Elektroniktidningen juni 2020

Page 1

NR 6 JUNI 2020

ELEKTRONIK TIDNINGEN Fem distributörer om pandemin, oron inför framtiden och hur en digital möteskultur börjat gry. /20–21

TEMA: DISTRIBUTION

PAUSAD UTVECKLING OROAR ARROW:

WATTFNATT:

Kraftig tillvÀxt i Sverige

Britishvolt, Morrow, Freyr, Altris

/16–17

/4–6, 8, 10–11

PRENUMERERA KOSTNADSFRIT T! ETN.SE/PREN

SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS

4

INNEHÅLL: ETN 6/20

Utges av Elektroniktidningen Sverige AB adress: Folkungagatan 122, 4 tr, 116 30 Stockholm. telefon: 08-644 51 20 | www.etn.se bankgiro: 5456-3127 redaktion: Anna Wennberg (ansv. utg.), Per Henricsson, Jan TĂ„ngring. grafisk formgivning och layout: Joakim Flink, TYPA jocke.flink@typa.se annonser: Anne-Charlotte Sparrvik, 0734-17 10 99 | e-post: ac@etn.se prenumeration: webb: etn.se/pren | e-post: pren@etn.se telefon: 08-644 51 20

Anna Wennberg Bevakar analogt, opto och kommuni­kation, kraft, sen­so­rer, distri­bution, medicinsk elektronik och minnen. anna@etn.se | 0734-17 13 11

10

Per Henricsson Bevakar test & mÀt, rf och kom­munikation, produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter. per@etn.se | 0734-17 13 03

Jan TÄngring Bevakar in­byggda system, mjukvara, processorer, kort och skÀrmar. jan@etn.se | 0734-17 13 09

Anne-Charlotte Sparrvik Ansvarar för sĂ€lj- och ­marknadsföring. ac@etn.se | 0734-17 10 99 © Elektroniktidningen 2020 upplaga: 13 000 ex (exkl. emagasin) Allt material lagras elektroniskt. issn 1102-7495 Organ för SER, Svenska Elektrooch Dataingen­jörers Riksförening, www.ser.se Tidningen trycks pĂ„ miljövĂ€nligt papper av Pipeline Nordic. omslagsbilden: Shutterstock (lagerbilden) och pexels.com (coronaviruset).

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

18

4 10

Europas nya gigafabriker Britishvolt, Morrow och Freyr – en första brittisk och en andra norsk gigafabrik har gĂ„tt ut med sina planer. Vi har dessutom talat med den första norska.

Natrium utmanar litium i batterilager I stationÀr energilagring gÄr det att byta ut litium mot natrium i batterierna och dessutom fÄ betydligt bÀttre egenskaper. Tekniken hÄller pÄ att kommersialiseras av ­Uppsalabolaget Altris.

12

28 18 22 24

Suktar efter mer av Norden Tyska distributören Atlantik har fĂ„tt en ny nordenchef i Danmark. Han vill satsa pĂ„ Sverige och Finland. EXPERT: ESD-immunitet som varar Distributören BĂŒrklin har kartlagt hotet frĂ„n elektrostatiska urladdningar och certiferat sitt skydd mot dem. Alfred Lipp berĂ€ttar. EXPERT: API:er revolutionerar inköpet NĂ€r din dator kan prata direkt med ­distributörens server försvinner trĂ„kiga rutin­ uppgifter. Stephane Ratelet pĂ„ Digi-Key berĂ€ttar om digitalisering av lagersystemet via webb-API:er.

Katalysator för en brokig blandning idéer Med Majchansen fick tio lÀsare av ­Elektroniktidningen ett utvecklingskort frÄn Microchip. VÀrmekamera, skidsÀkerhet, fordonsdemo och uppkopplat hönshus Àr fyra idéer pÄ vad korten ska anvÀndas till.

26

EU:s egen inkubator EIT Àr EU:s projekt för att omvandla forskning till nya företag och jobb. Verksamheten drivs via utlysningar och smÄ lokala kontor runt om i Europa. I Sverige finns bland ­annat EIT Digital och EIT Innoenergy.

28

14

EXPERT: SÄ vÀssar Farnell ditt komponentköp En distributör kan bara förbli ­konkurrenskraftig genom att erbjuda tjÀnster och supportverktyg som andra inte har, skriver Mathew Thorpe pÄ Farnell. EXPERT: SÀnker energi­ förbrukningen i sensorn Hemligheten stavas maskininlÀrning, skriver Maria Alejandra Salazar Martinez, Rutronik och Werner Neumann, ST Microelectronics.

3

STARTBLOCKET

Andra norska gigafabriken Norska Morrow ska bygga en 32 GWh-batterifabrik pÄ norska sydkusten. Bolaget har statliga Àgare och egen teknikutveckling. Elektronik­ tidningen har talat med vd Terje Andersen.

GRAPHENE BAT TERIES

N

Morrow utvecklar egna litiumsvavelbatterier.

rena elmix. Batteritillverkning Vem vinner nordiska mĂ€sterdrar mycket ström och bidrar skapen i hĂ„llbara batterier? med nĂ€stan hela elbilens koldi– Visst Ă€r det lite av en kapplöpning, men samtidigt kommer det oxidavtryck. Nordens utslĂ€ppsfria billiga vattenkraft gör oss att behövas mĂ„nga fabriker av som skapta för uppdraget. det hĂ€r slaget. – Grön energi, politiskt stabila – Vi tĂ€nker inte pĂ„ oss frĂ€mst som konkurrenter. Vi kan lĂ€ra av förhĂ„llanden och korta avstĂ„nd till huvudmarknaderna i Europa, varandra. Northvolt Ă€r den som rĂ€knar Terje Andersen upp som kommit lĂ€ngst – sĂ„ vi kan lĂ€ra av gynnsamma förutsĂ€ttderas misstag. ningar för Morrow. Morrow Ă€r den av de tre Erfarenhet av processsom fĂ„r det kortaste avindustri Ă€r ytterligare stĂ„ndet för transporterna en faktor som talar för till Europa. Freyr bygger i Norge. Mo i Rana och Northvolt i Terje Andersen ger SkellefteĂ„. Ă€ven corona en del av Det som skapar batteri­ ruschen i Norden Ă€r vĂ„r Terje Andersen Ă€ran. Den har pĂ„mint om EY

yheten om den norska batterifabriken kom i början av juni. Terje Andersen blev i det ögonblicket en mycket upptagen man, men han hittar en halvtimmesglugg för Elektroniktidningen mellan sina möten. – Det har varit en enorm respons frĂ„n Europa och Norden – rena snöstormen! Företaget har förberett sig i tvĂ„ Ă„r. Bygget av en pilotanlĂ€ggning inleds nĂ€sta Ă„r. Den hamnar nĂ„gonstans vid norska sydkusten, för att vara nĂ€ra den europeiska marknad dĂ€r de blivande kunderna finns. I slutet av juni ska en konkret plan vara klar. Och sĂ„ ska den exakta platsen för anlĂ€ggningarna bestĂ€mmas. Kanske blir det i eller nĂ€ra Kristiansand, dĂ€r tvĂ„ partners hĂ„ller till. År 2024 ska skarp produktion starta. Det hĂ€r blir det tredje giga­ fabriksprojektet pĂ„ nordisk mark efter svenska Northvolt och norska Freyr. – Vi Ă€r the new kid on the block, sĂ€ger Terje Andersen.

vÀrdet av sjÀlvförsörjning. Idag domineras batterimarknaden av asiater som CATL och LG Chem. Asiaterna hade i fjol över 80 procent av vÀrldsmarknaden och Europa hÀmtade nÀstan alla sina litiumjonbatterier dÀrifrÄn. D E P E R S O N E R som fyller hans schema med möten just nu kommer frÄn hela vÀrdekedjan för batterier. NÄgra Àr leverantörer av rÄvara, tekniska system och byggtjÀnster. Andra Àr potentiella kunder. En del av dem frÄgar om partnerskap. Bland fÀrdiga partners finns Glencore och Elkem. Det Àr ett gruvbolag för bland

BAKGRUND

Initiativet till Morrow kommer frĂ„n den gamle miljökĂ€mpen Frederic Hauge. Volymtillverkning av batte­ rier i Norge Ă€r nĂ„got han arbetat för sedan 2010. Ingen Ă€r förvĂ„nad. KĂ€nner du till det norska elbilsmiraklet? Varannan bil som sĂ€ljs i Norge idag Ă€r en riktig elbil. Ska man peka ut en enda person som ansvarig Ă€r det Frederic Hauge. Han har lobbat med alla tillĂ„tna – och otillĂ„tna – medel. Inklusive civil olydnad nĂ€r han vĂ€g­

4

rade att betala vÀgtullar för sin elbil. Efter ett par konfiskeringar av hans bil fick till slut alla elbilar rulla gratis genom tullarna. Det Àr ett av de mÄnga incitament som fÄtt Norge ta ledningen inom elektrifieringen av vÀgtransport. Frederic Hauge startade miljö­ organisationen Bellona innan han slutat gymnasiet. Den har inte bara kÀmpat mot ryskt kÀrnavfall och uppmÀrksammat norska gift­ skandaler utan ocksÄ bekÀmpat och

kritiserat norsk oljeproduktion. Sedermera har den fĂ„tt vara med och utforma EU:s miljöpolicies och finansieras idag bland annat av norska staten och EU. Frederic Hauge köpte Norges ­första elbil 1989 och Norges första Tesla Ă„r 2013. Sedan slutet av 90-talet Ă€r det hans taktik att hjĂ€lpa industrin ”att bli en del av lösningen istĂ€llet för en del av problemet”. Nu har han fĂ„tt Norge att bygga en batterifabrik.

Frederic Hauge

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

DAG THORENFELDT

MiljökÀmpens revansch

STARTBLOCKET

tryggas av oljepengar

Norge och norsk industri sluter upp bakom Morrow. FrÄn vÀnster: Steffen Syvertsen ­(Agder), BjÞrn Rune Gjelsten (Noah), Frederic Hauge (Bellona), Ole Erik Almlid (NHO) och Terje Andersen (Morrow).

F I N A N S I E R I N G E N kommer att bli en blandning mellan offentliga och privata medel. Joint ventures kan bli aktuella. Morrow tittar pĂ„ alla möjligheter. – Det Ă€r möjligt att vi fĂ„r se

finansiering frÄn vÄra partners, som skedde med Northvolt. Det handlar om sÄ mycket pengar att man vill utnyttja alla ­mekanismer för att fÄ en snabb utveckling.

BELLONA

annat nickel respektive en leverantör av kisel och grafit för anoder och av silikon för batteripacken. Fullt utbyggt kommer projektet att ha kostat drygt 20 miljarder kronor. Finansiering var nĂ„got som lĂ€nge oroade svenska Northvolt. Men för Morrow lĂ€r den knappast bli ett problem. 40 procent av Morrow Batteries har statliga Ă€gare – energibolagen Statkraft och Agder. – Norge Ă€r ju ett rikt land, konstaterar Terje Andersen. Han pĂ„pekar – utan att pĂ„stĂ„ nĂ„got bortom detta – att det finns en oljefond i Norge som stöder ny ekonomi.

Ă€r den skattning som Morrow anvĂ€nder. Minst 45. – Mitt hopp Ă€r att Norden ska stiga fram och bli ett Battery Silicon Valley. JAN TÅNGRING

jan@etn.se

Get Started with PolarFireÂź FPGAs

Development Kits for Effortless Application Prototyping PolarFire¼ FPGAs deliver the industry’s lowest power in mid-range densities, defense-grade security and exceptional reliability. We offer an extensive range of development kits that make it easy to evaluate the capabilities and features of the PolarFire FPGA family so you can quickly get to work on prototyping your products and applications. We also provide easily accessible demonstration guides, application notes and sample designs to accelerate your time to market. Learn more about how to begin prototyping your applications today.

www.microchip.com/design-centers/fpgas-and-plds

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20 The Microchip name and logo and the Microchip logo are registered trademarks of Microchip Technology Incorporated in the U.S.A. and other countries. All other trademarks are the property of their registered owners. © 2020 Microchip Technology Inc. All rights reserved. MEC2320A-ENG-05-20

5

â–Č â–Č

BÄde Northvolt och Freyr har uppgett att de har betydligt större ambitioner pÄ sikt Àn en enda fabrik. Morrow tÀnker likadant. Upp till 95 gigafabriker behöver byggas i Europa till Är 2040,

STARTBLOCKET â–Č â–Č

Hoppas pÄ genombrott för litiumsvavelbatterier Ingen gör idag tillverkning av litiumsvavelbatterier för elbilar i industriell skala. Ingen utom Morrow har heller annonserat nÄgra planer pÄ det.

M

orrows fabrik ska byggas i fyra moduler med en Ă„rs­kapacitet pĂ„ 8 GWh vardera. Det första ska vara i drift Ă„r 2024. Den ska anvĂ€nda ­konventionell litiumjonkemi. DĂ€refter planerar Morrow för en vĂ€rldssensation: litiumsvavel­ batterier. Tekniken Ă€r inte klar för volymproduktion Ă€nnu, men mĂ„nga ringer och undrar eftersom potentialen Ă€r sĂ„ stor. – Batteripacken i bilarna Ă€r för dyra. De mĂ„ste ner frĂ„n sina

cirka 30 procent av inköpspriset till under 15 procent. Detta gÄr inte att göra utan vÀsentliga förÀndringar i batteritekniken. Det rÀcker inte att optimera existerande teknik. T YS K A F O R S K N I N G S I N S T I T U T E T

Fraunhofer har verifierat Morrows litiumsvavelteknik till nivĂ„ fyra i den niogradiga skala som kallas teknikmognadsnivĂ„. – Det hĂ€r Ă€r inte ett high-risk spĂ„r. MĂ„nga av de stora har dragit slutsatsen att svavelbaserade batterier har en framtid. Dock stĂ„r och faller inte Morrow med Li-S-batterierna. – Nej, nej, absolut inte! Vi vill gĂ€rna vara en pĂ„drivare för ny batteriteknik, men vi lĂ€gger inte

alla Ă€gg i en korg. Företaget hĂ„ller alla vĂ€gar öppna. Inom batteriomrĂ„det gĂ„r utvecklingen blixtsnabbt. – Vi kommer att vara flexibla gĂ€llande vilket batterispĂ„r vi följer. Svavel Ă€r en av de möjligheter som kan bli realistiska inom 5–10 Ă„r. Men inget hindrar oss frĂ„n att anvĂ€nda andra lösningar i vĂ„ra framtida batterier. Vi vill vĂ€nta sĂ„ lĂ€nge som överhuvudtaget Ă€r möjligt för att vara sĂ€ker pĂ„ att fĂ„ den mest optimala lösningen. – Dessutom – det vi utvecklar kring svavel kommer ocksĂ„ att vara möjligt att överföra till traditionell, existerande teknik. Fördelen med litiumsvavelbatterier Ă€r att rĂ„varorna i princip Ă€r

Tysk prÀglar första norska gigafabriken

PilotanlĂ€ggningen pĂ„ 40 000 kvm med 170 anstĂ€llda, byggs i Mo industripark. Den skarpa anlĂ€ggningen blir 18 gĂ„nger större och sysselsĂ€tter 2 000 personer. Den kommer att stĂ„ för drygt tvĂ„ procent av Norges elförbrukning.

Tyska konsulten Umlaut ska hjÀlpa Freyr med konstruktionen av batterifabriken i Mo i Rana. I tvÄ Är har Freyr sökt partners och snart finns pusselbitarna pÄ plats för pilotanlÀggningen.

D

rygt ett Ă„r innan Morrow annonserade sina planer pĂ„ en gigafabrik i Norge (se artikeln pĂ„ sidorna 4–6) gjorde företaget Freyr detsamma. År 2025 hoppas Freyr ha en 32 GWh-fabrik klar. Första etappen Ă€r en pilotfab­ rik pĂ„ 2 GWh per Ă„r. Gigafab­ riken byggs i tvĂ„ etapper om 16 GWh vardera. Allt byggs i Mo i Rana – piloten i Mos industripark och

6

gigafabriken i en av tvĂ„ kvarstĂ„ende lokationer strax utanför. HĂ€r finns industrierfarenhet, partners, kompetent arbetskraft och – kanske framför allt – den allra billigaste av Nordens billiga el. Norges elmix Ă€r ren överallt, men klart billigare i norr. I en prognos som Helgeland Kraft gjort för Ă„r 2030 Ă€r den 25 procent billigare Ă€n pĂ„ sydkusten dĂ€r Morrow bygger sin gigafabrik. Freyr planerar att bygga egen 600 MW-vindfarm pĂ„ Sjonfjellet. Den kan ge 2,5 GWh, vilket tĂ€cker det mesta av behovet. Ytterligare en halv GWh kan behövas och dĂ„ eventuellt hĂ€mtas frĂ„n Helgeland Kraft, som Ă€r den som stĂ€ller upp med 200 GWh till pilotanlĂ€ggningen.

Det finns idag ett rejĂ€lt elöverskott i regionen, men allteftersom elektrifieringen f­ ortskrider – framför allt av industrin – kommer Norge att under de kommande decennierna behöva bygga ut sin elkapacitet. DĂ€r Morrow profilerar sig som den som vill följa egna spĂ„r vad gĂ€ller teknikval, satsar Freyr pĂ„ sĂ€kra kort och lĂ€gger ut jobb och expertis pĂ„ erfarna entreprenörer. Freyr har samlat sĂ„dana partners under de senaste tvĂ„ Ă„ren. S TÖ R S T A N S VA R FÅ R en tysk konsult, Umlaut, som ska sköta konceptutveckling, planering och projekthantering. Tekniskt tar Umlaut hand om produktionstekniktjĂ€nster, energioptimering

gammalt avfall frĂ„n den petrokemiska industrin. Det behövs inga sĂ€llsynta jordartsmetaller, sĂ„ processen blir billigare och man slipper ta den problematiska diskussionen om var gruvorna ska anlĂ€ggas. N AC K D E L E N Ă€r svĂ„ra olösta problem inom energitĂ€thet och stabilitet. – SjĂ€lvklart finns det utmaningar. Men minns att Norge byggde en oljeindustri som ingen trodde pĂ„ för nĂ„gra Ă„r sedan! Det Ă€r vanskligt och ­komplicerat. Men omöjligt? Nej! Det hĂ€r kommer vi nog att fĂ„ till.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

och specifikationer av tillverkningsutrustning och batterikemin. Ytterst Ă€r det kunderna som bestĂ€mmer vilka batterier Freyr ska tillverka. NĂ„gra andra partners som Freyr presenterat hittills Ă€r Norconsult, RambĂžll och Metier, för rĂ„material, mineralteknik, kemi, utrustning och byggarbete. Siemens Ă€r systemintegrator och ska Ă€ven leverera lösningar för digital optimering. Sintef och NTNU Ă€r vetenskapliga samarbetspartners. Ytterligare partnerskap och rekryteringar kommer att annonseras. Teknikchefen – en nyckelperson – Ă€r rekryterad frĂ„n Japan, Ryuta Kawaguchi har tidigare chefat över Toyotas, Nissans och Dysons EV-batterier. SkellefteĂ„, nĂ„gra hundra kilometer sydöst om Mo i Rana, har stĂ€llt upp och delat med sig av uppmuntrande erfarenheter frĂ„n sitt samarbete med Northvolt. Freyr konstaterar att dess vĂ€rdekedja Ă€r pĂ„ god vĂ€g att komma pĂ„ plats hela vĂ€gen frĂ„n rĂ„material till fĂ€rdig produkt. Covid19-krisen har inte lagt nĂ„gra hinder i vĂ€gen för fĂ€rdplanen. Piloten börjar byggas andra kvartalet nĂ€sta Ă„r och ska vara klar Ă„ret efter, dĂ„ gigafabriken börjar byggas. Under andra kvartalet Ă„r 2025 ska kapaciteten vara 32 GWh om allt gĂ„r vĂ€l. JAN TÅNGRING jan@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

Kort-till-kort Ät alla hÄll Robusta kontakter i FINEPITCH serien Med FINEPITCH, kort-till-kort kontakter, erbjuder Phoenix Contact för första gÄngen skÀrmade och oskÀrmade kontakter för signal och dataöverföring mellan tvÄ kort. Detta ger er möjlighet att koppla ihop tvÄ kretskort enligt ert behov, med olika riktningar, höjder och antal poler, i kompakt format med 0,8 mm eller 1,27 mm delning.

För mer information ring 08-608 64 00 eller besök www.phoenixcontact.com/finepitch

DC 05-18.000.L1 © PHOENIX CONTACT 2018

STARTBLOCKET

Brittiska gigafabriken Àr svensk Britishvolt har bara ett Är pÄ nacken, men svensken bakom projektet, affÀrsmannen Lars Carlström, tror att han redan Är 2023 basar för en brittisk gigafabrik för litiumjonbattericeller till elbilar.

