Skriv ut
Kategori: AVLEDARE
När Sony Ericsson lanserar nya mobiltelefoner är det numera inte tekniska specifikationer som står i centrum. I stället är det upplevelse, känsla och stil. Och färgbeskrivningar som för tankarna till salig sportreporter Bengt Grive.
Det var ingen dålig lansering Sony Ericsson kom med härom veckan. Åtta nya mobiltelefoner, från enkla u-landsmodellen J110 till superslimmade 3G-musikmonstret W880. Lanseringen gav kanske inte lika mycket eko i världspressen som Apples Iphone, men å andra sidan är Steve Jobs än så länge mer karismatisk än Miles Flint (Sony Ericssons chef alltså, om nu det påpekandet behövde göras). Å tredje sidan finns flera av Sony Ericssonmobilerna att köpa nu eller snart, medan Iphone inte finns förrän i sommar eller till jul eller så.

Att mycket vatten runnit under broarna sedan den gamla Ericssontiden är uppenbart. Då såldes mobiler med tekniska argument, som talkvalitet, batteritid, minnesmängd eller antal färger i skärmen. Numera finns de tekniska specifikationerna långt ner i. Och när man väl hittar det står data om musik och bildhantering först, och kommunikationsegenskaper längst ner. Trots att företaget bedyrar att man alltid sätter telefonen i centrum, och att kameror, bildbehandling, mp3-spelare, musiknedladdning med mera faktiskt är kringutrustning.

På den tiden fanns inte heller så fantasifulla titulaturer som ”Category Manager - Emotional Design” och ”Category Manager - Walkman” som presskonferensens presentatörer Martina Johansson och Jakob Rydén begåvats med.

”Satin black” och ”steel silver”

Fantasifullast av allt är dock färgerna, eller snarare hur dessa benämns. De nya telefonerna ser för ett otränat öga ut att vara svarta, vita, grå och orange. Men nej nej, flaggskeppet W880, enligt pressreleasen ”en fröjd för både ögon och öron” finns i utförandena ”steel silver” och ”flare black”. Och ”Flare black” ska inte förväxlas med ”satin black” som jämte ”plush orange” är lillebror W610s kulörer.

Så går det vidare. Kameratelefonerna, förlåt Cyber-Shot-mobilerna, K810 och K550 finns i ”nobel blue” och ”golden ivory” respektive ”jet black” och ”pearl white”. Till och med lågprismodellerna finns i ”metallic black”, ”light champagne”, ”frost white”, ”ocean blue”, ”soft cream”, ”smooth grey” och ”precious purple”.

Undantaget är J120, en telefon som bara klarar samtal, text och FM-radio. Där har man gjort en Henry Ford - J120 lanseras i svart. Punkt. Känns nästan befriande.

”Mörkvitt” och ”blåbärsrisgrönt”

Det är nästan så man kommer att tänka på Bengt Grive. Denne legendariske sportjournalist hade det otacksamma uppdraget att kommentera konståkning i tv:ns barndom. Men löste uppgiften med bravur, genom att uppfinna nya målande uttryck som ”mörkvitt”, ”blåbärsrisgrönt” och ”grisskärsgrått”. Trots att sändningarna var svartvita förstod tittarna precis. Att han fortsatte i samma stil när färg-tv slagit igenom, och tittarna då hade facit i realtid, gjorde honom bara ännu mer folkkär.

Nu är det nog inte folkets kärlek Sony Ericsson är ute efter i första hand, utan snarare dess pengar. Och om ”ocean blue” eller ”precious purple” kan få mobilköpare jorden runt att lätta på plånboken så à la bonheur som fransmännen säger. Och innehållet i Sony Ericssons nykomlingar verkar högklassigt, bredden i utbudet från 9,4 mm ultratunna imponatorluren W880 via 3,5 Mpixels fotomaskinen K810 till superbilliga J110 gör att helheten känns gedignare än någonsin.

Plus också för ett par smarta nyheter som upplysta knappar för navigering i fotoläge, bildredigering i telefonen och möjlighet att se vem som sjunger låten som spelas.

Och detaljen att mp3-spelaren även kan användas på flyget, med telefonen avstängd, är ju briljant i sin självklara enkelhet. Lanseringen bådar gott. Adam Edström