JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

Geststyrning och ansiktsigenkänning är tänkbara tillämpningar för den lilla radarkretsen från Acconeer. För att inspirera lägger företaget ut videofilmer på sin hemsida, men först när mjukvaran är klar att laddas ner.

Hittills har Acconeer fem officiella kundprojekt. Här ingår en stor japansk systemintegratör till bilindustrin, en robotdammsugare, en robotgräsklippare, en parkeringssensor samt distributören Digi-Key, där den sistnämnda är det enda namngivna företaget.

För att visa vad radarkretsen kan användas till utvecklar företaget även en hel del tillämpningar i demonstrationssyfte.

Lars Lindell

– Vi lägger ut dessa som filmer på vår webb och ger kunderna möjlighet att ladda ner mjukvaran som gör att de kan testa hur bra det fungerar, säger Lars Lindell, vd på Acconeer.

För tillfället har företaget två tillämpningsvideor på hemsidan. Den ena handlar om geststyrning, med stora gester tänkta att användas inuti en bil.

– Det vi specifikt vill visa med den videon är en aspekt där vår radar är annorlunda än en kamera. Vi kan definiera en virtuell box i luften inom vilken du kan styra din display. Är handen utanför boxen så händer ingenting. Det fungerar inte med en kamera.

Tekniken passar enligt Acconeer väl i en bil just för att återkopplingen kommer från ett mycket definierat område. Radarkretsen definierar en konliknande box i luften, där gränsen innanför och utanför kan avgörs på en millimeter när.

– Du kan säga åt radarn att detektera allt inom en box på ett avstånd mellan exempelvis 10 cm och 30 cm. Ligger du då på 31 cm så ger radarn ingen feedback.

Den andra videon är framtagen för en robotdammsugare. Den visar att radarn kan kategorisera olika material, beroende av vilken dielektricitetskonstant det har.

– Genom att vi kan detektera amplituden på vågen som reflekteras kan vi även avslöja egenskaperna hos materialet som den studsar mot, säger Lars Lindell och fortsätter:

– Kunden sa åt oss att vi skulle bevisa att vi vår radar kunde se skillnad på matta, stengolv, trägolv och vatten. Det visar videon.

Flera filmer finns på lager hos företaget, men ännu inte på nätet. För att en film ska läggas ut krävs att mjukvaran också är så pass klar att Acconeer är redo att släppa den – risken är annars att sugna konstruktörer blir besvikna när de inte kan testa tillämpningen direkt.

Affärsmodellen är att sälja hårdvara, medan mjukvaran kommer med gratis.

Första steget är att sälja kretsar, men på sikt kan det bli aktuellt att sälja wafers även om det inte är en affärsmodell i dagsläget.

– Mycket av utmaningen framåt för oss är att ta vår rådata och tolka den. Många av våra kunder vill att vi bygger detektorer som ger ett specifikt resultat, även om andra vill ta hand om rådata själva. Vi är villiga att göra båda affärsmodeller.

Rent konkurrensmässigt är det inte andra radarlösningar A1 tampas mot. Ingen annan radar är i närheten vad gäller storlek, strömsnålhet och pris.

– Vi ser mycket mer konkurrens från andra tekniker, då framförallt från ir-kameror och ultraljud och passiva komponenter som magnetometer.

Jämfört med dessa är radarkretsen ofta lite dyrare, men i många fall har den också bättre egenskaper.

Ta fallet med robotdammsugaren. Där är det absolut vanligast att använda ir-teknik idag, men ljus absorberas av mörkt underlag så en dammsugare som rör sig framåt med hjälp av en ir-sensor kan uppfatta en mörk matta som en avsats och stanna. För radarkretsen gör mörkt eller ljust underlag ingen skillnad.

Det enda företag som Acconeer känner till som gör något liknande är tyska Infineon.

– De har inte lanserat sin radarkrets än, men den är 90 mm2 och konsumerar 54 milliwatt enligt vad som står på nätet. Det ska jämföras med vår som upptar 25 mm2 och idag drar strax under två milliwatt men som med ännu bättre algoritmer ska nå under en milliwattt, säger Lars Lindell.

Acconeer har 25 anställda, men växer med cirka två per kvartal, främst mjukvaruutvecklare. Med konsulter inräknat sitter just nu cirka 30 personer på kontoret i Lund.

Strax före årsskiftet noterades företaget på Stockholmsbörsen.

Läs även:

ANNONS:

Oktoberchansen

Vill du ha en Raspberry Pi – den populära enkortsdatorn från Farnell element14?
    Vi delar ut tio Raspberry Pi 3 Model B+ bland de som tecknar en ny prenumeration på Elektroniktidningen under september och oktober. Även trogna prenumeranter som förnyar sina uppgifter kan delta i kampanjen.
    Farnell element14 sponsrar kampanjen, som pågår fram till midnatt den 31 oktober.
    OBS glöm inte att kryssa i rutan för nyhetsbrev för att kunna vara med i utdelningen!
Prenumerera och delta!
MER LÄSNING:
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)