– Vi har en mycket god möjlighet att ro projektet i hamn, sĂ€ger Lars Carlström till Elektroniktidningen. – EfterfrĂ„gan Ă€r lĂ„ngt mycket högre Ă€n tillgĂ„ngen vilket gör att affĂ€rsplanen inte Ă€r svĂ„r att förverkliga. Det höga tempot förklaras av att projektet har högsta prioritet hos brittiska regeringen. Den har ropat efter gigafabriker. Annars riskerar landets bilindustri att gĂ„ under, konstaterade en statlig utredning. Brexit gör problemet akut. Elon Musk valde uttryckligen bort Storbritannien för sin europeiska gigafabrik med hĂ€nvisning till Brexit och den Ă€nnu oklara avtalssituationen mellan Storbritannien och EU. Lars Carlström var först att besvara britternas batteribön. – Det Ă€r klart att det finns andra aktörer som tittar pĂ„ UK. Men de har pausats nu senast genom pandemin. Vi har Ă„ngat pĂ„ och kĂ€nner att vi positionerat oss vĂ€l. – Vi har just nu en perfect storm med Brexit och covid-19, sammanfattar han.

Ingen annan kĂ€nd uppstart har planer. Inga initiativ finns frĂ„n fordonsbranschen. Inte ens asiaterna – de idag stora batteri­ tillverkarna – har annonserat planer pĂ„ tillverkning i Storbritannien, vilket de gjort i USA och EU. Lars Carlström fick genast stöd att sĂ€tta upp en plan av APC och UKBIC (Advanced Propulsion Centre och UK Battery Industrialisation Centre). – Vi har i stort sett all support som vi kan önska frĂ„n dem, berĂ€ttar Lars Carlström. De hittade ocksĂ„ en lĂ€mplig partner – batteritillverkaren AMTE Power. Svenska Northvolt bygger en gigafabrik i SkellefteĂ„. Men trots namnlikheten finns ingen relation mellan dem. – Northvolt gör ett fantastiskt jobb och Ă€r otroligt duktiga pĂ„ det de gör. Det Ă€r mycket imponerande vad de Ă„stadkommit pĂ„ en mycket kort tid. Ett samarbete pĂ„ sikt Ă€r inget han utesluter, samtidigt som han pĂ„minner om komplikationen att Storbritannien inte tillhör EU lĂ€ngre. – En av grundarna kĂ€nner jag sedan lĂ€nge men vi har inte haft kontakt pĂ„ mĂ„nga Ă„r. Vem vet – kanske vĂ„ra vĂ€gar korsas igen? Britishvolts teknikdiskussioner förs istĂ€llet med nĂ„gra av de asiatiska batterijĂ€ttarna.

– Vi hoppas kunna presentera mer nyheter runt detta i sommar. Och sĂ„ pratar han förstĂ„s med Jaguar och övrig brittisk bilindustri om deras behov. – Det Ă€r viktigt för oss att presentera produkter som passar dem. Vad sĂ€ger du till dem för att fĂ„ deras stöd? – Att vi Ă€r vĂ€lfinansierade. Det Ă€r en grundförutsĂ€ttning för att lyckas med detta, som Ă€r ett mycket kapitalintensivt projekt. Vi har tillgĂ„ng till kapital frĂ„n bĂ„de Mellanöstern och Skandinavien. 30 miljarder kronor Ă€r vad Britishvolt kalkylerar att det ska kosta att bygga 30 GWh, vilket just nu Ă€r planen pĂ„ sikt. Vad betyder Brexit för era chanser? – Brexit för oss betyder möjligheter. Vi tror pĂ„ UK utanför EU. Ett handelsavtal med Europa vore bra. Men vi vet med sĂ€kerhet att det kommer ett med USA under Ă„ret. Brexit har begrĂ€nsat konkurrensen, vilket har gynnat oss. Gigafabriken – en kilometer lĂ„ng och trettio meter hög – byggs troligen i industriparken Bro Tathan i South Wales. Den fĂ„r cirka 3500 anstĂ€llda och har ett egen solkraftverk. JAN TÅNGRING jan@etn.se

FAKTA

Lars Carlström Britishvolt Ă€r Lars Carlströms baby. Han Ă€r född i LuleĂ„ och vĂ€xte upp i UmeĂ„. Som entreprenör har han varit engagerad som affĂ€rsman inom fordonsbranschen i bland annat Sverige, UK och USA. Han har en 30-Ă„rig historia som entreprenör. Mest kĂ€nd i Sverige Ă€r han kanske som rĂ„dgivare och talesperson för den ryske finansmannen Vladimir Antonov, som agerade för att ta över Saab Automobile i samband med att det gick i konkurs 2011. Lars Carlström var starkt kritisk mot hur den svenska regeringen agerade och har hĂ€vdat att den inte hade nĂ„gon vilja att rĂ€dda Saab. – Den agenda som fanns hos Alliansen vid tidpunkten var synnerligen katastrofal. Saab skulle fortfarande varit kvar som en tillverkare av bilar om sup­ porten varit annorlunda.

SER-KRÖNIKA

”Vi sĂ„g inte det komma” I M I T T E G E T YR K E S L I V har riskanalys alltid varit en naturlig del att ha med. Riskanalys Ă€r ett bra stöd för att genomlysa om man har rĂ€tt och att all data Ă€r rĂ€tt, innan man gĂ„r till beslut. Snabbt Ă„terkopplad till nĂ€sta beslutspunkt som aldrig varit mer Ă€n en mĂ„nad bort. Missar man första gĂ„ngen tar man med det nĂ€sta gĂ„ng. Det gĂ€ller bĂ„de i mitt eget arbete, i föreningslivet och i deltagande och ledande av projekt. D E T J AG U N D R A R Ö V E R Ă€r hur stor del av a­ rbetet de personer som sĂ€ger att ”vi sĂ„g det inte komma” har lagt pĂ„ att analyser och vilka lĂ€rdomar man dragit av skeendet och dess historik, över huvud taget. De har i alla fall inte lyckats eller haft

8

viljan att kommunicera vad som har identifierats, i termer av risk, sannolikhet, mot­ÄtgÀrd, riskkostnad, m.m. Min erfarenhet Àr att alla projektdel­ tagare ska vara med och dela och utreda inom riskanalysen.

har ett beroende till, och man löser lĂ€tt uppkomna frĂ„gestĂ€llningar. Med denna erfarenhet i bagaget kan man bara ana vad som ligger bakom ­uttalandena ”vi sĂ„g inte det komma”, frĂ„n olika nivĂ„er av beslutsfattare.

U N D E R S E N A R E Å R har det varit en naturlig del i det agila arbetssĂ€ttet och dess cere­ monier, och inom allt fler och mer kors­ funktionella team. Man stöttar varandra och inför kontinuerligt ett lĂ€rande baserat pĂ„ att minimera egna och yttre risker och fokusera pĂ„ uppgiften. Man delar gĂ€rna uppgiften i mindre delar för att snabbt fĂ„ resultat och en aktiv Ă„terkoppling. Resulta­ tet blir transparens inom hela organisatio­ nen. Det blir enkelt att kontakta dem man

N U N Ä R V I F Ö R H O P P N I N G S V I S kan starta arbetet under h ­ östen gĂ€ller det Ă€ven att Ă„terstarta det kontinuerliga lĂ€randets process. HĂ€r pĂ„ vĂ€stkusten kommer vi ­Äterstarta med det upp­ skjutna energiseminariet, som nu kommer att gĂ„ av stapeln i augusti. Utskick kommer snart.

GUNNAR ANDERSSON SER VĂ€st

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

SMALLER STRONGER FASTER

BOOST YOUR SYSTEM THE NEXT GENERATION OF ROHM SiC TECHNOLOGY Established, experienced, evolved: As a technology leader ROHM is shaping the power solutions of the future. Our advanced SiC technology boosts the performance of automotive power systems. We produce SiC components in-house in a vertically integrated manufacturing system and thus guarantee the highest quality and constant supply of the market. Take the next development step with our latest SiC solutions. SMALLER inverter designs reducing volume and weight

AUTOMOTIVE

INDUSTRIAL

STRONGER performance by higher power densities

FASTER charging and efficient power conversion

www.rohm.com

STARTBLOCKET

Altris vill byta litium mot natrium:

Blir bÀttre batteri! Byt ut litium, kobolt, nickel och alla andra sÀllsynta och etiskt tveksamma Àmnen i katoden mot natrium och jÀrn. Tekniken kommer frÄn det Uppsalabaserade bolaget Altris och passar perfekt för batterier till stationÀr energilagring men Àven i elektriska fordon.

B

lysyrabatterier har lĂ€nge dominerat marknaden för laddningsbara batterier. Det var först 2019 som den urĂ„ldriga kemin fick se sig omsprungen – rĂ€knat i pengar – av litiumjonbatterier. VĂ€rt att hĂ„lla i minnet Ă€r att de har delvis olika anvĂ€ndningsomrĂ„den, blysyra Ă€r svĂ„rslaget som startbatteri i fordon medan litiumjon Ă€r ohotad energikĂ€lla i bĂ€rbar elektronik och i elfordon. En ny batterikemi med katodmaterial i baserat pĂ„ natrium har potential att ta marknadsandelar av bĂ€gge. Natriumjonbatterier har bĂ€ttre energitĂ€thet Ă€n blysyra men lite sĂ€mre Ă€n litiumjon. Det klarar ett betydligt större temperaturomrĂ„de bĂ„de vad gĂ€ller kyla och hetta. Det kan laddas upp och ur snabbare Ă€n litiumjon plus att det inte tar stryk av att laddas ut helt. Dessutom Ă€r tillgĂ€ngligt natrium tusen gĂ„nger ­vanligare Ă€n tillgĂ€nglig litium vilket avspeglar sig i priset som Ă€r

ungefĂ€r 30 gĂ„nger lĂ€gre. Plus att den enda metallen i katoden, jĂ€rn, finns i överflöd. Det gör att natriumjonbatterier baserat pĂ„ Altris material blir billigare Ă€n litiumjonbatterier samtidigt som man slipper de etiska problem som omgĂ€rdar brytningen av bland annat kobolt och litium. Slutligen Ă€r de miljövĂ€nliga. Hittills har dock tillverkningsprocessen för katodmaterialet satt kĂ€ppar i hjulet för ett kommersiellt genombrott i och med att den inte har gĂ„tt att skala upp för volymproduktion. – Processen krĂ€ver högt tryck och hög temperatur plus att den misslyckats ganska ofta, sĂ€ger Adam Dahlquist som Ă€r vd pĂ„ Altris. Bolaget knoppades av frĂ„n Uppsala universitet Ă„r 2017 för att kommersialisera en ny tillverkningsmetod som inte krĂ€ver vĂ€rme och tryck och dessutom har vĂ€ldigt bra repeterbarhet. Resultatet blir ett billigt och

samarbetet med universitet Ă€r miljövĂ€nligt katodmaterial bestĂ„ende av grundĂ€mnena jĂ€rn, viktigt. – Förutom att materialet Ă€r kvĂ€ve, natrium och kol vilket företaget fyndigt döpt till Fennac ­billigt och miljövĂ€nligt Ă€r sĂ€kerheten exceptionell. ­(FeNNaC). Inom kemin Ă€r det Vid en intern kortslutning av dĂ€remot kĂ€nt som ”Preussiskt de flesta typer av litiumjonbatvitt”. teri bildas det vĂ€rme och syre vid Altris har en mindre pilotlina sönderfallet av katoden vilket i Uppsala som kan tillverka ungefĂ€r tio kilo Fennac per dag. Det leder till ett hĂ€ftigt brandförlopp. Litiumjonbatterier mĂ„ste dĂ€rför motsvarar cirka 5 kWh fĂ€rdiga har avancerade övervakningsbatterier. –Vi har skalat vĂ„r produktions- och styrsystem. kapacitet med runt 10 gĂ„nger per Ă„r och kommer fortsĂ€tta göra det. O M D E T Ä R F E N N AC i katoden I befintliga lokaler kan vi skala till frigörs varken vĂ€rme eller syre 90 kg/dag och 2022 Ă€r det dags att vid en eventuell kortslutning flytta produktionen till en större och dĂ€rmed försvinner den hĂ€r lokal. typen av brandrisk. DĂ€remot kan Planen Ă€r att bygga en hundra- det finnas brĂ€nnbara material i tonsanlĂ€ggning om fyra Ă„r vilket elektrolyten, mer om den senare. ger en kapacitet pĂ„ 12 GWh – Den andra biten nĂ€r det gĂ€lkatodmaterial per Ă„r. ler sĂ€kerhet Ă€r att det blir en icke Det motsvarar 25 procent av reversibel reaktion i litiumjonNorthvolts planerade kapacitet batterier om det Ă€r helt urladdat, i SkellefteĂ„ och Tyskland. Var det sker inte i natriumjonbatteAltris kommande hundratons­ rier. De kan vara helt urladdade fabrik hamnar Ă€r inte utan att gĂ„ sönder. klart, det hĂ€nger bland DĂ€rmed förenklas annat ihop med var de transporterna i och med framtida kunderna finns. att batterier kan skeppas DĂ€remot kommer helt urladdade. huvudkontoret och – Det finns en tredje utvecklingen att finnas grej kring sĂ€kerheten: vi kvar i Uppsala eftersom Adam Dahlquist har uppfunnit en elektro-

Parallell sessions on Applica ons & Research talks in op cs and photonics, Key note speakers, Pitch talks, Exhibi on, Poster sessions, Prize awards

10

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

Altris team, fr v Paul Larsson, Adam Dahlquist, Tim Nordh, William Brant och Ronnie Mogensen. Reza Younesi och Benson Lam saknas pÄ bilden.

OUR DELIVERY PROMISE: Same day shipping for all orders received by 6pm

lyt som inte kan brinna. Den Ă€r dock inte fĂ€rdigutvecklad sĂ„ företagets första batterier kommer att ha en konventionell elektrolyt. Den tredje komponenten i battericellen Ă€r anoden. I litiumjonbatterier anvĂ€nds grafit som anodmaterial. Det Ă€r en form av kol som bryts i gruvor och som sedan renas genom upphettning. I natriumjonbatterier anvĂ€nder man en anod baserad pĂ„ kol i form av sĂ„ kallat Hard Carbon, vilket med fördel tillverkas av till exempel lignin, en restprodukt frĂ„n massaindustrin. Lignin Ă€r det material som binder samman fibrerna i trĂ€et och som avlĂ€gsnas nĂ€r det trĂ€flisen kokas till pappersmassa. – Stora Enso bygger en pilotanlĂ€ggning för det i Finland, sĂ€ger Adam Dahlquist. JĂ€mfört med litiumjonbatte­ rier Ă€r batterier baserade pĂ„ natriumjon inget miljöproblem. De skulle i princip kunna lĂ€ggas pĂ„ en tipp och tas om hand av det naturliga kretsloppet. Dock finns det ett visst vĂ€rde i det aluminium som anvĂ€nds i ledarna. Tittar man pĂ„ hur snabbt man kan ladda upp och sedan plocka ut laddningen Ă€r natriumjonbatterier betydligt bĂ€ttre Ă€n litiumjonbatterier. MĂ„ttet man brukar anvĂ€nda Ă€r C-rate. Litiumjonbatterier har ofta 1C medan det teoretiska vĂ€rdet för Fennac Ă€r 10C, tio gĂ„nger sĂ„ snabbt. –VĂ„ra första batterier Ă€r inte dĂ€r, de Ă€r bara nĂ„got bĂ€ttre Ă€n litiumjon men om nĂ„gra Ă„r kommer vi ha batterier som laddas ut fullstĂ€ndigt pĂ„ mindre Ă€n 10 minuter. Men natriumjon har ocksĂ„ svagheter. Det gĂ€ller framförallt energitĂ€theten som Ă€r sĂ€mre Ă€n litiumjon men Ă€ndĂ„ tillrĂ€ckligt bra för att fungera i energilager. – DĂ€r ska vi bli den domine-

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

rande batterikemin. Det Ă€r en tuff utmaning med fullt möjlig. EnergitĂ€theten ligger teoretiskt pĂ„ 172 mAh/g med en utspĂ€nning pĂ„ 3,1 V per cell. Praktiskt nĂ„r man upp till 160 mAh/g, vilket Ă€r mycket bra. Det rĂ€cker Ă€ven för vissa fordonstillĂ€mpningar, framförallt för elfordon med kortare körstrĂ€ckor som laddas ofta. – Det kan vara lite billigare bilar som man delar. DĂ„ vill man inte stĂ„ och vĂ€nta medan den laddas. Men det Ă€r en marknad som ligger fyra, fem Ă„r fram i tiden. NĂ€r det gĂ€ller startbatterier rĂ€knar Adam Dahlquist med att blysyra förblir den dominerande kemin. Kompletta battericeller, baserat pĂ„ Altris ­katodmaterial, har tillverkats av ett annat Uppsalabolag, LiFeSiZE, som gör mindre serier av battericeller med nya kemier. Det startades av Josh Thomas som grundade batteri­ gruppen pĂ„ Ångström­labbet och som var professor Krista Edströms företrĂ€dare. – Hans passion Ă€r att fĂ„ ut batterier frĂ„n forskningen. Partnerskapet med LiFeSiZE Ă€r ovĂ€rderligt, sĂ€ger Adam Dahlquist och fortsĂ€tter: –Vi bygger kunskap om battericellstillverkning med hjĂ€lp av bĂ„de LiFeSiZE och the Advanced Battery Centre vid Uppsala Universitet, vilket gjort att vi har kommit igĂ„ng snabbt med tillverkning av battericeller i en kommersiell batterifabrik. Planen för Altris Ă€r att inom kort sĂ€tta ihop Fennacbaserade battericeller till batteripackar och i början av nĂ€sta Ă„r genomföra demonstrationer tillsammans med slutkunder. Det handlar om bland annat energilagring i fastigheter och att effektivisera laddning av elbussar.

Our services: n 1.8+ million articles from

500+ renowned manufacturers n 75,000+ articles in stock in Munich, Germany n 500,000+ additional articles readily available n Online Shop: buerklin.com n Industry-focus line cards of well-known and reliable

manufacturers n eProcurement solutions: OCI, API, electronic catalogs, EDI n Large teams of multilingual inside sales and field sales

in Germany n Sales representatives in Italy, France, United Kingdom, Ireland,

Scandinavia, Eastern Europe, Brazil and the Middle East

www.buerklin.com YEARS

PER HENRICSSON per@etn.se

11

STARTBLOCKET Elektroniktidningen gillar sina lÀsare, men vill gÀrna ha Ànnu fler och rÀtt adresser till alla. DÀrför utmanade vi med Majchansen. Alla som deltog genom att endera teckna en ny eller uppdaterade sin gamla prenumeration, fick chans till ett utvecklingskort frÄn Microchip. Vi delade ut totalt tio kort. HÀr kan du lÀsa om vad fyra som nu fÄtt ett eget kort planerar att göra med det.

Katalysator för en brokig Övervaka och styra ett hönshus, bygga en vĂ€rmekamera, hitta slalomskidor och utvidga en befintlig fordonsdemo – det Ă€r fyra konkreta idĂ©er pĂ„ vad de utvecklingskort som Elektroniktidningen just delat ut ska anvĂ€ndas till. Kreativiteten flödar onekligen bland de nya kortĂ€garna.

– Vad roligt och vilken tajming, mĂ„ste jag sĂ€ga! sĂ„ skriver KarlKönig Königsson tillbaka, nĂ€r han just fĂ„tt veta att ett utvecklingskort frĂ„n Microchip Ă€r pĂ„ vĂ€g. – Nu har jag en perfekt ny komponent i den demo för fordonsindustrin som vi har tagit fram hĂ€r pĂ„ företaget. Karl-König Königsson arbetar pĂ„ Uppsalaföretaget Mimer Information Technology, som Ă€r ett av vĂ€rldens Ă€ldsta databasföretag. Kortet som han fĂ„tt Ă€r Wifi-versionen av de tvĂ„ som vi har delat ut. Med det ska han

skapa en ny nod i sin nuvarande demonstrator. Demonstratorn tillhör inte företagets kĂ€rnverksamhet, utan Ă€r ett illustrativt komplement att ta med pĂ„ kundbesök och att visa upp pĂ„ mĂ€ssor för att lĂ€ttare fĂ„ igĂ„ng en diskussion. Den första generationen var klar för drygt ett Ă„r sedan och förra hösten var den med pĂ„ bĂ„de Embedded Conference Scandinavia (ECS) i Kista och Drive Sweden i Göteborg. Det handlar om en fullstĂ€ndig molnlösning som frĂ„n början byggts Ă„t en potentiell kund. Tanken Ă€r att visa hur man kan anvĂ€nda en databas i ett fordon genom att flytta berĂ€kningskapaciteten ut i nĂ€tet, till sĂ„ kallade edgenoder som ligger fysiskt nĂ€ra anvĂ€ndarna. – Min idĂ© Ă€r nu att bygga ut vĂ„r demo. Jag har funderat mycket pĂ„ det, och det var sĂ„ kul nĂ€r jag fick detta kort för det gör att jag

kan skicka nya data in i systemet via Ethernet. Det blir ett komplement till de CAN-data som vi har idag, förklarar Karl-König Königsson nĂ€r jag ringer upp. HĂ€r nedan kan du lĂ€sa mer om hur han planerar att anvĂ€nda sitt utvecklingskort. Även Ulrik Södergren pĂ„ OddTech i GrĂ„bo har fĂ„tt Wifi-versionen av Microchips utvecklingskort. Han kommer att anvĂ€nda det privat eftersom det Ă€r en personlig present. DĂ€r han bor ska han komplettera sitt redan delvis automatiserade hönshus. – Jag har tĂ€nkt anvĂ€nda utvecklingskortet till övervakning och styrning av mitt hönshus, bland annat hönsluckan. Det finns redan automatisk lucköppning och temperaturmĂ€tning som styrs lokalt, men jag vill fĂ„ bĂ€ttre statistik och larmfunktioner med webbgrĂ€nssnitt, berĂ€ttar han.

