillverkarna dessutom ihop systemen med andra tillval i större paket vilket bidrar till att höja priset. Ett Night Visionsystem till BMW kostar 20 000 kr och är förbehållet de större och dyrare modellerna.

En sak som kan göra kamerasystem betydligt vanligare är det nya betygssystemet i Euro NCAP, det europeiska bedömningssystemet för hur säkra bilarna är. I början av nästa år ska det beslutas om hur de nya reglerna som ska gälla från 2014 kommer att se ut. Ett andra steg kommer sedan 2016 eller 2017.

– I det första steget kommer man antagligen att få poäng för funktioner som varningar vid filbyten, igenkänning av trafikskyltar och automatisk inbromsning vid fara för kollision med framförvarande bil.

Uppgifterna kan lösas med antingen kamerasystem eller en kombination av kamera- och radarsystem vilket kommer att driva efterfrågan.

Däremot ingår backkameror inte i de europeiska normerna. Där ligger istället USA före och delar ut poäng för den typen av system.

– Komponenterna i ett kamerasystem är redan idag på en sådan kostnadsnivå att vi i stor omfattning kommer att få se kamerasystem även i mindre bilar, säger Bo Wass.

Bo Wass AutolivInga dyra komponenter
Sensorerna i kamerorna är av CMOS-typ och i princip likadana som de som sitter i mobiltelefoner, ett faktum som bidragit till att pressa ned priset rejält de senaste åren. Upplösning är dock lite lägre, den ligger runt en miljon bildpunkter. Flera andra nyckelkomponenter, såsom beräkningsenheter och minnena, är standardkomponenter.

När det gäller IR-kamerorna är både linsen och sensorn nischprodukter. Eftersom IR-ljuset blockeras av vanligt glas används ofta specialmaterial som germanium. Sensorerna tillverkas i mindre upplagor och har dessutom klart lägre upplösning med 320 5 240 bildpunkter.

De radarsystem som Autoliv säljer arbetar på på 25 GHz och är antingen smalbandiga eller av typen UWB. Företaget har en modell under utveckling för det dedicerade radarbandet på 77 GHz.

Lite beroende på hur kraven i Euro NCAP utformas kan man tänka sig att biltillverkarna satsar på allt från enkla, enögda kameror till kombinationer av kamerasystem och radarsensorer liksom stereokameror.

– Jag tror att vi kommer att få se alla varianter. Vad man väljer kommer att beror på vad man vill prioritera.

Utvecklingsenheten som finns i Linköping startade i blygsam skala år 1998 och har sedan vuxit för att idag sysselsätta närmare 200 personer. Fokus ligger på kamera- och IR-system.

Kan snart varna för älgar
Den första generationens IR-system kom 2005 och tre år senare, 2008, förbättrades det med detektion av fotgängare. Nästa år kommer ett system som även kan upptäcka och varna för djur.

– Vi var först i världen med att använda ”far infrared” där man detekterar värmestrålningen. Men vi använder också ”near infrared”.

Förutom att våglängderna är olika belyses objektet i det senare fallet med infraröd strålning och sedan detekteras reflektionen. De två IR-teknikerna kan kombineras vilket ger längre räckvidd.

Men vanliga kamerasystem är en betydligt större marknad. Det system som Autoliv började sälja 2011 är ett monovisionsystem, under utveckling finns ett stereovisionsystem som förväntas gå i produktion om tre år.

Att utvecklingen hamnade i Linköping hänger samman med försvarskoncernen Saabs historia i staden. Företaget är framstående på signalbehandling, sensorer och reglerteknik, ett faktum som avspeglar sig i universitets forskningsprofil och ett litet företagskluster kring bildbehandling.

– Det finns en väldigt bra kunskapsbas som gjort att vi kunnat rekrytera personer som håller världsklass, det är grundförutsättning plus att vi har gjort en målmedveten satsning.

Både kamerorna och radarsystemen tillverkas i Motala. Fabriken har rötterna i Luxor och tillverkningen av radio- och tv-apparater. Den verksamheten förvärvades så småningom av Nokia som startade en gemensam fabrik med Autoliv 1996 för just bilelektronik. 1998 köpte Autoliv ut Nokia och från 2008 är den helt inriktad på produkter för aktiv säkerhet.

Idag sysselsätter fabriken, som är på 6 000 kvadratmeter, cirka 170 personer och tillverkar runt 5 miljoner elektronikenheter per år.

– Vi måste vara väldigt effektiva och ha hög automatisering. Det i sin tur kräver hög produktionsteknisk kompetens.

Hög grad av automatisering
För att bibehålla konkurrenskraften investerar Autoliv kontinuerligt i fabriken som har en mycket modern maskinpark med hög grad av automatisering. Det finns bland annat ett antal ytmonteringslinor och ett antal slutmonteringslinor för kamera- och radarsystem.

– Vi är helt inriktade på att kunna vara kvar i Sverige även när volymerna går upp. Det handlar om att ha tillverkningsprocesser där man lägger ned väldigt lite mantid per enhet.

Det går fortfarande att hitta kompetens inom produktionstekniska området i Sverige men den blir att sällsyntare i takt med att produktionen flyttar utomlands. Området är inte heller tillräckligt prioriterat när det gäller forskning och utbildning.

– Det är av det skälet som jag ställde upp i Svensk Elektroniks strategiarbete för Vinnova. Vi kan inte basera välståndet på bara tjänster, det är viktigt att ha kvar produktion i landet och jag tycker att jag ser en ökande förståelse för det.
MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)