Planen Ă€r att koppla upp hönshuset, sĂ„ att det gĂ„r att fĂ„ ut loggar och grafer pĂ„ ett vettigt sĂ€tt. I sitt yrkesliv har Ulrik Söder­ gren redan anvĂ€nt Amazons molntjĂ€nster (AWS). Projektet hemmavid ger honom tillfĂ€lle att utveckla den kompetensen ytterligare. – Med det nya kortet blir det enklare att fĂ„ till kryptering och autentisering mot AWS-molntjĂ€nster, förklarar Ulrik Södergren och adderar: – Även om ett litet hönshus inte krĂ€ver sĂ„ hög sĂ€kerhetsnivĂ„ vill man ju inte att utomstĂ„ende ska kunna stĂ€lla till ofog. Henrik SĂ€rnblad studerar till

en master inom Robotik pÄ MÀlardalens Högskola och fÄr det strömsnÄla Bluetoothutvecklingskortet. I mÄnga av de projekt som Henrik SÀrnblad hittills arbetat

Fordonsdemo med Ethernet, sensor och knappar Karl-König Königsson och hans team arbetar med att flytta in en databas i ett lite mer komplext inbyggda system. Fokus Àr pÄ fordonsindustrin eftersom de ser en exponentiell ökning av datorkapacitet i fordonsplattformarna, och att det finns ett behov av en vettig data­ hantering.

– Jag har byggt en demo som visar att vi har en fungerande lösning som ryms i en minimal fordonsplattform och Ă€r sĂ€ker,

12

sĂ€ger Karl-König Königsson, chef för gruppen pĂ„ Mimer som arbetar med inbyggda system. För tillfĂ€llet bestĂ„r demonstratorn bland annat av en givare – en halksensor – och en centraldator med Mimers databas Mimer SQL. Halksen­ sorn simuleras av en Teensy, en enkortsdator i stil med Arduino, medan centraldatorn Ă€r en Raspberry Pi. De kommunicerar pĂ„ en riktig CAN-buss för att ge realism till demon. I demon skickar fordonet hĂ€ndelser till ett edge-moln, en

lokal datacentral. – Vi vill visa hur man kan anvĂ€nda databasen, att man kan flytta data frĂ„n fordonen till noder som ligger geografiskt nĂ€ra dĂ€r de befinner sig. Mimer SQL har en datatyp för just position och den kan vi indexera och alltsĂ„ göra en sĂ„dan sökning mycket effektivt. – NĂ€r bilarna kör mellan olika stĂ€der, Stockholm, Uppsala, GĂ€vle eller liknande, sker överrullningen automatiskt mellan noderna, men vi har Ă€ven en centraldatabas nĂ„gonstans.

Halksensorn i demon anvĂ€nds för att illustrera en verklig hĂ€ndelse, som att ett fordons antisladdsystem slĂ„r till för att det Ă€r halt pĂ„ en vĂ€gstrĂ€cka. HĂ€ndelsen upptĂ€cks automatiskt eftersom det Ă€r ett meddelande pĂ„ CAN-bussen i fordonet. – Jag har valt att illustrera scenariot att tio bilar hittar en halkflĂ€ck utanför Uppsala. Det Ă€r ju jĂ€tteintressant att meddela det till andra bilar som Ă€r pĂ„ vĂ€g dit. Karl-König Königsson menar att det finns en tydlig trend inom fordonsindustrin bort frĂ„n ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

STARTBLOCKET Det hÀr Àr tvÄ utvecklingskort för trÄdlösa strömsnÄla tillÀmpningar dÀr den trÄdlösa tekniken Àr Bluetooth LE (BLE-kortet) respektive Wifi (WA-kortet). Den gemensamma nÀmnaren Àr att de anvÀnder Ättabitarsprocessorer i den klassiska norska arkitekturen AVR. SÄ fort du packat upp WA-kortet kan du koppla upp det mot Microchips molnlösning pÄ Amazon och börja utveckla en IoTtillÀmpning. BLE-kortet kan till exempel kopplas till en mobil­telefon. Alla kortets funktioner Àr Ätkomliga via Bluetooth och lÀmplig mobilapp. Microchip har bidragit med fem kort av vardera sort till vÄr prenumerationskampanj.

blandning idĂ©er i har han anvĂ€nt Raspberry Pi eller Arduino med ett flertal olika sköldmoduler. Det nya utvecklingskortet med Bluetooth kommer att göra arbetet enklare för honom i mĂ„nga fall. – Ja absolut. Det gör att det blir enkelt att skicka data. Jag slipper hantera en massa sladdar som slĂ€par efter. Sen Ă€r det riktigt bra att det finns en debuggingprocessor, vilket mĂ„nga billigare utvecklingskort saknar, sĂ€ger han, och tillĂ€gger: – Det Ă€r ocksĂ„ riktigt anvĂ€ndbart att det finns en accelerometer ombord Ă€ven om det hade varit Ă€nnu mer komplett om det varit 9-dof-varianten med accelerometer, gyro och kompass. PĂ„ frĂ„gan om han har nĂ„gon konkret idĂ© med sitt nya utvecklingskort blir svaret: bygga en vĂ€rmekamera som Ă€r kopplad till telefonen via Bluetooth.

– Sensorn som jag tĂ€nker anvĂ€nda Ă€r en MLX90640 vilket Ă€r ett 32×24 termisk matris. Planen frĂ„n början var att anvĂ€nda en Arduino Micro med en Bluetoothmodul, men med detta kort blir det mycket enklare. Thorbjörn Ebefors Ă€r den fjĂ€rde lĂ€saren som fĂ„tt ett utvecklingskort genom Majchansen. Han Ă€r tidigare kĂ€nd som teknikchef pĂ„ memstillverkaren Silex i JĂ€rfĂ€lla och en av fyra grundare av Myvox som utvecklat en ultraljudssensor. Nu har han grundet ett nytt företag, Ybotx, vars huvudidĂ© Ă€r att göra morgondagens alpina Ă€ventyr sĂ€krare – exempelvis undvika laviner – genom att digitalisera skidor med sensorer kopplade till en app i den egna mobilen. I skrivande stund vill Thorbjörn Ebefors i princip inte avslöja nĂ„got om vad hans

rykande fĂ€rska bolag planerar att utveckla, men en liten del som han kallar ”find-my-ski” och som ingĂ„r i ett större företagsprojekt kan han berĂ€tta nĂ„gra detaljer om. Tanken Ă€r att en skidĂ„kare i framtiden enkelt ska kunna hitta sina skidor med hjĂ€lp av sin mobiltele­ fon. Det kan exempel­ vis vara efter en lĂ€ngre lunchpaus nĂ€r skidorna packats in i ett ­myller av andra skidor eller helt enkelt flyttats. Det Ă€r hĂ€r Bluetoothdelen pĂ„ det nya kortet kommer vĂ€l till pass. Ybotx första demonstrator Ă€r baserad pĂ„ en GPS/GSM-lösning som trots dĂ„lig positionsangivelse visar att konceptet fungerar. – Jag slĂ„r pĂ„ appen i mobilen och har kameran pĂ„. NĂ€r jag panorerar med kameran kommer det upp en prick nĂ€r telefonen pekar i riktning mot skidorna. Det blir dĂ€remot inte mycket mer noggrant Ă€n att jag vet att

skidorna finns pĂ„ tomten, sĂ€ger han. Kortet han nu har pĂ„ bordet har BTE 4.2b, vilket inte Ă€r den senaste versionen. – Det Ă€r inte det jag kommer att anvĂ€nda i slutversionen, men det nya utvecklingskortet hjĂ€lper mig att testa en sĂ„ kallad beaconapplikation. Det betyder att jag kan leta mig fram till skidorna med hjĂ€lp av signalstyrkan. För tillfĂ€llet anvĂ€nder Thorbjörn Ebefors en standard-app för GPS/GSM-spĂ„rning. – Nu ska jag utveckla en egen app, en enkel demonstrator för en Bluetoothlösning, sĂ€ger Thorbjörn Ebefors, och adderar: – I framtiden kommer jag att behöva en kombination med en GPS/GSM-tracker och bluetooth. Den förstnĂ€mnda behöver jag om nĂ„gon snott mina skidor och dragit ivĂ€g med dem. Bluetooth sköter sedan finliret.

CAN-bussen som central bÀrare. IstÀllet tittar fordonsindustrin pÄ ett Ethernet-backbone i bilen, medan CAN-bussen blir kvar mellan sensorerna.

protokoll gör att jag kan flytta data frĂ„n tempgivare till centraldatorn. Jag har en Raspberry Pi som stĂ„r och simulerar datorn i bilen, och alla delar kör Arm, sĂ„ det blir vĂ€ldigt enkelt att ordna. Ytterligare en detalj pĂ„ det nya kortet som Karl-König Königsson prisar Ă€r tvĂ„ tryckknappar. – Det Ă€r perfekt, för knapparna gör demonstratorn mer pĂ„taglig. NĂ€r man trycker pĂ„ en knapp simuleras en hĂ€ndelse, och sĂ„ kanske man fĂ„r ett meddelande pĂ„ sin mobil. Än vet jag inte vad det blir. Jag fĂ„r hitta pĂ„ nĂ„got, skrattar han.

H Ä R KO M M E R det nya utvecklingskortet frĂ„n Microchip in. Det har en temperaturgivare pĂ„ Ethernet-bussen. – Det Ă€r ju klockrent. Det Ă€r precis det jag vill visa, att fordonet blir sĂ„ vansinnigt mycket mer flexibelt nĂ€r jag bygger med ett modernt kommunikationsprotokoll. DĂ„ ökar jag möjligheten att fĂ„ fler bitar att interagera till lĂ„g kostnad. – PoĂ€ngen Ă€r att Ethernet som

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

ANNA WENNBERG anna@etn.se

ANNA WENNBERG anna@etn.se

13

STARTBLOCKET

EU:s egna inkubatorer BAKGRUND

EIT – European Institute of Innovation & Technology EIT:s rötter gĂ„r att hitta i EU:s ramprogram för forskning och innovation som omfattar mĂ„nga miljarder euro varje Ă„r. De genererade en massa kunskap men fĂ€rre nya företag och jobb. DĂ€rför beslutade EU att skapa EIT, European Institute of Innovation & Technology. – Parlamentet bad kom­ missionen att fixa det, förklarar Göran Olofsson pĂ„ EIT Digital. PĂ„ den tiden, för snart 20 Ă„r sedan, hette kom­ missionens ordförande JosĂ© Manuel Barroso. – Han tittade runt och sĂ„g att MIT var ett gott exempel dĂ€r ingenjörer blev entreprenörer som samarbetade med universitet och storföretag. Han ville kopiera det. Ett tag fanns det planer pĂ„ ett fy­ siskt institut i Strasbourg, men idag drivs verksamheten via utlysningar och smĂ„ lokala kontor runt om i Europa plus ett mindre huvudkon­ tor i Budapest.

Vid starten 2010 fanns det tre grenar: IT, energi och klimat. DÀr­ efter har ytterligare fem tillkommit. Sverige höll sig framme i starten via KTH som ledde tvÄ av de vin­ nande ansökningarna, Innoen­ ergy och ICT Labs. Det senare Àr omdöpt till EIT Digital. Att det var akademin som tog taktpinnen hÀngde sam­ man med att den var van vid att delta i europeiska samarbetsprojekt, en arbetsform som krÀver att man lÀgger en hel del energi pÄ ansökningar och administration. Tanken var att köra under sju Är för att sedan skala ned bidragen under sju Är. DÀrefter skulle de olika delarna klara sig pÄ egen hand. De tre första KIC:arna firar nu 10-Ärsjubileum. De söker pÄ olika sÀtt former för att kunna fortsÀtta lÄngsiktigt med sin verksamhet. De drivs fristÄende frÄn varandra och i olika former.

Med fokus pĂ„ det digitala Exjobbare och industridoktorander, en inkörsport till Europa plus finansiering. Det Ă€r nĂ„gra saker som EIT Digital erbjuder smĂ„ och medelstora företag. i konkurrens med de stora –Varje Ă„r fĂ„r vi hit ungefĂ€r 230 universiteten runt om i Europa studenter som gĂ„r första eller ansom Berlin, Eindhoven och dra Ă„ret pĂ„ mastersprogrammet, sĂ€ger Göran Olofsson som Ă€r chef Sorbonne. Inriktningen kan vara allt frĂ„n inbyggda system till för EIT Digitals svenska kontor. datavetenskap eller molntjĂ€nster. UngefĂ€r hĂ€lften kommer frĂ„n Den valfria delen av utbildningEU-lĂ€nder, hĂ€lften frĂ„n lĂ€nder en, ungefĂ€r 25 procent Ă€gnas Ă„t utanför. Bara en handfull Ă€r svenskar. Programmet Ă€r upplagt entreprenörskap och innovation. – De har sökt med ett brev dĂ€r sĂ„ att de antagna gör ett Ă„r i ett de presenterar sig sjĂ€lva land och det andra i ett och Ă€r superduktiga annat land. De kan alltsĂ„ ingenjörer och dessutom vara i Sverige sitt första entreprenöriella. Ă„r eller sitt andra Ă„r pĂ„ Han Ă€r upprörd över mastersprogrammet. svenska företags brisEIT Digital stĂ„r för tande vilja att betala lön deras kostnader och de för exjobb. studenter som kommer Göran Olofsson –Vi förlorar talanger till Sverige rekryteras

Stöttar hĂ„llbar energi Northvolt, Ascatron, Ferroamp, Graphmatec, ­Corpower Ocean, C-Green och Altris Ă€r nĂ„gra av de svenska företag som EIT Innoenergy stöttat med pengar och kunnande. Men den EU-finansierade verksamheten driver ocksĂ„ mastersutbildningar pĂ„ bland annat Uppsala Universitet och KTH, och andra ledande universitet i EU. EIT Ă€r visserligen ett EU-organ men vid bildandet 2010 valde gruppen bakom energiomrĂ„det att driva verksamheten som ett aktiebolag, vilket skiljer den frĂ„n exempelvis EIT Health, EIT Raw Material, med flera. Rent praktiskt har det dock ingen betydelse för de bolag eller studenter som fĂ„r stöd. – HuvudmĂ„lsĂ€ttningen för alla program Ă€r att fostra och skapa nya innovationer, sen Ă€r vĂ„r inriktning energi, sĂ€ger Kenneth

14

Johansson, vd för det svenska bolaget. Huvudkontoret finns i Amsterdam dessutom finns sex lokalkontor runt om i Europa. Det svenska hÄller till i centrala Stockholm. Energi Àr ett vÀldigt brett omrÄde men för Innoenergy Àr avgrÀnsningen att det ska vara hÄllbart och gÄ att integrera i det befintliga energisystemet. Det gÀller Àven nÀr det kommer till regelverket för energisystemet.

–All vĂ„r verksamhet syftar till driva pĂ„ innovationer för att ta ned vĂ€xthusgaserna. De tvĂ„ tunga verktygen Ă€r mastersutbildningen, acceleratorerna och projektfinansiering. De senare liknar inkubatorer som exempelvis Sting men med tillĂ€gget att företagen som tas in fĂ„r access till hela Innoenergys Europa etablering, inklusive EU-kommissionen, EIB, EIC Accelerator, med mera med sin produkt eller tjĂ€nst. – Sen gĂ„r vi ett steg lĂ€ngre i och med att vi ocksĂ„ har en egen sĂ€ljkĂ„r. PĂ„ kontoret i Stockholm finns 30 personer. Totalt i Europa har EIT Innoenergy cirka 230 anstĂ€llda. – Sen har vi en klassisk matris­ organisation pĂ„ vertikal och

horisontell ledd. I praktiken betyder det att lokalkontoren kan nyttja resurser pĂ„ andra kontor inklusive sĂ€ljarna. NĂ€r det gĂ€ller investeringar i bolag kommer EIT ­Innoenergy normalt in i stadiet efter Energi­ myndigheten som Ă€r den största forskningsfinansiĂ€ren pĂ„ energiomrĂ„det i Sverige. –AnvĂ€nder man TRL-skalan ligger vi pĂ„ fem till tio. I Technology Readiness Level innebĂ€r en tia att produkten finns pĂ„ hyllan fĂ€rdig att skeppa till kund. Precis som andra inkubatorer Ă€r ”priset” för att antas att man som företag fĂ„r betala med egna aktier. Inkubatorn blir delĂ€gare. –Allt vi gör sker pĂ„ kommersiella grunder. Det ska generera ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

STARTBLOCKET till Tyskland och NederlĂ€nderna som betalar bra. De har fĂ„tt erbjudanden om exjobb med lön dĂ€r redan under sitt första Ă„r. Det finns ingen chans att konkurrera med det. S V E N S K A S TO R F Ö R E TAG har ofta en policy för hur mycket de betalar vilket ligger klart under ingĂ„ngslönen för en nybakad civilingenjör medan smĂ„företag sĂ€llan anser sig ha rĂ„d. Men de student som EIT Digital lockat hit har inga studiemedel som tĂ€cker exjobbsarbetet, och inga förĂ€ldrar som de kan bo hos. – Det Ă€r indier, kineser, syd­ amerikaner, som vi rekryterade i konkurrens med hela vĂ€rlden och sĂ„ sĂ€ger svenska företag ”vi brukar inte betala exjobbare”, samtidigt som de klagar pĂ„ att det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ tag pĂ„ denna typ av kompetens. Den största delen av verksamheten Ă€r EIT Digital Innovation Factory, som Ă€r internationella samarbetsprojekt för marknadsintroduktion av innovativ digital teknik. Det ska i princip finnas en fĂ€rdig produkt eller tjĂ€nst. Dessutom mĂ„ste förtaget ha ambitionen att komma ut pĂ„ den europeiska marknaden. –Alla projekt vi kör har minst tvĂ„ partners frĂ„n minst tvĂ„ lĂ€nder, sĂ€ger Göran Olofsson.

Förutom sjĂ€lva företaget kan det vara en kund som vill börja anvĂ€nda produkten eller tjĂ€nsten. Precis som andra inkubatorer fĂ„r företagen betala med egna aktier. –Vi sĂ€ger att om ni startar tillsammans med oss och en partner, plus att det finns en kund sĂ„ blir det en kickstart dĂ€r vi finansierar en marknadsintroduktion mot att vi fĂ„r ett delĂ€gande i bolaget. Vi tar uppĂ„t 37,5 procent av bolaget. Ekvationen Ă€r rĂ€ttfram, utgĂ„ende frĂ„n vĂ€rderingen av bolaget fĂ„r EIT Digital ett Ă€gande som motsvarar 50 procent av investeFAKTA EIT Digital har kontor i Stock­ holm, Helsingfors, Berlin, Paris, Eindhoven, Budapest, Trento, London och Madrid. Den svens­ ka verksamheten hĂ„ller till i Electrumhuset i Kista och har för nĂ€rvarande bara tre anstĂ€llda men söker fler affĂ€rsutvecklare. – Vi brukar vara mellan fem och tio, sĂ€ger Göran Olofsson. Totalt i Europa arbetar mellan 100 och 120 personer direkt för EIT Digital. I lokalerna i Kista finns mellan fem och tio företag med stöd frĂ„n EIT Digital. Dessutom finns ett nĂ€tverk med cirka 200 medlemsföretag.

senare. Även om StockholmsintĂ€kter. kontoret har huvudansvaret för Det gĂ„r att ansöka nĂ€r som bolaget ligger det formellt Ă€ven helst pĂ„ Ă„ret men normalt görs under spanska kontoret. Stockdet en intagning pĂ„ vĂ„ren och en holm har nĂ€mligen huvudansvar pĂ„ hösten. för smarta elnĂ€t och energilagJĂ€mfört med riskkapitalister ring, medan Corpower utveckhar Innoenergy ingen jĂ€ttelik pengapĂ„se men Ă€ndĂ„ tillrĂ€ckliga lar en teknikför att omvandla ekonomiska resurser för att göra havsvĂ„gor till el. – I runda slĂ€ngar finns det 200 en tillĂ€ggsinvesteringar under miljoner kronor per Ă„r. Sen krĂ€vs en lĂ€ngre tid i portföljbolagen. det motfinansiering som kan Storleken pĂ„ den Ă„rliga budgevara bĂ„de hĂ„rd och mjuk. Norten Ă€r lite flytande. Det hĂ€nger malt Ă€r den pĂ„ det tredubbla. ocksĂ„ samman med om alla MedfinansiĂ€rerna kan exemprojekt gĂ„r framĂ„t som planerat, pelvis vara Almi Företagsinvest, annars kan pengar som reserAlmi Green Tech, AffĂ€rsĂ€nglar verats för framtida steg frigöras och Energimyndigheten. för andra projekt. Men pengar Ă€r inte Dessutom kan allt. Minst lika viktigt investeringen mycket Ă€r kontaktnĂ€tet med vĂ€l göras av ett av de cirka 400 partners runt andra kontoren Ă€ven om om i Europa, företag bolaget Ă€r svenskt och och institutioner som projektet kommit in via kan bli kunder eller Stockholmskontoret. samarbetspartners till Corpower Energy Ă€r Kenneth Johansson de bolag som tas in. ett typexempel pĂ„ det

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

ringen. Pengarna ska rĂ€cka till att fĂ„ ut produkten eller tjĂ€nsten pĂ„ den europeiska marknaden. – Företaget ska ha skickat sin första faktura senast nĂ„gon mĂ„nad efter det att projektet Ă€r avslutat. D E T G Ö R S E N A N TAG N I N G per Ă„r till programmet. I Ă„r stĂ€ngde den 7 maj. De som kommer med fĂ„r besked i slutet av juni och projekten ska starta senast den första januari. Bolagen kommer frĂ„n hela Europa men det svenska nĂ„lsögat Ă€r smalt. –VĂ„r successrate ligger aldrig under tvĂ„ tredjedelar. I Italien Ă€r den under tio procent. Normalt har de företag som vill delta kommit sĂ„ lĂ„ngt att de redan har kontakt med potentiella kunder eller vet vilka storföretag de vill samarbeta med. Men EIT Digital ordnar ocksĂ„ matchmakingevent i Bryssel dĂ€r man kan hitta kunder och samarbetspartners. Sen Ă€r det inte nödvĂ€ndigt att starta i Sverige. Beroende pĂ„ förutsĂ€ttningar kan man lika gĂ€rna starta i ett annat land. –Vi har exempel pĂ„ svenska bolag som startat i Holland och Ungern. PER HENRICSSON

per@etn.se

Ett av de bolag som fĂ„tt finansiering Ă€r Ferroamp. Idag Ă€r företaget börsnoterat och har passerat 50 miljoner i omsĂ€ttning Ă€ven om det Ă€r en bit kvar till positivt kassaflöde. – Björn Jernström kom med sin idĂ©, han fick lite sĂ„ddkapital och vi hjĂ€lpte honom att hitta en vd via vĂ„ra kontakter. Vi har ocksĂ„ hjĂ€lpt dem att hitta kunder. E N A N N A N D E L av verksamheten Ă€r mastersutbildningarna som finns pĂ„ bland annat Uppsala Universitet, KTH, Helsingfors, Trondheim, Barcelona plus Tyskland. Innoenergy har betalt dessa för att arrangera de tvĂ„Ă„riga utbildningarna dĂ€r studenterna lĂ€ser det första Ă„ret i ett land och det andra i ett annat. Dessutom delar Innoenergy ut stipendier till studenterna som kommer frĂ„n hela vĂ€rlden. Runt 40 vĂ€ljer att komma till Sverige per Ă„r.

FAKTA

FramgĂ„ngsrika exempel NĂ„gra bolag som EIT Digital gett en knuff i rĂ€tt riktning Ă€r Gleechie, Logical Clocks och Robotics Care. Gleechie har utvecklat en VRhand med nĂ€stan lika mĂ„nga fri­ hetsgrader som den mĂ€nskliga. DĂ€rmed gĂ„r den att anvĂ€nda för att trycka pĂ„ virtuella knappar, dra virtuella spakar och vrida pĂ„ virtuella vred, tre funktioner som behövs i industrin nĂ€r man exempelvis vill utbilda persona­ len med hjĂ€lp av VR-teknik. – De kom frĂ„n spelvĂ€rlden och har avancerade fysikaliska modeller. Logical Clocks har allt som behövs för att bygga ett eget moln baserat pĂ„ mjukvara i form av open source plus en lista pĂ„ lĂ€mplig hĂ„rdvara. Dessutom finns AI-baserade tillĂ€mpning som gĂ„r att köra pĂ„ systemet. Robotics Care har utvecklat en robotdusch för sjukvĂ„rden men företaget ville gĂ„ vidare med en modell för hemsjukvĂ„rden. – De har skapat ett nytt bolag kallat Home Care Automation och ska köra en pilot med Hel­ singfors stad. Ett helt fĂ€rskt exempel Ă€r Ellure som utvecklat en maskin dĂ€r kunderna kan fĂ„ unika fĂ€rger pĂ„ sina lĂ€ppstift eftersom de tillverkas pĂ„ plats.

En viktig del av mastersutbildningen Ă€r entreprenörskapet dĂ€r studenterna fĂ„r möjlighet att praktisera pĂ„ nĂ„got av Innoenergys bolag eller i nĂ„got av projekten. Det svenska kontoret har ocksĂ„ ett specialuppdrag att se till sĂ„ att Europa fĂ„r en konkurrenskraftig batteriindustri. – Det Ă€r ett lite mer holistiskt uppdrag direkt frĂ„n EU-kommissionen att driva nĂ€tverkande och deltagande av industri aktörer, finansiĂ€rer och politisk beslutfattare pĂ„ konferenser. – Northvolt har varit en föregĂ„ngare och vi har kommit till en punkt dĂ€r Europa attraherar investeringar. TillĂ€ggas kan att Innoenergy var en tidig investerare i Northvolt. –Vi har ett mĂ„l att skapa ett antal enhörningar. Vi satsar tungt pĂ„ det, och kĂ€nner att vi Ă€r pĂ„ god vĂ€g. PER HENRICSSON per@etn.se

15

TEMA: DISTRIBUTION

Kraftig tillvÀxt för Arrow i Sverige

NÀr Texas Instruments för ett Är sedan klippte banden med Avnet blev uppstÄndelsen stor. TI har byggt upp egna försÀljningskanaler men anvÀnder ocksÄ distributörer som Digi-Key, Mouser och Arrow. Flera av de stora halvledar­tillverkarna har slagit in pÄ liknande spÄr men Tom Dahlén, Sverigechef pÄ Arrow, ser inte detta som ett hot mot distributionen.

K

underna Ă€r lĂ€mnade med tre val. De kan gĂ„ via distributörer som Arrow, de kan vĂ€lja Digi-Key eller sĂ„ kan de gĂ„ direkt via halvledartillverkare. Jag har hittills inte sett nĂ„gon betydande del gĂ„ den senare vĂ€gen, sĂ€ger han och fortsĂ€tter: – Sen fĂ„r jag en annan bild frĂ„n stora köpande kunder, de sĂ€ger att Arrow fokuserat mer pĂ„ utveckling och demand creation Ă€n pĂ„ distribution. Ingen av bilderna Ă€r sanna. Arrow Ă€r vĂ€rldens överlĂ€gset största komponentdistributör med en omsĂ€ttning pĂ„ cirka 290 miljarder kronor. Huvudkontoret ligger i Denver, Colorado, och verksamheten primĂ€rt stĂ„r pĂ„ tre ben. Arrow Global Components – som representerar komponentdistributionen – Ă€r störst. Det andra benet Ă€r Arrow Enterprise Computing Solutions, som bland annat jobbar med lagring och molntjĂ€nster. Det tredje benet

16

Ă€r Arrow Global Services, som sysslar med licenser och mjukvara men ocksĂ„ gateways och kommunikation. – Det hĂ€r skiljer oss frĂ„n andra distributörer. Vi har allt under ett paraply som heter Arrow Electronics. Sen Ă€r vi ett bolag för alla, frĂ„n de allra, allra minsta som köper för en krona till de allra största globala företagen. Den svenska verksamheten har ungefĂ€r 160 anstĂ€llda i FAKTA

26 Är i branschen Tom Dahlén Àr Sverigechef för Arrow sedan 2018, innan dess var han försÀljningschef. Han började sin karriÀr pÄ den norska distributören Hatteland 1994, som köptes av Arrow Är 2000.

Stockholm, 15 i Göteborg och ett fĂ„tal sĂ€ljare med hemmakontor runt om i landet. Men Ă„ter till frĂ„gan som TI:s beslut stĂ€ller pĂ„ sin spets, vad tillför distributörerna? – Det kan framstĂ„ som att fler och fler vĂ€ljer en vĂ€g dĂ€r distribution fĂ„r en minskad betydelse, att de tar en större del av kakan sjĂ€lva. Egentligen Ă€r det tvĂ€rt om. Andra stora halvledartillverkare har valt motsatt vĂ€g. De har lagt mer ansvar för demand creation pĂ„ distribution. – Svensk elektronikutveckling och produktion stĂ„r stark och vi har sjĂ€lva dubblerat omsĂ€ttningen i Sverige sedan 2015. För distributionsverksamheten i Sverige och Norden har det ocksĂ„ betydelse att mĂ„nga halvledartillverkare dragit ned pĂ„ den lokala nĂ€rvaron, halv­ ledarbolagen stĂ€ller inte heller ut pĂ„ branschmĂ€ssor som SEE. – Demand creation ­handlar

om att vara tillverkarnas förlĂ€ngda arm ut pĂ„ marknaden. DĂ€r man har distributionsrĂ€tten har man ocksĂ„ ansvar att föra ut tekniken. Tittar man pĂ„ Arrows linecard, listan med alla fabrikat företaget representerar, Ă€r den oerhört bred med cirka 400 namn. DĂ€r finns ett antal leverantörer som Ă€r direkta konkurrenter om man bortser frĂ„n att Arrow representerar Intel (fd Altera) och inte Xilinx. – Det finns inte en svensk som inte förstĂ„r att nĂ€r det kommer ut en tillverkare och pratar handlar det om bara en sak. Den rollen vi har ute hos kund, Ă€r att ge en rĂ€ttvis bild utifrĂ„n teknisk prestanda, och inte minst kommersiell support, nĂ€r de stĂ„r inför tre, fyra val. Han hĂ€vdar att det aldrig Ă€r ­Arrow som i slutĂ€ndan vĂ€ljer. Det Ă€r alltid kunden. – De vĂ€ljer till 99,5 procent pĂ„ teknisk prestanda och pĂ„ framtida produkter. Om vi skulle vĂ€lja Ă„t dem skulle vi stĂ„ med Svarte Petter om nĂ„got hĂ€nder, det Ă€r inte en roll vi vill spela. Arrow har cirka 35 ingenjörer i Norden som arbetar med att ge kunderna tekniskt stöd och presentera olika alternativ. ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

TEMA: DISTRIBUTION

F Ö R U TO M P E R S O N A L i form av sĂ€ljare och tekniker Ă€r webben ett viktigt verktyg i samspelet med kunderna. – En viktig del av Arrows framtid ligger dĂ€r och vĂ„ra plattformar har verkligen stĂ€rkt sin konkurrenskraft. Arrows storlek globalt (#110 pĂ„ Fortune 500) gör att jĂ€mförelsen med mindre privatĂ€gda distributörer ibland kan kĂ€nnas felaktig.

PER HENRICSSON

En trend som varit stark under mĂ„nga Ă„r Ă€r den allmĂ€nna ”elektrifieringen” dĂ€r företag som inte varit traditionella distributionskunder nu har fĂ„tt in elektronik i sina produkter. HĂ€r ser Arrow en möjlighet att bistĂ„ med teknikstöd. Även halvledartillverkarna sysslar med den hĂ€r typen av support men det Ă€r inget problem, enligt Tom DahlĂ©n. – De rĂ€cker inte till för alla kunder, övriga Ă€r hĂ€nvisade till nĂ€tsupport, sĂ„ det finns plats för alla. Arrow Ă€r en av fĂ„ distributörer som deltagit pĂ„ branschmĂ€ssan SEE i Kista.

Han lyfter ocksĂ„ fram den generationsvĂ€xling som sker i branschen dĂ€r de yngre Ă€r vana vid att direkt kunna hitta svaren via webben. – Det kan gĂ€lla lagerstatus, en kvotfrĂ„ga eller att flytta en artikel. De Ă€r inte sĂ„ sugna pĂ„ att vĂ€nta en dag pĂ„ ett svar utan vill

ha tillgĂ„ng till informationen 24/7. En annan aspekt pĂ„ distributörernas roll Ă€r nĂ€r det uppstĂ„r allokering eller brist pĂ„ komponenter vilket hĂ€nder med jĂ€mna mellanrum. – GĂ„r vi tillbaka till 2018 stod tillgĂ„ngen pĂ„ komponenter

omnĂ€mnd i nĂ€stan varje vd-ord. DĂ€r ser man distributörens roll i en stark supply-chain. Jag pĂ„stĂ„r att den inte bara Ă€r viktig, utan helt avgörande för att lyckas. S A M T I D I G T Ä R H A N S N A B B att pĂ„peka att marginalerna inte lĂ€ngre Ă€r vad de varit sĂ„ att byta frĂ„n distribution till att gĂ„ direkt via en tillverkare förĂ€ndrar inte kostnaden radikalt för kunden. – Det Ă€r bara att titta i vĂ„rt globala bokslut, EBITA ligger mellan 2,5 och 3,5 procent. Arrows rörelseresultat före finansiella kostnader, skatter och avskrivningar Ă€r alltsĂ„ inte högre Ă€n 2,5 till 3,5 procent av omsĂ€ttningen. – FrĂ„n 2000 har vi anpassat oss till vad en kund vill och kan betala för, hade vi inte gjort det skulle vi inte finnas kvar. Det Ă€r en stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende utveckling som inte avstannat.

PER HENRICSSON per@etn.se

Arrow Àr sedan 2019 huvudsponsor till ett av stallen i den amerikanska Indycarserien.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

17

TEMA: DISTRIBUTION

Thundercomm Àr en av Atlantiks exklusiva portföljer. Det Àr ett varumÀrke skapat i samarbete mellan Thundersoft och Qualcomm.

Han suktar efter mer av Norden

Sverige och Finland – dĂ€r vill den nye Nordenchefen för tyska distributören Atlantik gĂ€rna expandera sin nĂ€rvaro.

A

tlantik, grundat 1977, har varit aktivt i Norden ett drygt decennium. Koncernen har 70–80 anstĂ€llda. De flesta i högkvarteret i MĂŒnchen och övriga pĂ„ en handfull europeiska kontor. Kunder finns i Sverige men starkast har det nordiska kontoret varit pĂ„ hemmaplan i Danmark. Nu kĂ€nner nye Nordenchefen sedan i januari, Jesper Rasmussen, att det Ă€r dags kasta ut nĂ€ten lite lĂ€ngre norrut, till Finland och Sverige, för att fĂ„nga nya kunder. Jesper Rasmussen har 25 Ă„r i branschen med en tidigare historia pĂ„ Arrow, TTI, Farnell och Conrad. –Vi Ă€r mycket smĂ„ i Finland. SĂ„ vi vill gĂ€rna vĂ€xa dĂ€r sĂ„ fort som möjligt. Detsamma gĂ€ller Sverige. Den svenska marknaden Ă€r femtio procent av hela Norden. Och den Ă€r extra intressant inte bara pĂ„ grund av storleken utan ocksĂ„ för sin tekniknivĂ„ och innovativitet. SĂ€rskilt noterar han vĂ„ra mĂ„nga inbyggnadsföretag. Det Ă€r de som Ă€r Atlantiks kunder. Namnen Ă€r typiskt konfidentiella, liksom privatĂ€gda Atlantiks omsĂ€ttning. En av de svenska kunderna, kan Jesper Rasmussen berĂ€tta, Ă€r en stor aktör inom larmsystem och hemsĂ€kerhet. Energiförsörjning, infrastruktur, godshantering, tung transport och industri 4.0 – det

18

Ă€r nĂ„gra av de marknader som Atlantik tror kommer att expandera inom inbyggda system de nĂ€rmaste Ă„ren. Automation, 5G, AI och trĂ„dlöst Ă€r nĂ„gra av de heta teknikomrĂ„den som kommer att driva den expansionen. Atlantik stĂ€mplar sig sjĂ€lv som ”kvalitetsdistributör”. Det gör vĂ€l i och för sig alla. Men att ha blivit utsedd av mobiljĂ€tten Qualcomm till Ӂrets distributör” i fjol fĂ„r vĂ€l erkĂ€nnas ger en viss objektiv substans Ă„t etiketten. –Vi Ă€r en ”trendscout” efter den nyaste och mest innovativa tekniken. Vi följer inte trender utan sĂ€tter trender. –Vi kĂ€nner att vi har unika erbjudanden som inte andra distributörer har. NĂ„gra av sina agenturer Ă€r Atlantik ensamma om. Ett exempel Ă€r Thundercomm – ett

Atlantik kan leverera allt frÄn en enstaka komponent till en komplett produkt.

joint venture mellan kinesiska Thundersoft och den amerikanska jĂ€tten Qualcomm. Tillsammans bygger de bland annat trĂ„dlösa moduler pĂ„ Qualcomms mobilprocessor Snapdragon under varumĂ€rket Thundercomm. Modulerna anvĂ€nds för allt frĂ„n tracking och robotik till konferenssystem, wearables och butikssystem. – Thundercomm har mĂ„nga innovativa state-of-the-art-modullösningar inom automation. Deras lösningar för skogsbruk Ă€r populĂ€ra i Sverige. Qualcomms snapdragonprocessor finns i portföljen inte bara för mobila och trĂ„dlösa lösningar, utan Ă€ven för exempelvis AI. Inom 5G har Atlantik ett varumĂ€rke kallat ”Atlantik 5G Haus” med diverse sensorer, gateways, radioteknik, moduler, referenskonstruktioner och operatörspartners. Plus ett möjligt partnerskap med kunden för en lösning för allt mellan moln och sensor. –Vi startade tidigt med 4G och var en av de första distributörerna i Norden att implementera. NĂ€r det gĂ€ller 5G blir det likadant. –Vi arbetar med ett stort danskt bolag kring ett 5Gprojekt, i en tidig fas. Det Ă€r konfidentiellt. Atlantiks kompletta portfölj Ă€r för bred för att gĂ„s igenom helt. TrĂ„dlöst, skĂ€rmar, audio,

röst, sensorer, anvĂ€ndargrĂ€nssnitt, minnen – det Ă€r nĂ„gra av produktomrĂ„dena dĂ€r Atlantik Ă€r ren distributör. Samtidigt stannar Atlantik sĂ€llan dĂ€r. –Vi Ă€r inte en typisk distributör som bara köper varor frĂ„n producenter, lagrar och skickar till kund. Utan vi supportar kunden under designfasen. Vi sĂ€ljer lösningar som vi tar fram i samarbete med producenter och kunder. Atlantik Ă€r gĂ€rna med och skriver bommen och blandar sig i utvecklingen pĂ„ andra sĂ€tt, om du Ă€r intresserad. FrĂ„n utveckling av hĂ„rd- och mjukvara hela vĂ€gen fram till produktion och logistik. Atlantik kan med andra ord leverera allt frĂ„n en enstaka komponent till en komplett produkt, inklusive design. Ett exempel pĂ„ ett samarbete Ă€r en kaffemaskin frĂ„n en kĂ€nd tillverkare som sjĂ€lv utvecklade de vĂ„ta delarna men överlĂ€mnade bĂ„de elektronik och mjukvara Ă„t Atlantik. Är det nĂ„got kontor pĂ„ gĂ„ng i Sverige eller Finland?

– Det Ă€r inte sĂ€kert. Men vi vill ju gĂ€rna expandera i Norden. FĂ„r vi fler projekt och annat i vĂ„r pipeline sĂ„ skulle jag gĂ€rna önska att anstĂ€lla en sĂ€ljare i Sverige, potentiellt med eget kontor. –Vi ska bli mycket mer aktiva i Sverige och bli mer synliga bĂ„de fysiskt hos kunder och online. Helst skulle han vilja ge sig ut redan nu och skaka hand med finnar och svenskar. Men lĂ€get tillĂ„ter som bekant inte det. ­IstĂ€llet arrangerar Atlantik webseminarier i sommar och höst, i bland annat 5G. Om corona tillĂ„ter kan ni krocka armbĂ„ge pĂ„ StockholmsmĂ€ssan och Embedded Conference Scandinavia i höst. BegrĂ€nsar det dina möjlig­heter att sĂ€lja nĂ€r du bara kan jobba via zoom och seminarier?

– Nja, virtuellt gĂ„r ganska bra, men ansikte mot ansikte Ă€r bĂ€ttre. Det blir lite mer kĂ€nsla nĂ€r man Ă€r i samma lokal. Vi har möten online, men vi hoppas vi kan komma till Sverige sĂ„ snart som möjligt och göra möten ansikte mot ansikte, efter att grĂ€nsen öppnar. JAN TÅNGRING

jan@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

www.rutronik24.com/intel-nuc

IntelÂź NUC

Small Size, Big Business Get the job done with IntelÂź NUC. From desktop Mini PCs to customizable and scalable computing solutions, IntelÂź NUC helps you deliver unprecedented performance for the modern workplace, from your desk to the conference room. Whatever you need to do, do it with an IntelÂź NUC. Features ïź Mini PC with the power of a desktop in a small form factor ïź Consumes a small amount of power relative to a full-sized PC ïź Ease of installation and easy to add devices that scale up rapidly Find the IntelÂź NUC products right for your business Get more Information under +39 02 40 95 12 24

www.rutronik.com

Committed to excellence

TEMA: DISTRIBUTION

Uteblivna utvecklingspro Initialt har den pÄgÄende pandemin inte slagit lika hÄrt som mÄnga inom svensk elektronikdistribution befarat. NÄgon vÀrre komponentbrist har ingen av de till­frÄgade upplevt Ànnu, dÀremot varierar erfarenheten kring hur logistiken ­fungerat. Alla Àr dock överens om att de lÄngsiktiga följderna efter att sÄ mÄnga nya ­utvecklingsprojekt lagts pÄ is Àr oroande.

T FAKTA

Fem om Corona VĂ„ren 2020 blev ingen annan lik. VĂ€rlden mötte en pandemi som fortfarande slĂ„r hĂ„rt mot bĂ„de individer och samhĂ€llen. Men hur har pandemin drabbat distributörer till svensk elektro­ nikindustri? Elektroniktidningen frĂ„gade nĂ„gra i branschen hur de upp­ levt den senaste tiden. Flera större multidistributörer har valt inte kommentera situationen, nĂ„gra mindre har dĂ€remot be­ rĂ€ttat sina upplevelser. De fem som vi talat med Ă€r: ‱ Magnus Gustavsson sĂ€ljan­ svarig pĂ„ Broadband Techno­ logy, vars affĂ€rsidĂ© Ă€r försĂ€lj­ ning av tekniskt avancerade nyckelprodukter. Det svenska kontoret ligger i Stockholm och har sex anstĂ€llda – hit hör Ă€ven en i Danmark och en i England. Sedan 2015 Ă€gs före­ taget av österrikiska Codico. ‱ Peder Olausson vd pĂ„ Rota­ korn Electronics, komponent­ mĂ€klare med bas i Åtvidaberg. Företaget har 25 anstĂ€llda, varav cirka hĂ€lften jobbar i utlandet. ‱ Patrick Wiström marknads­ chef pĂ„ Westcomp i Göteborg, som fungerar som inköps- och logistikavdelning Ă„t olika tillverkare. Företaget har 25 anstĂ€llda. ‱ Henrik Emilson, vd pĂ„ P-A Emilson med kontor i Stockholm och fem anstĂ€llda. Företaget arbetar med hela kedjan, frĂ„n komponentval och design till distribution och försĂ€ljning. ‱ Torbjörn Carlsson, vd pĂ„ Compomill med bas i Stockholm och Ă„tta anstĂ€llda. Företaget fokuserar pĂ„ teknisk indesign inom kraft, mikrovĂ„g och EMC.

20

rots att pandemin slagit hĂ„rt över hela vĂ€rlden – lite tidsförskjutet – tycks ingen större komponentbrist drabbat elektronikindustrin Ă€nnu. − Jag har ju varit med lĂ€nge. Den första allokeringen var under mitten av 1980-talet. Det var jĂ€ttesvĂ„rt att fĂ„ komponenter. Hade man tur kom det slattar sĂ„ man kunde producera tolv kretskort. Sen dess har det varit tvĂ„ rejĂ€lt bekymmersamma omgĂ„ngar men idag ­kĂ€nner jag inte alls av nĂ„gra komponentproblem, sĂ€ger Patrick Wiström pĂ„ Westcomp. Upplevelsen Ă€r att flertalet halvledartillverkare klarat att hĂ„lla igĂ„ng sin tillverkning av sjĂ€lva kislet. Kapsling och test har dĂ€remot stundtals stĂ€llt till problem. Det kan förklaras av att de tvĂ„ momenten krĂ€ver betydligt mer handpĂ„lĂ€ggning Ă€n chiptillverkningen. En stor del av kapslingen sker dessutom i lĂ€nder som Thailand, Malaysia och Filippinerna – lĂ€nder som drabbats hĂ„rt av Corona och som varit eller fortfarande Ă€r helt stĂ€ngda. Om detta pĂ„ sikt kommer att leda till en större brist pĂ„ vissa kretsar fĂ„r tiden avgöra. − Jag tror att det blir sĂ„. I takt med att fler marknader öppnar sĂ„ kommer vi att gĂ„ in i en bristsituation pĂ„ halvledare, sĂ€ger Peder Olausson pĂ„ Rotakorn. Intervjuerna gjordes i mĂ„nadsskiftet maj-juni. DĂ„ var det fortfarande för tidigt att se vad den minskad produktiviteten till följda av stĂ€ngda fabriker och hemmakontor kommer att leda till. Tydligt Ă€r dock att alla intervjuade delar en oro för vad den panikreaktion som mĂ„nga storföretag drabbades av nĂ€r viruset började sprida sig utanför Kina

kommer att medföra lĂ„ngsiktigt − Jag tycker, frĂ„n vad jag ser, att mĂ„nga storföretag har dragit i handbromsen lite för snabbt och för hĂ„rt. De har beslutat att dra ner över hela organisationen för att det blev osĂ€kert, vilket kan pĂ„verka produkter som inte Ă€r berörda, sĂ€ger Henrik Emilson pĂ„ P-A Emilson. PĂ„ flera hĂ„ll har storföretag dragit ner prognoser, hĂ„llit inne ordrar och minskat investeringar. Följden har blivit att mĂ„nga nya utvecklingsprojekt pausats. − Det vi ser Ă€r att företag driver sina pĂ„gĂ„ende utvecklingsprojekt vidare, Ă€ven de företag som korttidspermitterat. DĂ€remot Ă€r de försiktiga med att investera i nya produkter och nya projekt, för ingen vet vad som kommer att hĂ€nda, sĂ€ger Magnus Gustavsson pĂ„ Broadband. De tillfrĂ„gade tar upp flera möjliga orsaker till varför storföretagen inte fĂ„r rull pĂ„ nya projekt. En anledning kan vara att konstruktörer som annars Ă€r vana att arbeta i grupp och bolla idĂ©er med sina kollegor nu sitter isolerade hemma och dĂ€rmed har svĂ„rare till beslut. En annan kan vara en övertygelse om att efterfrĂ„gan pĂ„ nya produkter minskat motsvarande den panik som generellt spritts i media och pĂ„ börser. − IstĂ€llet för att studera det faktiska marknadsbehovet har stora börsnoterade företag dragit allt över en kam och bromsat upp projekt vilket leder till framskjutna marknadslanseringar som i sin tur pĂ„verkar slutanvĂ€ndarna negativt, konstaterar Henrik Emilson. Samtidigt gĂ„r det att se att olika tillĂ€mpningsomrĂ„den drabbats i olika hög grad. − Jo, sĂ„ Ă€r det. Vi har ett par tre

kunder hĂ€r i Sverige inom medicinsk teknik som blivit gynnade av pandemin och de har givit oss vĂ€ldigt bra affĂ€rer, sĂ€ger Peder Olausson. PĂ„ andra sidan av skalan finns fordonsindustrin, som bokstavligen tvĂ€rnitat. En reaktion som bĂ„de gĂ„tt ut över det egna ledet och underleverantörer. I Sverige har exempelvis bĂ„de Volvo och Scania permitterat mĂ„nga. Tyskland – som Ă€r Sveriges största exportmarknad – har en fordonsindustri som har drabbats minst lika hĂ„rt. PĂ„ samma sĂ€tt mĂ€rks en tydlig skillnad mellan hur olika teknikomrĂ„den berörs. Compomill som stĂ„r pĂ„ tre starka ben – EMC, mikrovĂ„gor och kraft – kan vittna om det. − MikrovĂ„gsomrĂ„det rullar pĂ„ relativt stabilt. DĂ€r pĂ„gĂ„r en hel del utveckling, test och verifiering. De som jobbar med mikrovĂ„gor klarar det vĂ€ldigt bra hemifrĂ„n, sĂ€ger Torbjörn Carlsson pĂ„ Compomill, och adderar: − PĂ„ kraftsidan har vi kunder inom bĂ„de industrin och bilbranschen, vi utvecklar exempelvis batteriladdare. DĂ€r har det stelnat till fullstĂ€ndigt. Även frĂ„n EMC-hĂ„ll har det varit helt tyst i flera mĂ„nader. Detta trots att Norden har mer Ă€n 700 rum för EMC-test som Compomill stödjer och sĂ€ljer produkter till.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

TEMA: DISTRIBUTION

ojekt oroar

Framtiden möter fler möten över nÀtet MÀngder av videomöten och resestopp Àr tydliga konsekvenser av den pÄgÄende pandemin. För miljön Àr det toppen, men vad sÀger de som Àr berörda? Vissa Àr vÀldigt positiva, för andra fungerar det sÀmre.

En iakttagelse Ă€r att vissa företag börjat visa ett större intresse av att digitalisera sina produkter, exempelvis bygga in en funktion för att kunna övervaka och styra över molnet. − Det kan vara ett tecken pĂ„ att man tror att vĂ€rlden blir lite annorlunda framöver. Vi ser ocksĂ„ att kunder som har molnbaserade lösningar Ă€r mindre pĂ„verkade av Corona, sĂ€ger Magnus Gustavsson. NĂ€r logistik och leveranser kommer pĂ„ tal Ă€r erfarenheterna bland de tillfrĂ„gade vĂ€ldigt spretig. − Flyg och annan frakt har gĂ„tt över förvĂ€ntan under rĂ„dande omstĂ€ndigheter. Jag tycker inte vi har haft kontinuerliga problem utan löst det med rimligt resultat i de flesta fall, sĂ€ger Torbjörn Carlsson. Den positiva tongĂ„ngen gĂ€ller frĂ€mst kretsleveranser frĂ„n Sydeuropa, Ă€ven Italien, trots att landet under en tid varit helt stĂ€ngt. Patrick Wiström har betydligt sĂ€mre erfarenhet av logistikkedjan. Han menar att paket som normalt tar fyra-fem dagar i dagslĂ€get kan dröja upp till fyra veckor innan de Ă€r framme. − Fraktbolagen kör paket runt hela jorden innan de landar hĂ€r. Vad det beror pĂ„ vet jag inte,

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

sĂ€ger Patrick Wiström och adderar: − En förklaring jag fĂ„tt frĂ„n en av vĂ„ra kunder som tillverkar medicinsk teknik Ă€r att alla kurirbolag prioriterar transporter med sjukvĂ„rdsmaterial, och alla amerikanska fraktbolag, exempelvis UPS, DHL och Fedex flyger numera alltid först till USA. En intressant förĂ€ndring som Rotakorn drivit igenom Ă€r att gĂ„ över till att köra delar av sina komponentleveranser pĂ„ tĂ„g frĂ„n Kina till Sverige. − Med tĂ„g tar det tre veckor, sĂ„ det Ă€r snabbare Ă€n bĂ„t, och det Ă€r ett ganska bra alternativ bĂ„de miljö- och prismĂ€ssigt, sĂ€ger Peder Olausson. Även österrikiska Codico, som Ă€ger Broadband, undersöker om tĂ„g kan vara ett transportalter­ nativ framöver. − VĂ„r logistikavdelning tittar pĂ„ allt just nu. Vi ser att kapacitetsbristen gjort att priserna skjutit i höjden, framförallt bĂ„ttransporter, sĂ€ger Magnus Gustavsson, och adderar: − Det Ă€r bekymmersamt, men det Ă€r ocksĂ„ svĂ„rt att bedöma vilka resurser det Ă€r vettigt att lĂ€gga pĂ„ detta eftersom ingen vet hur lĂ€nge det kommer att pĂ„gĂ„. ANNA WENNBERG anna@etn.se

SĂ€ljare gillar socialt engagemang – det ligger i yrkesrollen. SĂ„ av de fem elektronikdistributörer som vi talat med Ă€r det bara en som kört hemmakontor, övriga har haft en mer öppen attityd dĂ€r var och en bestĂ€mmer sjĂ€lv. Samtidigt Ă€r upplevelserna olika nĂ€r det kommer till hur det fungerar att inte fĂ„ trĂ€ffa sina kunder i verkliga livet. NĂ„gra menar att det Ă€r lĂ€ttare att fĂ„ tag pĂ„ dem nĂ€r de reser mindre medan andra upplever att det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ tag pĂ„ ingenjörer som förpassats till hemmakontor. −VĂ„r personal som Ă€r uppsökande blir uppgiven för det har varit vĂ€ldigt svĂ„rt att spontant fĂ„ tag pĂ„ konstruktörer och inköpare pĂ„ större företag nĂ€r mĂ„nga sitter hemma. För att nĂ„ fram mĂ„ste man boka telefontider likt vanliga möten, sĂ€ger Torbjörn Carlsson pĂ„ Compomill. D E N D I G I TA L A möteskulturen tycks dock ha fĂ„tt en ordentlig skjuts av pandemin. − Innan Corona var det mĂ„nga som inte sĂ„g ett videomöte som ett riktigt möte. De förberedde sig inte pĂ„ samma sĂ€tt som inför ett fysiskt möte, sĂ€ger Magnus Gustavsson pĂ„ Broadband. Han menar att det kunde ta en kvart innan mötet kunde börja, nĂ„gra loggar inte in i tid, andra fick inte ljud och bild att fungera. − Men jag ser en klar förbĂ€ttring. Respekten för andras tid har ökat, sĂ€ger Magnus Gustavsson och konstaterar: − Ett vĂ€l förberett videomöte, med en klar agenda och individer i tid. DĂ„ avhandlar du lika mycket pĂ„ halva tiden jĂ€mfört med vid ett fysiskt möte. Jag gillar det. Tydligt Ă€r dock att dagens videoplattformar behöver utvecklas. Det krĂ€vs alltför mĂ„nga mjukvaror för att en individ ska vara förberedd inför samtal med alla olika företag och vĂ€rldsdelar. Syftet med möte Ă€r ocksĂ„ en vĂ€sentlig faktor. − PĂ„ vissa omrĂ„den fungerar videomöten jĂ€ttebra, men det Ă€r

tydligt att det fungerar mindre bra nĂ€r man sitter med kritiska utvecklingsprojekt. DĂ„ blir det hĂ€mmande att inte sitta nĂ€ra varandra och kunna spontanfrĂ„ga om saker, sĂ€ger Henrik Emilson pĂ„ P-A Emilson. HĂ€r kommer ocksĂ„ resandet in. En lĂ„ngsiktig positiv förĂ€ndring kan vara pĂ„ gĂ„ng dĂ€r digitala möten i större utstrĂ€ckning kombineras med fysiska möten. − Jag tror att det kommer att bli ganska stora förĂ€ndringar generellt. Dels tror jag fler kommer att jobba hemifrĂ„n Ă€ven fram­ över, en del stora amerikanska tech-bolagen har redan sagt att de tĂ€nker fortsĂ€tta med det. Dels tror jag att affĂ€rsresorna kommer att minska, sĂ€ger Peder Olausson pĂ„ Rotakorn, och adderar: − Just nu har jag resestopp men annars Ă€r jag ute och reser ganska mycket. Jag tror att jag var pĂ„ Filippinerna tre gĂ„nger förra Ă„ret. I efterhand kan jag tycka att det var Ă„tminstone en eller enoch-en halv gĂ„ng för mycket.

PAT R I C K W I S T R Ö M pĂ„ Westcomp Ă€r inne pĂ„ samma linje. Han menar att resandet och globaliseringen nĂ€rmast har blivit absurd. − Det förvĂ€ntas att man ska Ă„ka kors och tvĂ€rs runt jorden i jobbet. MĂ„nga tycker att det Ă€r jĂ€tteintressant att ha i sin cv att de varit i Kina tio gĂ„nger under det senaste Ă„ret. Men vad Ă€r det för bra med det? undrar Patrick Wiström, och konstaterar: − Jag tror att pandemin kommer att fĂ„ mĂ„nga lĂ€nder att inse att man mĂ„ste börja vara mer sjĂ€lvförsörjande. Det kan vara en positiv konsekvens av detta.

ANNA WENNBERG anna@etn.se

21

TEMA: DISTRIBUTION

Ett stĂ€ndigt nĂ€rvarande – sĂ„ skyddar vi dina komponenter mot ESD

U

tan förebyggande Ă„tgĂ€rder kan mĂ€nniskor och föremĂ„l ackumule­ ra elektrostatisk laddning. Det kan ske pĂ„ flera olika sĂ€tt. Friktion Ă€r vanligt. Bara genom att gĂ„ pĂ„ en matta kan en mĂ€nniska laddas upp till 35 000 V. Det lÄ­ ter livsfarligt. Men energin i en elektrostatisk laddning (ESD) Ă€r typiskt harmlös, Ă€ven frĂ„n en sĂ„ hög potential. NĂ„got som dĂ€remot kan skadas Ă€r elektro­ niska komponenter. Ett CMOS-chip tillverkat i processer pĂ„ nĂ„gra nanometer kan skadas allvarligt av ESD vid sĂ„ lĂ„ga spĂ€nningar som 250 V. Det kan Ă€ven analoga kretsar göra, och till och med passiva komponenter som smĂ„ filmmotstĂ„nd. Beroende pĂ„ enhetens uppbyggnad och material och laddningens karakteristik – som spĂ€nning, total energi, ström och varaktig­ het – kan skadorna omfatta smĂ€ltning eller avdunstning av interna ledare. Även metall­ dispersion till angrĂ€nsande omrĂ„den före­ kommer, potentiellt med kortslutning som resultat. Skadan kan vara sĂ„ allvarlig att den resulterar i att enheten slutar att fungera. Det kan alternativt uppstĂ„ en blott partiell skada pĂ„ anslutningar, oxidskikt eller andra strukturer, som leder till att komponentens prestanda helt enkelt bara försĂ€mras. Eller –

22

kanske allvarligare – sĂ„ skapas det en latent defekt som inte genast upptĂ€cks. Detta kom­ prometterar komponentens tillförlitlighet. Den latenta defekten kan medföra att Ă„ld­ rande, elektrisk belastning, vanliga termiska cykler eller bara vibration kan leda till ett se­ nare komponentfel under drift. Alla typer av ESD-skador Ă€r förstĂ„s oön­ skade och mĂ„ste förhindras. NĂ€r en ESD-kĂ€nslig komponent Ă€r mon­ terad pĂ„ ett kretskort den skyddas av andra komponenter som Ă€r sĂ€rskilt konstruerade för att undertrycka eller avleda den urlad­ dade energin. Beroende pĂ„ tillĂ€mpning kan dessa komponenter vara allt frĂ„n smĂ„ dĂ€m­ pardioder för utjĂ€mningsspĂ€nning (TVS) till kortslutningsenheter eller gasurladd­ ningsrör (GDT:er). Det finns en standardse­ rie kallad IEC 61000 som anger motstĂ„nds­ förmĂ„gan mot ESD pĂ„ systemnivĂ„ för olika produktkategorier. F R Å N D E T Ö G O N B L I C K dĂ„ en ESD-kĂ€nslig komponent tillverkas till dess att den för­ ankras i kretskortets skyddande hamn, Ă€r den sĂ„rbar för ESD. Den utsĂ€tts för risk under ett flertal skeden: produktion, paketering, etikettering, servicearbete, test, inspektion, transport och slutmontering. Standarden

som omfattar ESD-sĂ€kerhet för komponen­ ter i dessa skeden heter IEC 61340-5-1:2016. Elektroniktillverkare, vare sig det Ă€r OEM:er eller serviceleverantörer, ska ha po­ licyer för varuinlĂ€mning och lagerhantering som uppfyller IEC 61340-5-1 för att sĂ€kerstĂ€l­ la att komponenter behandlas varsamt och skyddas frĂ„n ESD. Även innan köpta kompo­ nenter anlĂ€nder till varuinlĂ€mningen, krĂ€vs trovĂ€rdiga garantier frĂ„n leverantören om att varorna lagras pĂ„ ett sĂ€tt som förhindrar skador. Kunden bör verifiera att adekvata skydd finns pĂ„ plats. Det skadar inte att ar­ rangera ett besök för att bli helt sĂ€ker. BĂŒrklin inledde nyligen ett samarbete med ESD Protect, som Ă€r specialiserad pĂ„ ESD och har hög kompetens kring de metoder som gĂ€ller för att vara rĂ„dande bĂ€sta bransch­ praxis. ESD Protect granskade alla aspekter pĂ„ vĂ„r hantering av komponenter, inklusive mottagning, kontroll av varor, utlĂ€mning till BĂŒrklin-lager, komponentplockning, ompa­ ketering och preparation inför avsĂ€ndning. Vi har ocksĂ„ gett vĂ„r personal ny utbildning i de senaste metoderna för ESD-sĂ€ker hantering. Och sĂ„ har vi installerat ny utrustning för lag­ ring och paketering, som kontinuerligt mĂ€ter och övervakar relevanta parametrar. Efter ett lagarbete som spĂ€nde över flera

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

Av Alfred Lipp, BĂŒrklin Alfred Lipp

Ă€r verkstĂ€llande direktör, försĂ€ljning och marknadsföring pĂ„ distributören BĂŒrklin.

EX

R TA T

hot

PE R

IKEL

mÄnader, lyckades vi certifiera vÄrt ESDkontrollprogram enligt IEC 61340-5-1- och ANSI/ESD S20.20. Det betyder bland annat att vi inte lÀngre mÄste bevara tillverkarens ursprungliga förpackningar utan kan erbju­ da ESD-kÀnsliga produkter i mindre volymer och ÀndÄ tillgodose enskilda kunders krav och specifikationer, samtidigt som vi sÀker­ stÀller ett komplett ESD-skydd som möter högsta standard. Dessutom kan vi tack vare samarbetet med ESD Protect nu Àven erbjuda skrÀddar­ sydda konsulttjÀnster för kund och deras personal för att hjÀlpa dem sprida bÀsta ESDpraxis i hela sin leveranskedja. TjÀnsterna strÀcker sig frÄn allmÀnna seminarier som beskriver ESD-sÀker hantering för kompo­ nenter, till individuell rÄdgivning och revi­ sion pÄ kundens anlÀggning. Vi kan hjÀlpa till att installera ett korrekt elektrostatiskt skyddat omrÄde (EPA) för fÀr­ digstÀllande av komponenter som Àr kÀns­ liga för ESD i enlighet med IEC61340-5-1. Dessutom kan vi tillhandahÄlla lÀmplig utrustning för nödvÀndig jordning och för­ bindning. VÄr produktportfölj innehÄller inte bara standardartiklar som personliga jord­ ningsenheter, arbetsklÀder och utrustnings­ klÀmmor, utan Àven mindre uppenbara nyttigheter som ESD-sÀkra kontorsmöbler, draglÄdor och rengöringsartiklar. VÄrt ESD-sÀkerhetsutbud finns tillgÀng­ ligt nu pÄ förfrÄgan. n

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

TROR DU ATT ALLT STÅR PÅ WEBBEN?

LĂ€s Elektroniktidningen! ETLIDEKNTINROGNEIKN

SVER IGES ENDA ELEKTRONIK MAGA SIN FS FÖR PROF NR 3 MARS 2020

NR 4 APRIL 2020

NING SOM BILTILLVERK

DON TEMA: FOR

FRANCHISE

lt vill bli globa ner i Lerum a modell Nio perso enligt samm bilmĂ€rke onalds: att lĂ„ta som MacD prenörer sköta lokala entre en. /18–19 tillverkning

ELEKTRONIK TIDNIN GEN

FYND BL

NR 2 FEBRUARI 2020

ELEKTRONIK

TIDNINGEN

SVERI GES ENDA

ELEKTRONIK MAGA SIN FÖR PROFF S

TEMA: AI & DIGITALISERING

SMART KARTA VISAR VÄGEN UNDER JORDEN

AND M ONTRAR NA

PÅ EM BEDDED WORLD

ELEKTRO NIK

Coronavirus Besökaranta let halver et fick merparten av ades. MÀssa de n lyckades stora företagen att ÀndÄ bjuda hoppa av. pÄ spÀnn ande nyhet er.

T-ENGI NEERIN RISE LINKÖP

Drönare med eget ansvar /10–13

PRE NUM ERE

G:

EKTRONIK EL TIDNINGEN

TvÄ Är frÄn idé till tillstÄnd

ING:

/14–15

RA KOS TNA

.SE/ PRE T!NRETN 1 DSF RITJANUARI 2020

TIDN INGE N

NR 12 DEC EMB ER 2019

WIFIDO:

Centralpunkten

i smart hem /16–17

N

4/3/20

nipe.indd

TID_SE_S

Mill_ELEK

200403_9-

3:13 PM

PREN UME RERA

1

/10–15

T T! ETN. SE/P REN ID_SE_Snip

e.indd 1 1/3/20 2:56 PM

SVE RIG

ONI KMAG ASIN FÖR PRO FFS

200106_8-9_Mill_ELEKTID_SE_Snipe.indd 1

1/3/20 2:56 PM

Götebo företagergshar utve t Moniven t en mĂ€t cklat som hjĂ€lutrustning vĂ„rdpersper att i en onal situatioakut luftvoly n ge rĂ€tt ett nyfö m till /10–11 tt barn.

6G ligger tio Ă„r fram i tiden, men

Matti Latva-aho Ă€r en av forskarna som redan börjat fundera pĂ„ nĂ€sta mobilstandard. /10–12

TEM A: ME DTECH

DE BLÅS ER

AI-PR

OFES

& HE

ALT H

SOR:

Neuronn Ă€t framtide radiolog ns er /12–13 PR EN UM ER ER A KO ST

/14–15

/20–21

ATION

ARBETET MED 6G HAR STARTAT

Ikea tar tÀten i Zigbee

MOELVEN:

Sveriges smartaste sÄgverk

/20–21

_Mill_ELEKT

SMARTA HEM:

IGNITARIUM:

ENDA ES PRENUMERERA KOSTNADSFRIT ELE KTRT! ETN.SE/PREN

200106_8-9

TEMA: KOMMUNIK

Gruvfordonen kan bestĂ€mma sin position pĂ„ fem meter nĂ€r. Systemet kommer frĂ„n Mobilaris och fungerar under jord. /14–16

Artificiella ögon ser fel överallt /12–13

LiFi:

Ser ljust SVERIGES ENDA pĂ„ data ELEKTRONIKöver ljus MAGASIN FÖR PROFFS

KOST NAD SFRI

SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS

LIGNA ENERGY:

Batterier av skogsrester

NY T T LIV IMPL

NA DS FR

ANTA T:

Ditt fet Àr en t vÄgleda re

I NYFÖDD

/14–15

ITT ! ET N.S E/P

RE N

/4–5

PRENUME RERA KOSTNADS FRIT

T! ETN.SE/PR EN SE_Snipe.indd 1

1/3/20 2:56 PM

200106_8-9_Mill_ELEKTID_

PRENUMERERA GRATIS

Du fÄr det snygga mÄnads­magasinet genom att fylla i talongen pÄ etn.se/pren 23

PE R

R TA T

EX

TEMA: DISTRIBUTION

API:er en revolution f

IKEL

– avlastar frĂ„n trĂ„kiga rutinuppgifter Av Stephane Ratelet, Digi-Key Electronics Stephane Ratelet Ă€r Digi-

Key Electronics kontaktperson för API:er inom Emea och Apac. I den rollen arbetar han med att hitta digitala lösningar och partners för att effektivisera inköpsprocessen för Digi-Keys kunder. API:er lönar sig – Digi-Key lĂ„ter dig rĂ€kna ut hur mycket.

O

m du inte hört talas om API:er tidi­ gare – application programming interfaces – programgrĂ€nssnitt – sĂ„ kommer du garanterat att göra det snart. Enligt min uppfattning kommer API-lösningar att förĂ€ndra elektronikindu­ strin i grunden under de kommande tio Ă„ren. Digi-Key Ă€r Ă€nnu ensam bland elektronik­ distributörerna att erbjuda sina kunder en komplett svit realtids-API:er, dessutom helt kostnadsfritt. Men det Ă€r bara en tidsfrĂ„ga innan andra elektronikdistributörer börjar ta efter. DĂ€refter kommer elektronikindustrin aldrig mer bli sig lik igen. Du kanske inte vet om det, men faktum Ă€r att du redan anvĂ€nder API:er och stĂ€ndigt kopplar upp dig mot dem varje dag. Varje gĂ„ng du besöker en webbsida kommuni­ cerar du med en server via ett API. Ett API Ă€r enkelt uttryckt ett sĂ€tt att ansluta datorer till varandra sĂ„ de kan dela data – en mellan­ hand som knyter samman digitala resurser.

A P I : E R Ä R I N T E D E N F Ö R S TA digitala lösning som anvĂ€nds för att effektivisera inköpspro­ cesser, men eftersom API:er ger sĂ„ stora an­ passningsmöjligheter har de blivit högt upp­ skattade bland inköpare. 70 procent av de företag som deltog i en enkĂ€tundersökning som Digi-Key utförde, uppgav att de hĂ„ller pĂ„ att undersöka API:er nĂ€rmare. Orsaken Ă€r att API:er gör det möjligt att effektivisera be­ fintliga processer och att införa automation, vilket omedelbart ger en omfattande ROI (return on investment) över hela företaget.

24

Hur kan API skapa ROI? Jo, via ett API kan inköpare fÄ snabbare tillgÄng till priser och slipper göra prisjÀmförelser pÄ alla webb­ platser. Digi-Keys API uppdaterar prissÀtt­ ningen i realtid och kunden kan fÄ en digital offert som automatiskt Àr giltig i 30 dagar. Utsikten till bÀttre produktpriser, liksom den enklare hanteringen av fakturor, offerter, returer och lager, innebÀr att företag som anvÀnder API-lösningar har en chans till vÀ­ sentliga kostnadsbesparingar. I Europa, dÀr skatterna generellt Àr högre och företagen mÄste bevaka sin konkurrens­ kraft för att kunna hÄlla sig kvar pÄ markna­ den, blir de besparingar som API:er kan ge­

HĂ€mta köphistorik, slĂ„ upp streckkoder, göra sökningar – det Ă€r en del av de tjĂ€nster som finns i Digi-Keys API.

nerera extra intressanta. Digi-Key har redan 200–400 aktiva API-kunder i Europa, och vi förvĂ€ntar oss en kraftig ökning av antalet allteftersom fler företag inser besparings­ potentialen. Medarbetarna Ă€r ett företags största till­ gĂ„ng – men de Ă€r Ă€ven de mest kostsamma. Att titta pĂ„ vilka uppgifter som kan digitali­ seras och vilka uppgifter som mĂ„ste utföras manuellt, har blivit ett allt viktigare sĂ€tt att göra kostnadsbesparingar i den digitala eran. Det kan göra personalen mer effektiv eftersom den kan Ă€gna sin tid Ă„t relevanta, vinstgivande uppgifter, samtidigt som före­ tagets kostnader för humankapital minskar. API-lösningar Ă€r ett sĂ€tt att uppnĂ„ detta. De kan minska företagens personalkostnader och dessutom eliminera den stress och press den rĂ„dande bristen pĂ„ arbetskraft leder till. Utöver kostnadsbesparingar och ökad konkurrenskraft innebĂ€r API-lösningar att personalstyrkan kan slippa det enformiga arbetet att svara pĂ„ prisfrĂ„gor, med nöjdare personal och ett effektivare företag som re­ sultat. Medarbetare som mĂ„ste Ă€gna mer­ parten Ă„t arbetstiden Ă„t enformiga uppgifter som prisjĂ€mförelser och lagerkontroller blir uttrĂ„kade, oengagerade och ineffektiva. A P I - LÖ S N I N G A R Ä R E T T E N K E LT S ÄT T att ge medarbetarna möjlighet att Ă€gna sig Ă„t ­uppgifter som intresserar och utmanar dem, i stĂ€llet för monotont arbete som sĂ€nker motivationen och försĂ€mrar verksamhetens ­effektivitet.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

TEMA: DISTRIBUTION

för inköpare API-lösningar bidrar till högre effektivitet och kostnadsminskningar och ger dessutom resultat som Ă€r mer exakta. Precisionen i en digital lösning Ă€r en fördel i hela försörj­ ningskedjan, kanske allra mest uppenbart för slutkunden. En lösning som ökar kund­ nöjdheten genom att förbĂ€ttra precisionen torde ha hög prioritetet pĂ„ en starkt konkur­ rensprĂ€glad marknad som Europas. Digi-Key erbjuder marknadens största sortiment av API:er – inklusive realtids-API:er. DĂ€rmed kan inköpsproffs Ă€gna mindre tid Ă„t enahanda prisprocesser och i stĂ€llet förlita sig pĂ„ en digital lösning. API-anslutningen kan ske pĂ„ tre olika sĂ€tt, beroende pĂ„ företagets storlek och behov: genom egna interna resurser, genom ett externt utvecklingsteam eller genom tredje­ partsprogramvara frĂ„n nĂ„gon av Digi-Keys kvalificerade partners. Digi-Keys API-lösningar Ă€r gratis att an­ vĂ€nda. Företag som vill ha mer informa­ tion Ă€r vĂ€lkomna att besöka https://www. digikey.se/api. Intresserade kan ladda ner

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

I en vÀrld dÀr företagens budgetar och personalresurser fortsÀtter att krympa har digital omvandling blivit en nödvÀndighet snarare Àn en valmöjlighet. Bli inte orolig om du upptÀcker att din konkurrenter eventuellt inte anvÀnder API-lösningar! Vill de finnas kvar pÄ marknaden om tio Är Àr det bara en tidsfrÄga innan de börjar.

SÄ ser det ut nÀr din dator stÀller en frÄga om en streckkod (överst) och Digi-Keys server ger ett svar (underst).

en kostnadsfria e-bok och testa en avkast­ ningskalkylator som visar hur mycket man kan spara pĂ„ ett Ă„r genom att implementera Digi-Keys API:er för prissĂ€ttning, tillgĂ€nglig­ hetskontroll och bestĂ€llningar. Vissa kunder som anvĂ€nt kalkylatorn och implementerat API-lösningarna har uppnĂ„tt genomsnitt­ liga kostnadsbesparingar pĂ„ 50 000–100 000 dollar.

A P I : E R N A S I N TÅG kan jĂ€mföras med internets intĂ„g. I början kĂ€ndes det kanske komplice­ rat och förvirrande. Men precis som internet, kommer API-lösningar att revolutionera branschen. Och den som Ă€r tidig med att börja anvĂ€nda lösningarna kommer att ligga bra till. VĂ€rlden blir alltmer digitaliserad – data och hastighet regerar! Att hitta sĂ€tt att dra fördel av digitala lösningar som API:er, Ă€r av­ görande i en sĂ„dan miljö. Jag uppmanar dig att lĂ€ra dig mer om vilka fördelar som APIlösningar kan ge i er verksamhet – det hĂ€r tĂ„get vill du inte missa. n

25

PE R

R TA T

EX

TEMA: DISTRIBUTION

SÄ vÀssar Farnell ditt

IKEL

SkrÀddarsydda tjÀnster sparar tid och pengar

D

e som köper elektroniska kom­ ponenter vill ha mycket mer av dagens distributörer Ă€n bara sina produkter. Inköparna kĂ€nner ett ökat tryck frĂ„n den egna organisationen att kunna visa upp minskade kostnader nĂ€r de köper nya produkter. De utmanas inte en­ bart av att hitta och köpa komponenter pĂ„ det snabbaste och mest effektiva sĂ€ttet, utan de mĂ„ste ocksĂ„ konsekvent identifiera nya sĂ€tt att maximera besparingarna i alla delar av upphandlingsprocessen. En bra distributör – sjĂ€lvklart en med lĂ„ng­ siktighet och hög kundnöjdhet i fokus – kan hjĂ€lpa köpare att identifiera olika kostnads­ besparande Ă„tgĂ€rder. Det sker genom att tillhandahĂ„lla en omfattande produktport­ följ och mervĂ€rdestjĂ€nster som stöttas av ef­ fektiva onlineverktyg och resurser, leveran­ ser som kommer i tid och ett starkt globalt distributionsnĂ€tverk. Till detta kommer att distributörerna kan erbjuda alternativa kon­ struktionsalternativ, som snabbare kan ta en produkt till marknaden. S E D A N M I T T E N AV 20 1 8 har den europeiska elektronikmarknaden stött pĂ„ nĂ„gra stora utmaningar sĂ„som osĂ€kerhet och förĂ€nd­

Av Mathew Thorpe, Farnell Mathew Thorpe började pÄ Farnell i maj 2017. Han har sÀljansvar för Storbritannien, Irland och Benelux, bland annat för att utveckla företagets tjÀnster och sÀljerbjudanden. Mathew Thorpe har arbetat med elektronikdistribution och MRO (maintenance, repair and operations) i nÀrmare 20 Är. Innan Farnell hade han en ledande befattning pÄ RS Components, med ansvar för en grupp regionala sÀljchefer och sÄ kallade key account managers.

rade köpvanor. ÄndĂ„ Ă€r förvĂ€ntningarna hos yrkesverksamma köpare, sĂ„ kallade in­ köpare, högre Ă€n nĂ„gonsin. De mĂ„ste kunna lita pĂ„ sin förmĂ„ga att minska kostnader och maximera produktionseffektiviteten. För mĂ„nga Ă€r ett partnerskap med rĂ€tt distribu­ tör ett effektivt sĂ€tt att snabbt nĂ„ önskat re­ sultat. Faktum Ă€r att en distributör har en avgö­ rande roll nĂ€r det gĂ€ller att hjĂ€lpa inköpare att effektivisera inköpsprocessen och styra utgifterna. SĂ„ Ă€r det eftersom kostnaderna för att anskaffa en produkt kan vara mycket högre Ă€n ordervĂ€rdet för den faktiska pro­ dukten. Det gĂ€ller framförallt för vissa elek­ tronikföretag vars inköpare Ă€gnar mĂ„nga timmar Ă„t att hitta kvalitetsprodukter till bĂ€s­ ta pris och som finns att fĂ„ direkt frĂ„n lager. Utöver sjĂ€lva produkten behöver inköpare en distributionspartner som anvĂ€nder elek­ troniskt upphandlings- och faktureringssys­ tem som kan kapa kostnader kopplade till köp, administration och orderbehandling. Det Ă€r viktigt att en distributör övervĂ€ger hur de produkter och tjĂ€nster som den till­ handahĂ„ller kan spara pengar Ă„t en kund. I synnerhet hur kostnaderna kan sĂ€nkas för smĂ„ till medelstora företag, och sedan hela

vĂ€gen till de allra största och mest vĂ€lkĂ€nda företagen vars behov ofta inte möts av den ”genomsnittliga” distributören. Farnell har valt att hantera utmaningen genom att skapa skrĂ€ddarsydda tjĂ€nster och ett om­ fattande distributionsnĂ€t. NĂ€r Avnet köpte Farnell Ă„r 2016 skapades en ny typ av distri­ butör som erbjuder bĂ€ttre stöd i alla stadier av utvecklingsprocessen – frĂ„n konstruktion till volymtillverkning och hantering av en produkts livscykel. Helt enkelt en sömlös ser­ vice för alla kunder. Dessutom har Farnell ett team av sĂ„ kallade Account Managers som tar ett helhetsgrepp för att kunna hjĂ€lpa in­ köpare att nĂ„ sina mĂ„l. FA R N E L L F U N G E R A R S O M en pĂ„litlig rĂ„dgi­ vare och strategisk partner för inköpare. Företaget tillhandahĂ„ller en serie online­ verktyg som hjĂ€lper till i sökandet efter pro­ dukter, att spara tid och ger inköpare mycket större kontroll över utgifterna. I nĂ„gra fall har ­Farnell lyckats sĂ€nka kundernas inköpskost­ nader med hela 50 procent. I praktiken har satsningen inneburit in­ vesteringar motsvarande 60 miljoner dollar i ett lager i Leeds, Storbritannien, som stöder Farnells logistikverksamhet i hela Europa. ­ Mer Ă€n en kvarts miljon nya produkter har dĂ€rmed lagts till, liksom motsvarande 150 miljoner dollar i lagervĂ€rde. Under de senas­ te 12 mĂ„naderna har företaget ökat sitt lager med 25 procent och adderat 40 nya leveran­ törer. Företaget lagerför över 950 000 pro­ dukter via sin globala webbkatalog, medan drygt en halv miljon lagerförda produkter finns tillgĂ€ngliga för kunder i Europa. Y T T E R L I G A R E E T T A LT E R N AT I V Ă€r att köpa frĂ„n Farnells egna varumĂ€rke Multicomp Pro som erbjuder ersĂ€ttningsprodukter med samma kvalitet som dess vĂ€lkĂ€nda mĂ€rkes­ alternativ men till lĂ€gre pris. Allt detta kom­ pletteras med möjligheten att fĂ„ varorna skickade samma dag som bestĂ€llningen görs samt teknisk support dygnet runt fem dagar i veckan, sĂ„ kallad 24/5. Det webbaserade inköpsverktyget iBuy gĂ„r att addera till ett köparkonto. Det Ă€r kost­ nadsfritt och anpassas för varje kund, allt för att minimera administrationen och snabba

26

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

TEMA: DISTRIBUTION

komponentköp

stÀllningen i sitt eget ERP-system och sedan hantera fakturan manuellt. Som exempel kan nÀmnas ett nytt tillÀgg som innebÀr att produkter med streckkod kan skannas för att direkt hamna i kundens ERP-system. Det ökar tillförlitligheten och gör det snabbare att ta emot varor.

pĂ„ processen frĂ„n idĂ© till köp. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt spa­ ras tid medan fel praktiskt taget elimineras eftersom produktinformationen laddas ner direkt frĂ„n Farnells webb utan manuell in­ blandning. Verktyget minskar sĂ„ledes tiden som mĂ„ste lĂ€ggas pĂ„ att köpa produkter med lĂ„gt vĂ€rde samtidigt som arbetet för lagerpersonalen förenklas dĂ„ varorna kom­ mer i ett paket dĂ€r varje bestĂ€llning matchar fakturan. Oavsett hur en produkt köps in – direkt av en ingenjör, av en inköpare eller pĂ„ annat sĂ€tt – erbjuder iBuy insyn i hela pro­ cessen. E T T A N N AT W E B B S YS T E M , kallat ePass API, hjĂ€lper till att söka efter produkter genom

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

att lĂ„ta kunder fĂ„ tillgĂ„ng till nyckeldata som rör varje produkt som Farnell levererar. Vissa kunder som har Farnell som primĂ€r leveran­ tör har byggt egen mjukvara runt ePass API för att göra köpprocessen Ă€nnu mer effektiv. Det ger dem en klar förstĂ„else för vad som finns tillgĂ€ngligt, priset pĂ„ en artikel och nĂ€r den kan levereras. Farnells alternativ för e-upphandling in­ kluderar ett sĂ„ kallat ”Purchase-to-Pay”-sys­ tem. Det underlĂ€ttar kopplingen till kundens ERP-system (Enterprise Resource Planning) och gör processen frĂ„n katalog till inköps­ order och fakturering smidigare. Kunden slipper helt enkelt hela förloppet – att först bestĂ€lla frĂ„n Farnells webbsida föra in be­

W E B B P O R TA L E N F Ö R E - FA K T U R E R I N G som Farnell utvecklat Ă€r sĂ€ker och ger kunden snabb Ă„tkomst till fakturor och relaterade dokument i sin webblĂ€sare. Det skapar ett stort kundvĂ€rde eftersom just hanteringen av leverantörsfakturor har identifierats som betungande för mĂ„nga ekonomiav­ delningar. Enligt branschorganisationen CIPS – Chartered Institute of Procurement and Supply – hĂ€vdar över 80 procent av alla chefer i Storbritannien att hanteringen av leverantörsfakturor pĂ„verkar avdelningens produktivitet negativt. Det Ă€r tydligt att inköpare förvĂ€ntar sig mer av sina distributörer Ă€n bra produkter till ett bra pris. Det enda sĂ€ttet för en distributör att förbli konkurrenskraftig Ă€r att erbjuda innovativa tjĂ€nster och supportverktyg som andra inte har. Köpare som vill effektivisera sina köpprocesser och kontrollera sina utgif­ ter bör arbeta nĂ€ra sin utvalda distributör för att sĂ€kerstĂ€lla bĂ€sta möjliga upphandlings­ paket. n

27

PE R

R TA T

EX

TEMA: DISTRIBUTION

Systemet kan inte bara kÀnna igen rörelser som promenader, löpning, jogging, cykling eller immobilitet, utan rÀknar ocksÄ under trÀningspasset till och med knÀböj, push-up:s och andra rörelser.

IKEL

SÀnker energiförbruknin Hemligheten stavas maskininlÀrning

S

mÄ moduler med en kombination av accelerometrar och ett gyro för tröghetsnavigering kan anvÀndas för detektering av rörelser, för att j­ ustera satelliter i rymden och för stabilisering av bilder och objekt. De finns ocksÄ i mobila enheter, dÀr energiförbrukningen har hög prioritet. För att minska detta och samtidigt förbÀttra kÀnsligheten har ST Microelectro­ nics integrerat maskininlÀrning i sin senaste

Av Maria Alejandra Salazar Martinez, Rutronik och Werner ­Neumann, ST Microelectronics Maria Alejandra Salazar Martinez Àr produktförsÀljnings-

chef för Analogt & sensorer pÄ Rutronik.

Werner Neumann arbetar med teknisk marknads­föring

pÄ ST Microelectronics. sensorplattformar. Hittills har minskad energiförbrukning i tröghetsmÀtningsenheter (IMU) varit ett olöst dilemma. Antingen mÄste enorma mÀngder rÄdata skickas ivÀg för analys, vil­ ket Àr en energiintensiv process, eller sÄ ­mÄste data processas av den lokala styrkret­ sen vilket inte krÀver mindre energi. Med den nya Mems-sensorn LSM6DSOX frÄn iNEMO-familjen har ST löst denna Gor­

Sensorsystemet kan bland annat anvÀndas i fitnessarmband, spelkonsoller och smartmobiler.

28

diska knut. HĂ€r fungerar en maskininlĂ€r­ ningskĂ€rna med en tillstĂ„ndsmaskin (FSM) som klassificerar rörelsedata baserat pĂ„ kĂ€nda mönster lĂ€ngs ett beslutstrĂ€d. Detta innebĂ€r att huvudprocessorn inte lĂ€ngre behöver sköta detta första steg av aktivitets­ spĂ„rning. Resultatet: energiförbrukningen sjunker, samtidigt förbĂ€ttras upptĂ€ckten och responshastiden för appar som fitness­ spĂ„rare, wellnessövervakning, navigering eller stegdetektering i smartphones, bĂ€rbara apparater eller spelkonsoller. E T T B E S LU T S T R Ä D Ä R E T T V E R K T YG baserat pĂ„ matematiska beslut med flera konfigurer­ bara noder. En statistisk parameter jĂ€mförs med ett tröskelvĂ€rde vid varje nod och nĂ€sta nod vĂ€ljs utifrĂ„n resultatet. NĂ€r ett blad – en av de sista noderna i ett trĂ€d – slutligen nĂ„s, producerar beslutstrĂ€det ett resultat som kan lĂ€sa av ett specifikt register. Genom beslutstrĂ€det behandlar sensorn en induktiv algoritm med en brĂ„kdel av nor­ mal energiförbrukning. Och systemet kan inte bara kĂ€nna igen rörelser som promena­ der, löpning, jogging, cykling eller immobili­ tet, utan rĂ€knar ocksĂ„ under trĂ€ningspasset till och med knĂ€böj, push-up:s och andra rö­ relser – allt baserat pĂ„ inlĂ€rda mönster. För att uppnĂ„ en hög grad av noggrann­

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

TEMA: DISTRIBUTION dubbelklicka. LSM6DSOX kan ocksĂ„ anvĂ€ndas för styr­ ning som att stabilisera mobila industriella kontroller. Speciella fall för denna applika­ tion Ă€r optisk eller elektronisk bildstabilise­ ring i kameraapplikationer. Dessa funktioner stöds av en extra SPI-utgĂ„ng, som tillhanda­ hĂ„ller data utan att de tar omvĂ€gen via FIFOregister och dĂ€rmed sĂ€kerstĂ€ller snabba responstider vilket Ă€r nödvĂ€ndigt vid optisk bildstabilisering.

SensorTile.box Àr en plattform med allt som behövs inklusive trÄdlös IoT.

ngen i sensorn het i resultatet Àr dataval av avgörande bety­ delse: Data som kÀnnetecknar den önskade rörelseklassen mÄste samlas in. Eftersom det Àr mycket komplicerat att beskriva dessa klasser manuellt i mjukvara anvÀnds hÀr maskininlÀrningsverktyg som förenklar pro­ grammeringen. ST anvÀnder det allmÀnt till­ gÀngliga maskininlÀrningsverktyget Weka och sin egen utvecklingsmiljö, som konver­ terar de erhÄllna parametrarna till sensorns registerinstÀllningar. Utvecklaren mÄste bara ta hand om funktionaliteten och inte först utvÀrdera insamlade data. LSM6DSOX kan konfigureras sÄ att upp till Ätta beslutstrÀd kan bearbetas samtidigt och oberoende av varandra. D E S S U TO M K A N L S M 6 D S OX utfÀrda ett avbrott för vissa rörelser definierade av anvÀndaren. För detta ÀndamÄl kan ma­ skinerna med finita tillstÄnd programme­

ras oberoende av varandra för en specifik rörelse­detektion, exempelvis för en titt pÄ en skÀrm, handledsrotation, skakning, dubbel skakning eller lyftning av enheten. För detta har var och en av de 16 tillstÄndsmaskinerna sitt eget minnesomrÄde och körs oberoende av de andra. Avbrottet utlöses nÀr rörelsens slutliga tillstÄnd uppnÄs. Ytterligare konfi­ gurerbara funktioner Àr fördefinierade för att utlösa avbrott för fritt fall, rörelsedetek­ tering, 6D/4D-orientering samt klicka och

L S M 6 D S OX Ä R E N S YS T E M M O D U L (SiP) med en kombinerad mekanisk 3D-accelerometer och 3D-gyro tillsammans med en energi­ snĂ„l asic för utvĂ€rdering i en liten kapsel (LGA-14L). Beroende pĂ„ instĂ€llning klarar den accelerationer pĂ„ ±2, ±4, ±8 och ± 16g och vinkelhastighetsomrĂ„det ±125, ±250, ±500, ±1000 och ±2000 dps kan vĂ€ljas dyna­ miskt. Det högpresterande lĂ€get garanterar hög prestanda med en energiförbrukning pĂ„ bara 0,55 mA. Med sin extrema lĂ„gbrus­ accelerometer och gyro kombinerar sensorn en ”alltid pĂ„â€ anvĂ€ndarupplevelse med lĂ„g energiförbrukning och överlĂ€gsen mĂ€tnog­ grannhet. Det gĂ„ ratt komplettera den med en magnetometer. M E D A L L A D E S S A F U N K T I O N E R möjliggör LSM6DSOX en enorm mĂ€ngd applikationer – inte bara för rörelsedetektering, utan ocksĂ„ för hantering av anvĂ€ndargrĂ€nssnitt, som att skydda bĂ€rbara datorer vid stötar, för att upptĂ€cka rörelsemönster och vibrationer för robotar och maskinstyrning, gaffeltruckar och rörelsedetektering av flygplan vid exem­ pelvis start och landning. n

Artikelnummer

Beskrivning

STEVAL-MKI197V1 X-NUCLEO-IKS01A2 STEVAL-MKI109V3 STEVAL-MKSBOX1V1 (SensorTile.box)

LSM6DSOX adapterkort för DIL24-kontakt Expansionskort med rörelse- och miljösensorer till STM32 Nucleo Professionellt verktygskort för Mems En plattform med allt som behövs inklusive trÄdlös IoT

UtvÀrderingsverktyg.

Bli medlem i SER nu! SER Àr föreningen för Sveriges Elektro-, Data- och IT-ingenjörer. Vi arrangerar studiebesök, föredrag och seminarier för vÄra medlemmar dÀr du fÄr möjlighet att höra det senaste inom olika teknikomrÄden. Genom oss kan du utöka ditt kontaktnÀt och möta nya intressanta företag. I medlemskapet ingÄr Àven Elektroniktidningen samt vÄr egen medlemstidning Elteknik. LÀs mer om oss pÄ www.ser.se Du kan Àven mejla oss pÄ ser@ser.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

29

NYA PRODUKTER

Arm slĂ€pper Cortex X1 – en trimmad toppmodell n PROCESSORER Vid sidan av en uppdatering av Cortex A77 till Cortex A78 ­slĂ€pper brittisk-japanska Arm idag en helt ny familj app-cpu:er kallad Cortex X. Mobiltelefoner Ă€r ­fortfarande tillĂ€mpningen, men hĂ€mningarna mot att slösa pĂ„ transistorer och effekt Ă€r markant mind­ re Ă€n för Cortex A-familjen.

Tanken Ă€r att du ska kunna flytta upp och tĂ€vla mot stora som Qualcomm i prestanda, istĂ€llet för att nöja dig med bröd-ochsmörfamiljen Cortex A. Vilka som Ă€r Arms kunder för X frĂ„n start gĂ„r det idag bara att spekulera om – kanske Ă€r Qualcomm en av dem. Cortex-X1 ska ha upp till 30 procent högre prestanda Ă€n Cortex A77 och 21,5 procent över den idag lanserade Cortex A78, vi allt-annat-lika vad gĂ€ller frekvens och process. Cortex X1 dubblerar prestanda för maskininlĂ€rning jĂ€mfört Cortex A77. Allt annat kommer dock inte att vara lika. I de mobiler som slĂ€pps kanske nĂ€sta Ă„r kommer det att sitta Arm-processorer

tillverkade i 5 nm med mer plats för transistorer och högre klockfrekvenser. Arm presenterar Cortex X1 som den första cpu-mikroarkitekturen skapad i ett program som Arm kallar CVC (Cortex X Custom). Idén Àr att hÀmta upp önskemÄl frÄn kunder för vad som ska finnas i nÀsta Cortex X-processor. CO R T E X A - S E R I E N kommer av allt av döma ocksÄ att f­ ortsÀtta att existera. DÀr Àr det Arm sjÀlv som sÀtter agendan och kunderna som invÀntar vad som bjuds. Samtidigt med Cortex X1 lan-

serade Arm idag en uppföljare i den familjen – Cortex A78. Cortex X kan byggas till multikĂ€rnor och den Ă€r en stark kandidat för att till exempel anvĂ€ndas i bĂ€rbara Cortex-baserade datorer, kanske i kluster med strömsnĂ„lare Cortex A78- och A55-kĂ€rnor – ”beast-big-little” har nĂ„gon myntat kombinationen av alla tre. Cortex X1 Ă€r inte bara en trimmad version av Cortex A78 eller A77 utan en ny design med flera Ă€ndrade detaljer i mikro­ arkitekturen. Titta gĂ€rna pĂ„ Gary Sims utmĂ€rkta youtubevideo om Cortex A78 och X1! DĂ€r tar

han upp skillnader i BTB, MOP, OOO-fönster, L1- och L2-cache, ASIMD med mera. Priset i form av ökad area beror pĂ„ hur hela processorn byggs. Arm ger ett exempel: ta en Cortex A78-fyrkĂ€rna och byter ut en av A78:orna mot en X1 sĂ„ behöver du 15 procent större area totalt. Belöningen blir 30 procent högre topprestanda. I en telefon skulle denna topprestanda bara tas i bruk stötvis. Tidigt 2021 kommer mobiler pĂ„ bĂ„de A78 och X1 att finnas i hyllorna. JAN TÅNGRING jan@etn.se

IAR stöder kinesisk Risc V-styrkrets I höstas fick Cortex-kretsarna sÀllskap av en styrkrets baserad pÄ en 32-bitars Risc V-krets. Den heter GD32V och blev en milstolpe för Risc V, som dittills snarare anvÀnts som hjÀlpkÀrna i systemkretsar. Det var första gÄngen Risc V fick huvudrollen i en generell styrkrets.

n UTVECKLINGSKORT Nu kan du bestÀlla ett utvecklingskort pÄ den kinesiska Risc V-styrkretsen GD32V, och programmera det med svenska verktyg. De tvÄ företagen Gigadevice och IAR har inlett ett samarbete.

GD32V har kallats för vĂ€rldens första generella Risc V-styrkrets. Nu kan du programmera den med svenska verktyg. Utvecklingskortet som Ă€r stĂ€mplat IAR Systems Ă€r gratis för kommersiella företag som har nĂ„got hett projekt pĂ„ gĂ„ng inom exempelvis IoT, industriell styrning, konsumentelektronik, Edge Computing eller AI. – Uppsalas vĂ€rldsledande tillverkare av kompilatorer och utvecklingsverktyg – började kunna generera kod för Risc V förra sommaren. IAR

30

Utvecklingskortet och stödet i Embedded Workbench har IAR och Gigadevice tagit fram tillsammans.

Kinesiska Gigadevice Àr en i Sverige fortfarande ganska okÀnd tillverkare av styrkretsar och flashkretsar, trots en sammanlagd leveransvolym pÄ en miljard kretsar per Är. Företaget

grundades 2005 och dess klassiska styrsortiment anvÀnder Cortex M3-, M4- och M23-cpuer. En nyckel till framgÄngarna har varit benkompatibilitet med motsvarande ST-kretsar.

R I S C V - K Ä R N A N inuti GD32V heter Bumblebee och Ă€r utvecklad av Gigadevice tillsammans med likaledes kinesiska Nuclei. Vi skrev om GD32V dĂ„ den slĂ€pptes i höstas. Gigadevice konstaterar att den har en Coremark-prestanda pĂ„ 360 vilket Ă€r 15 procent snabbare Ă€n den egna kretsen GD32 som Ă€r baserad pĂ„ en Cortex M3. Dessutom har den halva dess dynamiska strömförbrukning och 25 procent mindre förbrukning i standby-lĂ€ge.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

NYA PRODUKTER

För avancerad felsökning n TEST & MÄT Med Ă„tta analoga kanaler, en bandbredd pĂ„ 6 GHz och en samplingshastighet pĂ„ upp till 16 GSa/s plus 16 digitala kanaler vill Keysights senaste oscilloskop Infiniium MXR hjĂ€lpa till att avlusa avancerade system.

MXR-serien har hÀmtat mycket av tekniken frÄn Keysights mest avancerade oscilloskop i UXR-familjen som har en bandbredd pÄ 110 GHz. Det gÀller bland annat asicarna som ser till att skÀrmen upplevs som responsiv, delar av AD-omvandlarkedjan och möjligheten att uppgradera bandbredden med en mjukvarunyckel. R E S U LTAT E T H A R B L I V I T en oscilloskopfamilj med fyra eller Ätta kanaler och en bandbredd frÄn 500 MHz upp till 6 GHz beroende pÄ modell pÄ alla kanaler. Samplingshastigheten Àr upp till 16 GSa/s, Àven den siffran gÀller nÀr alla Ätta kanaler anvÀnds. AD-omvandlarna Àr pÄ tio bitar och minnet Àr pÄ 200 MSa/kanal som standard. Men MXR Àr inte bara ett oscilloskop. Det finns ytterligare sju instrument integrerade, antingen som standard eller i form av tillval. Förutom de 16 logikkanalerna pÄ 8 GSa/s ingÄr en voltmeter med fyra siffror, en rÀknare med tio siffror, en funktionsgenerator pÄ 50 MHz och en realtidsanalysator pÄ 320 MHz. Till detta kommer en mÀngd olika analyspaket. TillÀggas kan att det gÄr att starta med den enklaste modellen för att efter hand uppgradera hela vÀgen till toppmodellen med alla tillval.

PER HENRICSSON per@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

River vÀggarna mellan utvecklingsgrupperna n VERKTYG Utvecklingen av en bil eller ett flygplan sker i ett antal grupper med olika expert­ kunskaper dÀr nÄgra utformar systemarkitekturen medan andra utvecklar asicar, skriver mjukvara eller designar ­chassit. Och sÄ behövs kablage. Det Àr hÀr som Mentors Capital kommer in, verktyget har nu integrerats med Xcelerator frÄn Siemens.

fĂ„ möjligheter att dela underlag med varandra pĂ„ ett effektivt sĂ€tt. Verktygssviten Capital har nĂ€rmare tio Ă„r pĂ„ nacken och Ă€r ett hjĂ€lpmedel för fordonstillverkare att minimera komplexiteten genom att hĂ„lla ordning pĂ„ alla olika konfigurationer av en bilmodell. Exempelvis vĂ€nster- och högerstyrning, med eller utan filhĂ„llare – det kan finnas tusentals varianter av en och samma bilmodell.

– Dagens mer avancerade bilar har 150 miljoner rader kod och 20 000 nĂ€tverkssignaler. I ett flygplan Ă€r 300 miljoner rader kod och 100 000 nĂ€tverkssignaler. Komplexiteten Ă€r övervĂ€ldigande och dessutom sitter de olika grupperna ofta i silos med

AT T D Å K U N N A KO N F I G U R E R A och implementera elsystemet pĂ„ sĂ„ effektivt sĂ€tt som möjligt ska enligt Mentor ge bĂ„de tids- och kostnadsvinster. Det har gĂ„tt tre Ă„r sedan Siemens köpte EDA-företaget Mentor.

–Vad har hĂ€nt sedan dess, sĂ€ger Nick Smith pĂ„ Siemens och fortsĂ€tter: –Vi har integrerat Capital med Xcelerator. Det gör att alla delar frĂ„n mekaniken till mjukvaran Ă€r integrerat i samma verktyg. Det kan anvĂ€ndas för att exempelvis bestĂ€mma systemarkitekturen inklusive antalet processorkort, och vad de ska hantera för uppgifter, för att dĂ€refter genera kablaget som kopplar ihop dem automatiskt. Det gĂ„r ocksĂ„ att anvĂ€nda verktyget för felsökning nĂ€r man har tillgĂ„ng till alla delar av konstruktionen inklusive mjukvaran som ska var skriven enligt Autosarstandarden. PER HENRICSSON per@etn.se

Vicor skruvar upp strömmen n KRETSPAKET Vicor har slÀppt ett kretspaket som strömförsörjer avancerade processorer och asicar direkt frÄn 48V. Paketet bestÄr av en drivare och ett modulpar som multiplicerar strömmen sÄ att lösningen kontinuerligt kan leverera 650A. Företaget lovar Ànnu högre kapacitet inom kort.

Det nya kretspaketet Ă€r konstruerat för att driva GPU:er, CPU:er och avancerade asicar. Det bestĂ„r av tre delar: MCD4609, som Ă€r en drivkrets, samt tvĂ„ MCM4609 som Ă€r sĂ„ kallade strömmultiplicerare. Enheterna Ă€r inte större Ă€n 45,7 × 8,6 × 3,2 mm. Det gör att modulerna som multiplicerar ström kan placeras mycket

nĂ€ra processorn, vilket minskar förlusterna och dĂ€rmed ökar effektiviteten. Det nya kretspaketet Ă€r ytter­ ligare en byggsten i företagets portfölj av kraftlösningar med lateral arkitektur, kallad PLDlösning dĂ€r förkortningen stĂ„r för Lateral Power Delivery. Det kan leverera 650 A kontinuerligt och toppar pĂ„ upp till 1 200 A. Inom kort lovar Vicor en nya vertikal arkitektur, kallad Vertical Power Delivery (VPD). DĂ€rmed kommer företaget att kunna

leverera Ànnu högre strömtÀthet till processorn. VPD innebÀr att processorn matas av en omvandlare, kallad Geared Current Multiplier, som Àr placerad under den. Strömmen matas genom ett kondensatornÀt som i sin tur Àr anpassat till den krets som ska matas. En sÄdan lösning kommer inom kort och kommer dÄ att kunna nÄ strömtÀtheter pÄ upp till 2A per kvadratmillimeter. ANNA WENNBERG anna@etn.se

31

NYA PRODUKTER

AI-krets optimerad för bildanalys n ACCELERATOR Cortex A53-styrkretsen RZ/ V2M frÄn Renesas Àr först med att utnyttja DRP-AI, en bildacceleratorkÀrna med Mac-block som gör den tio gÄnger effektivare pÄ ­neuronnÀtsinferenser.

Precis position för vanlig syssla n NAVIGERING NederlÀndska Xsens har lanserat en tröghetsnavigeringsmodul som Àr baserad pÄ realtids-kinematik (RTK) och ger en positionerings­ noggrannhet pÄ centimeter­ nivÄ. Företaget hÀvdar att det Àr den första i sitt slag som siktar pÄ att komma in i kommersiella produkter.

Xsens har just slÀppt MTi-680G, vilket företaget hÀvdar Àr den första produkten i en ny generation moduler för rörelsespÄrning som stöder RTK-funktionalitet och samtidigt siktar pÄ kommersiella tillÀmpningar. Modulen kombinerar en GNSS/INS- och en RTK/GNSSmottagare, dÀr INSS stÄr för Inertial Navigation System. Genom att addera RTK till

vanlig satellitnavigering med GNSS-sĂ€ndtagare minskar felet i positionsangivelsen frĂ„n ± 1 meter till typiskt ± 2 centimeter. Modulen hanterar Ă€ven utsignaler som synkroniserad position i tre dimensioner (olika typer av lutning) samt riktning. Med den nya modulen vĂ€nder sig Xsens mot företag som utvecklar icke-militĂ€ra produkter – hĂ€r ingĂ„r exempelvis produkter för smarta jordbruk, autonoma fordon och marin utrustning. Modulen kan som mest leverera data med 400 Hz, och den kan enligt Xsens navigera drönare som rör sig snabbt. Prover av MTi-680G finns att fĂ„. DĂ€remot anges inte nĂ€r volymer kommer eller vad modulerna kostar. ANNA WENNBERG anna@etn.se

Sedan tidigare finns kretsar frĂ„n Renesas med en bildanalysaccelerator kallad DRP (Dynamically Reconfigurable Processor) för uppgifter som streckkods­ lĂ€sning och irisautentisering. Nu adderas hĂ„rdvara för AIacceleration till DRP under nya namnet DRP-AI. AI-hĂ„rdvaran ska kunna flytta upp tillĂ€mpningsomrĂ„det för Renesas bildanalyskretsar till Ă€nnu mer avancerade AI-uppgifter: kundkorgar som identifierar sina varor, industrirobotar som arbetar sida vid sida med mĂ€n­ niskor och medicinska kameror som assisterar med diagnoser. AI-tillĂ€gget utgörs helt enkelt av en krets med Macblock – multiply-accumulate – vilket Ă€r en Ă„terkommande operation nĂ€r du gör inferenser i artificiella neuronnĂ€t. Acceleratorn blir dĂ€rmed tio gĂ„nger effektivare pĂ„ sĂ„dana inferenser. I absoluta tal har kretsen en

AI-prestanda pĂ„ 1 Tops/watt. Den första kretsen med DRP-AI heter RZ/V2M. Utöver DRP-AI innehĂ„ller den en en bildprocessor (ISP) som kan processa 4K-video, hantera stora kontraster, reducera brus och korrigera distorsion – allt för att kretsen ska kunna fungera lika bra under olika delar av dygnet, i olika vĂ€der och i olika arbetsmiljöer. Den kan ocksĂ„ koda och avkoda H.264- och H.265video. Kretsen tar samtidigt emot video frĂ„n tvĂ„ kameror via SLVS-EC och MIPI-CSI. Den stöder USB 3.1, PCI Express and Gigabit Ethernet. SkĂ€rmgrĂ€nssnitten Ă€r MIPI-DSI och HDMI. Cpu:n Ă€r en Cortex A53 pĂ„ 1 GHz. Kretsen drar typiskt 4 watt och den levereras i en 15×15 mm FCBGA. Prover finns. Volymer kommer i december. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Enklare Industri 4.0 med mjukvarustyrda IO:s n KONFIGURERBART Analog Devices pÄstÄr sig slÀppa industrins första ­kretsar med IO:s som kan konfigureras via mjukvara. Det ger flexibla industriella system som snabbt och enkelt kan anpassas till Àndrade krav, hÀvdar företaget.

För Analog Devices del ­handlar det om början pÄ en helt ny pro­ duktportfölj. Först ut Àr tvÄ kretsar, AD74412R och AD74413R. BÄda Àr fyrkanaliga vars in- och utgÄngar kan konfigureras mjukvarumÀssigt. De kan konfigureras som analoga in- och utgÄngar som mÀter ström eller

32

spĂ€nning, digitala ingĂ„ngar eller för temperaturmĂ€tning (RTD) med SPI-grĂ€nssnitt. F Ö R U TO M D E konfigurerbara delarna innehĂ„ller kretsarna Ă€ven en 16 bitars ADC och en DAC med 13 bitar. LikasĂ„ ingĂ„r laddningspump och temperatursensor. Versionen X13R Ă€r Ă€ven Hart-kompatibel. BĂ„de AD74412R och AD74413R finns att köpa. Kretsarna kostar 7,47 respektive 8,55 dollar styck vid köp om 1000 enheter och kommer kapslade i LFCSP med 64 anslutningar. LikasĂ„ finns utvecklingskort.

ANNA WENNBERG anna@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

NYA PRODUKTER

Programmerbara dÀmpare med mÄnga kanaler Liten och hÄrt packad n PASSIVT TvÄ flerlagerskondensatorer, MLCC, med sikte pÄ fordon Àr vad japanska Murata har i sin hand. BÄda sticker ut. Den ena Àr industrins minsta i sitt slag, den andra har industrins högsta kapacitans för sin storlek.

De nya MLCC:erna Ă€r konstruerade för fordonstillĂ€mpningar och kvalificerad för fordonsstandarden AEC-Q200. BĂ„da har lĂ„g ekvivalent serieinduktans (ESL) och Ă€r trepoliga. Den ena – NFM15HC105­ D0G3 – har en kapacitans pĂ„ 1 ”F i storleken 0402, vilket motsvarar 1,0 mm × 0,5 mm. Det menar Murata Ă€r betydligt mind­ re Ă€n alla alternativ inom indu-

strin med motsvarande funktion – hela 60 procent mindre Ă€n bĂ€sta alternativet pĂ„ marknaden, hĂ€vdar företaget. Den andra – NFM18HC106­ D0G3 – har en kapacitans pĂ„ 10 ”F i storleken 0603, alltsĂ„ 1,6 mm × 0,8 mm. HĂ€r handlar det enligt japanen om industrin mest kompakta MLCC i sitt slag. Den betyder enligt Murata att kondensatorn har en kapacitans som Ă€r runt tio gĂ„nger högre Ă€n de flest alternativa MLCC:er i samma format. De har ett temperaturomrĂ„de som strĂ€cker sig frĂ„n –55 °C till +125 °C, hanterar strömmar pĂ„ 2A och finns att köpa i volym. ANNA WENNBERG anna@etn.se

Pi dubblar RAM och blir 64-bitare n KORTDATOR Raspberry Pi fÄr ett operativsystem pÄ 64 bitar efter att ­hittills stannat vid 32. Sam­ tidigt dubbleras maximala RAM-minnet till 8 Gbyte.

Raspberry Pi Foundation bjuder pĂ„ en imponerande kraftfull version av sin kortdator Raspberry Pi – ursprungligen tĂ€nkt som ett hobbykort för entusiaster, men numera hittad i allt fler tillĂ€mpningar. DĂ€rmed kan du kompilera stora program och köra tyngre serverlaster, pĂ„pekar stiftelsen. Eller kanske bara ha lite fler flikar öppna i browsern samtidigt. Med 8 gigabyte hamnar den i klass med flera av de vĂ€rstingmobiler som slĂ€ppts i Ă„r. 75 dollar kostar den nya versionen, som i övrigt Ă€r identisk ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

n STEGDÄMPARE Med fyra eller Ă„tta portar, en dĂ€mpning ner till 120 dB och digital styrning passar ­amerikanska Vaunix nya stegdĂ€mpare bland annat för testning av komponenter till 5G och de senaste generationerna av wifi.

DÀmparna ingÄr i företagets Lab Brick-familj som Àr USB- eller Ethernetstyrda instrument för testning av olika typer av kommunikationssystem som wifi 6E, LTE och 5G. Nykomlingarna har fyra eller Ätta kanaler dÀr dÀmpningen gÄr att stÀlla i steg om 0,1 dB ner till 120 dB. FrekvensomfÄnget Àr 200 MHz till 8 GHz vilket innebÀr att de klarar signaler pÄ L-, S- och C-banden. IngÄngarna Àr pÄ 50 Ohm och kanalerna fungerar i bÀgge riktningarna.

DĂ€mparna kan programmeras med den tillhörande programvaran för att bland annat byta mellan bestĂ€mda nivĂ„er men ocksĂ„ skapa ramper och andra mönster i dĂ€mpningen. Vidare finns drivrutiner för bland annat Labview. LDA-802Q med fyra portar kostar 2 999 dollar medan LDA 802-8 med Ă„tta portar kostar 3 999 dollar. PER HENRICSSON

per@etn.se

Kundspecificerad! med den tidigare ­kraftfullaste Raspberry Pi modell 4 som ­lanserades förra sommaren för 55 dollar. F Ö R AT T M ATC H A kraftfullheten har stiftelsen tagit fram en ny 64-bitarsversion av operativ­ systemet: Raspberry Pi OS. Den nya Pi Model 4 stöder Ă€ven 64-bitarsversioner av Ubuntu och Gentoo. Det betyder att den anvĂ€nder Broadcoms Cortex A72-fyr­ kĂ€rna BCM2711 pĂ„ 1,5 GHz och att den har följande grĂ€nssnitt: tvĂ„ HDMI 2.0, tvĂ„ USB 2.0, tvĂ„ USB 3.0, Mipi, Micro SDHC, Gbit/s Ethernet, Wifi b/g/n/ac och Bluetooth 5.0. Den vĂ€ger 46 gram och drar upp till 6,25 watt.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

PulverkÀrnor för kraftapplikationer Till exempel Optilloy: - Hybrid legering - LÄg förlust, hög flödestÀthet - LÄgt pris!

www.ecpartner.no +47 22 76 66 00

33

NYA PRODUKTER

IAR stöder taiwanesiskt risc-tillĂ€gg n KOMPILATORSTÖD SĂ„ kallade ”packade SIMD-instruktioner” Ă€r ett tillĂ€gg som Ă€nnu inte Ă€r standardiserat pĂ„ processor­arkitekturen Risc V. Men taiwanesiska Andes har slĂ€ppt ett förslag, som det sjĂ€lvt redan börjat anvĂ€nda. Nu stöds det av svenska IAR:s kompilatorer.

Packed-SIMD instructions (eller P, kort och gott) Ă€r ett sĂ€tt att stoppa in flera olika datavĂ€rden i ett och samma processorregister för att parallellt kunna göra samma operationer pĂ„ dem samtidigt, för att höja prestanda. Andes har sjĂ€lv lyckats höja prestanda pĂ„ AI-testet Cofar-10 nio gĂ„nger genom att utnyttja sina P-instruktioner. I P F I N N S I N T E enbart packade parallella instruktioner utan ocksĂ„ lite annat diverse smĂ„tt och gott som kan vara bra, som operationen att addera tvĂ„ tal och sedan dela summan med tvĂ„, eller sĂ„ kallad ”mĂ€ttad addition” dĂ€r summan sĂ€tts till ett maxvĂ€rde om den egentligen blir för stor, istĂ€llet för att till exempel generera ett fel.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Höjer sÀkerheten i industriprotokollen n SKYDD Anybus Compactcom Àr en liten modul frÄn Halmstadsföretaget HMS som anvÀnds för att koppla upp industriella utrustningar till bÄde trÄdlösa och trÄdade nÀtverk. Nu höjs sÀkerheten med hjÀlp av extra hÄrdvara som ska sÀkra bÄde uppkoppling och kommunikation.

Det handlar om Anybus ­CompactCom IIoT Secure som hanterar nÀtverksprotokollen OPC UA och MQTT över Ether-

Net/IP och Profinet. Lösningen gör det sĂ€krare att ansluta nya automationsprodukter till ett nĂ€t, men sĂ€krar Ă€ven data som exempelvis skickas till en molnserver. DĂ€rmed förhind­ ras datastöld, manipulation och sabotage. F Ö R D E N NYA H Å R D VA R A N gĂ€ller bland annat: ‱K ryptering av data som skickas till molnet ‱ S Ă€ker bootfunktion som garanterar att endast HMS-firmware anvĂ€nds

‱A utentisering genom avancerad certifikathantering och sĂ€ker Ă„tkomst och filöverföring via TLS med HTTPS och WebDAV. ‱E tt sĂ€kerhetschip garanterar produktintegritet och identitet ‱N oggrann testning ur cyber­ sĂ€kerhetssynpunkt av HMS ‱P re-conformance-test har utförts för de aktuella nĂ€tverken, vilket underlĂ€ttar kundens produktcertifiering avsevĂ€rt ‱U ppfyller gĂ€llande EMC- och UL-standarder PER HENRICSSON per@etn.se

Utvecklingssats med lidar och mems n KOMBO Leddartech och ST Microelectronics har satt ihop en utvecklingssats baserade pÄ den förres lidarteknik och den senares mems-baserade laserscanner.

Kombinationen ska bÄde kunna anvÀndas för avancerad förar­ assistans och tillÀmpningar inom industri och robotik. Lidar Evaluation Kit heter paketet, som inte bara innehÄller Leddartechs kretsar och ST:s mikromekaniska speglar, utan Àven komponenter frÄn andra delar av ekosystemet kring Leddartech.

Leddartech nÀmner Highway Pilot och Traffic Jam Assist som exempel pÄ funktioner som kombinationen skulle kunna

stödja i ett fordon. En lidar scannar omgivningen genom att bestrĂ„la den med laserljus och mĂ€ta studstiden. Mems-spegeln Ă€r en teknik för att rikta laserstrĂ„larna. Leddartechs teknik hĂ€rstammar frĂ„n forskning pĂ„ kanadensiska optoforskningsinstitutet INO. Kretsen heter Leddar Core. Mjukvaran som gör signal­behandlingen heter Leddar SP. Tillsammans kallas de Leddar Engine. Leddar Engine anvĂ€nds bland annat i experiment med sjĂ€lv­ körande skyttelbussar. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Adderar E-bandskontakt

SkrÀddarsydd mekanik för elektronikprodukter.

www.blomdahls.com

34

n GRÄNSSNITT Tyska Rohde & Schwarz ­lanserar tvĂ„ moduler för effektmĂ€tning med en koaxialkontakt pĂ„ 1,35 mm. Företaget sĂ€ger sig dĂ€rmed vara först med den nya Ebandskontakten som Ă€r under standardisering och klarar frekvenser upp till 90 GHz.

Det handlar om modulerna NRP90T och NRP90TN som kan anslutas till olika instrument eller styras av en dator. De gör effektmÀtning pÄ termisk vÀg upp

till 90 GHz. Den nya E-kontakterna Àr robust vilket gör att modulerna passar för tillÀmpningar som fordonsradar mellan 76 och 81 GHz och kommunikation över andra versionen av WiGig, Àven kallad IEEE 802.11ay. E-kontakten har varit under standardisering sedan 2017 och placerar sig mellan de existerande kontakterna pÄ 1,85 mm (V-bandet) och 1,00 mm (W-bandet). V-bandskontakten Àr robust, men gÄr bara upp till 70 GHz. ­W-kontakten klarar hela 110

GHz, men Àr kÀnsligare och lossnar lÀttare. E-bandskontakten har utvecklats av Rohde & Schwarz i samarbete med det tyska metrologiinstitutet PTB, liksom företagen Rosenberger Hoch­ frequenztechnik och Spinner. Den kommer att anammas av bÄde IEEE och IEC. PER HENRICSSON per@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20

Svensk Elektronik – först in i framtiden.

digitalt! id-19 och flyttas till hösten 2020 eller görs Cov av nd gru pÄ s assa anp ter vite akti VÄra event och

Scandinavian Electronics Event – S.E.E. 2020 – arrangeras tillsammans med Embedded Conference Scandinavia

Se till att bli medlem och ta del av vÄra förmÄner! KALENDARIUM

Vi gör en kra full satsning för branschen och lĂ€gger S.E.E-mĂ€ssan parallellt med konferensen Embedded Conference Scandinavian Detta blir ett unikt tillfĂ€lle att samla hela branschen under ett tak. Följ med in i framtiden – produktion, utveckling och digitalisering möts den 4–5 november 2020 pĂ„ KistamĂ€ssan. Vi Ă€r mycket glada för att Sveriges NĂ€ringsminister, Ibrahim Baylan, har accepterat att vara invigningstalare pĂ„ eventet. Du som Ă€r medlem i Svensk Elektronik erhĂ„ller 13% rabatt. Missa inte att boka din monterplats!

Svensk Elektronik utlyser Embedded Award ”Vi Ă€r i full gĂ„ng med att ta in förslag pĂ„ presentationer pĂ„ Embedded Conference och fĂ„ in bidrag till Embedded Award”, meddelar Mats Andersson, ordförande i konferenskommittĂ©n pĂ„ Svensk Elektronik.

Embedded Award har tre kategorier: Student, Enterprise & IoT. LÀs mer och anmÀl ditt bidrag senast den 11 september: www.swedishembeddedaward.se www.embeddedconference.se

Kurser i Smartare elektronikhandboken 2.0 Svensk Elektronik flyttar nu vÄra planerade tvÄ kurstillfÀllen i det uppskattade kurspaketet för en bÀttre kretskortkvalitet lÀngs hela konstruktionskedjan. Den första möjligheten Àger rum i Göteborg den 27 augusti och nÀsta i Lund den 3 september. PÄ kursen gÄr vi igenom Elektronikhandboken 2.0 med

sina mallar, checklistor och bilagor. KurstillfÀllet leds av Mats Andersson och Maria MÄnsson, Svensk Elektronik. HÄll utkik pÄ www.svenskelektronik.se för anmÀlan. Pris: 2 700 kr per deltagare, kostnadsfritt för medlemmar i Svensk Elektronik.

Inspirationsdag pÄ nÀtet med tema 5G Den 30 juni gÄr Svensk Elektronik digitalt och arrangerar en tre timmar webbaserad digital inspirationsdag. Eventet arrangeras tillsammans med Smartare Elektroniksystem och Lunds universitet. HÀr fÄr du tillfÀlle att höra experter, kollegor och knyta nya affÀrskontakter. Du fÄr ocksÄ veta mer

om Smartare Elektroniksystem som Àr ett strategiskt innovationsprogram. VÀlkommen till en halvdag som visar vÀgen och utmaningar för trÄdlös kommunikation med fokus pÄ antennsystem, höghastighets RF-elektronik och kommunikationskretsar för 5G. Tillsammans skapar vi branschens framtid. Ditt företag Àr vÀl med? Ett medlemskap i Svensk Elektronik stÀrker dig och ditt företag. www.svenskelektronik.se info@svenskelektronik.se

30 juni Inspirationsdag, webbaserad tema 5G 27 augusti Kurspaket Elektronikhandboken 2.0, Göteborg 3 september Kurspaket Elektronikhandboken 2.0, Lund 10 september Årsmöte 26 november Höstmöte 4–5 november S.E.E. Scandinavian Electronics Event 4–5 november Embedded Conference Scandinavia 2020 svenskelektronik.se/ kalendarium Årsmötet för Svensk Elektroniks medlemmar har nytt datum: 10 september! Svensk Elektroniks Ă„rsmöte har nu nytt datum och arrangeras tillsammans med Stora Elektronikdagen och SUMMIT i Stockholm den 10 september. Tycker du att det vi gör Ă€r bra och vĂ€rdefullt, hoppas jag att ditt företag ser till att vara medlem i Svensk Elektronik sĂ„ vi tillsammans kan göra Ă€n mer för ditt företag och branschens konkurrenskra !

Peter Björkholm Svensk Elektronik

POSTTIDNING B Returadress: Elektroniktidningen Folkungagatan 122, 4 tr 116 30 Stockholm

The perfect match for your challenging application Meet more candidates at www.rohde-schwarz.com/perfect-match

Articles inside

blandning idéer

36min
pages 12-21

Natrium utmanar litium i batterilager

6min
pages 10-11

Europas nya gigafabriker

13min
pages 4-9
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.