Elektroniktidningen oktober 2020

Page 1

NR 10 OKTOBER 2020

ELEKTRONIK TIDNINGEN

Under skalet snurrar en app. Konsulten Drakryggen har implementerat framtidens uppkopplade lekplats i Linköping. /6 TEMA: INBYGGDA SYSTEM, UTBILDNING OCH KONSULTER

DIGITALISERAD LEKPLATS YRKESHÖGSKOLAN:

FORESEETI:

Utbildning ska leda till jobb

Robotar spionerar på dig

/18–19

/20–21

PRENUMERERA KOSTNADSFRIT T! ETN.SE/PREN

SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS



INNEHÅLL: ETN 10/20

Utges av Elektroniktidningen Sverige AB adress: Folkungagatan 122, 4 tr, 116 30 Stockholm. telefon: 08-644 51 20 | www.etn.se bankgiro: 5456-3127

22

16

redaktion: Anna Wennberg (ansv. utg.), Per Henricsson, Jan Tångring. grafisk formgivning och layout: Joakim Flink, TYPA jocke.flink@typa.se annonser: Anne-Charlotte Sparrvik, 0734-17 10 99 | e-post: ac@etn.se prenumeration: webb: etn.se/pren | e-post: pren@etn.se telefon: 08-644 51 20

14

28

Anna Wennberg Bevakar analogt, opto och kommuni­kation, kraft, sen­so­rer, distri­bution, medicinsk elektronik och minnen. anna@etn.se | 0734-17 13 11

10

Per Henricsson Bevakar test & mät, rf och kom­munikation, produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter. per@etn.se | 0734-17 13 03

Jan Tångring Bevakar in­byggda system, mjukvara, processorer, kort och skärmar. jan@etn.se | 0734-17 13 09

Anne-Charlotte Sparrvik Ansvarar för sälj- och ­marknadsföring. ac@etn.se | 0734-17 10 99 © Elektroniktidningen 2020 upplaga: 13 000 ex (exkl. emagasin) Allt material lagras elektroniskt. issn 1102-7495 Organ för SER, Svenska Elektrooch Dataingen­jörers Riksförening, www.ser.se Tidningen trycks på miljövänligt papper av Pipeline Nordic. omslagsbilden: Magistratshagen i Linköping. foto: Jan Tångring

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20

4 10 14 16

Swegan gör sig redo för volymer Swegan har utvecklat en materialkombination som ger mycket effektiva rf-kretsar i galliumnitrid. Nu står Linköpingsföretaget inför sin första volymorder. Egna maskiner ska garantera kvalitet Uppsalaföretaget Chromogenics tar hjälp av Leif Ljungqvist, veteran inom tryckt elektronik, och nyinköpta sputtermaskiner för att få ordning på kvalitetsproblem.

KONSULTGUIDEN: Nu med artificiell intelligens Elektroniktidningen har uppdaterat frågorna som ligger till grund för den svenska elektronikbranschens konsultguide. Ex-konsult: ”Jag behövde aldrig söka efter uppdrag” Efter snart 40 år som elektronikkonsult lägger Håkan Barregård oscilloskopet på hyllan.

4 22

EXPERT: Com-modulen vill in i bakplanssystem Det är dags för Computer-on-Modules, så kallade Com-moduler, att i större utsträckning ta plats i standardiserade bakplanssystem, skriver Zeljko Loncaric på Congatec.

25

EXPERT: AI behöver minne som inte bleknar Tunga krav på minne och bandbredd inom AI betyder att persistenta minnen kan göra stor skillnad. Det berättar Arthur Sainio på Smart Modular Technologies.

28

EXPERT: Ta genvägen via färdiga datorkort Com-moduler erbjuder en genväg till färdiga produkter med hög kvalitet, skriver Claus Giebert på Advantech.

3


STARTBLOCKET

Swegan gör sig redo för Linköpingsföretaget Swegan har utvecklat en material­kombination som ger mycket effektiva rf-kretsar i galliumnitrid. Nu står företaget inför sin allra första volymorder. Beställare är ett europeiskt halvledarföretag.

har Swegan levt på att leverera små order till halvledartillverkare som testat materialet, gjort transistorer och mer eller mindre utvecklat en ny produkt. Omsättningen är således inte imponerande ännu.

AMANDA HANSSON

FRAM TILLS NU

Mer imponerande är antalet potentiella kunder som företaget hittills levererat till. Listan täcker in cirka 70 procent av alla halvledartillverkare som är verksamma inom det marknadssegment som Swegan siktar på – här handlar det främst om tillämpningar inom rymd, militärt och telekom. – Idag säljer vi till alla stora halvledartillverkare av rf-kretsar utom en i USA, som vi förvisso talar med. Det betyder att 20–30 företag har eller håller på att testa vårt material, medan ett europeiskt har beslutat sig för att gå i volym, säger Olof Kordina. S A M T I D I G T B E R ÄT TA R H A N att ytterligare två halvledartillverkare har börjat tala om att beställa volymer. Totalt handlar det alltså om tre företag, två europeiska som är inriktade mot rymd och

KORT HISTORIK Swegan, grundat 2014, har rötter i forskning på Linköpings universitet. Företaget fokuserar på att leverera bästa kvalitet på GaN-på-SiC-wafers till bästa pris från Linköping. Det har 12 anställda, men fler är på väg in.

Olof Kordina med en kisel­ karbidkristall i handen.

4

THOR BALKHED

– Det går väldigt bra. Nu har vi kommit till ett läge där en halvledartillverkare lagt en order på det sista kvalificeringssteget. Därefter kommer vi att få vår första volymorder, troligtvis med start i januari nästa år, säger Olof Kordina, vd på Swegan, och en av företagets tre grundare. Det svenska företaget tillverkar material som är bas för rfkretsar i galliumnitrid, även om det visats sig att materialkombinationen i framtiden också kan komma att användas för mycket effektiva kraftkomponenter. Materialkombination – kallad Quanfine – innebär att företaget bygger GaN-strukturer ovanpå kiselkarbidsubstrat. I en basstation påstås materialet exempelvis bana väg för rf-kretsar som kan minska energiåtgången med 20–30 procent, samtidigt som kapaciteten ökar med 10 till 100 gånger.

militärt och ett asiatiskt som siktar på telekom. – Den som hittills tagit ett beslut är en liten aktör, men det brukar börja så. När en väl har börjat att beställa kommer de andra efter. Den halvledartillverkare som nu är på väg mot volymer med Swegan har hittills köpt sitt material från amerikanska Cree, som alla inom detta gebit jämför sig med och som är Swegans största konkurrent. Ingen annan har tidigare lyckat nå samma klass på sitt material som Cree, tills det europeiska företaget testade Quanfine. – Med vårt material blev resultatet mycket bättre. Vi har inte bara bättre uteffekt, utan uteffekten är även linjär. Så när du ökar spänningen på komponenten ökar uteffekten linjärt. Det gör den inte på materialet från Cree, förklarar Olof Kordina och adderar: – När det är olinjärt blir det problem. Då krävs exempelvis predistorsion-förstärkare i en basstation. På frågan om det finns något orosmoln på Swegans himmel sva-

rar Olof Kordina att han bara fasar för att företaget ska växa snabbare än vad det har förmåga till. – För ett halvår sedan gjorde jag en realistisk, en mer pessi­ mistisk och en mer optimistisk prognos. Den vi följer idag är den optimistiska och det vi då trodde var realistiskt har blivit vår pessimistlösning, säger han för att beskriva situationen. I B Ö R J A N AV Å R E T flyttade företaget till nya lokaler i Linköping, men redan måste mer yta till – så jakten på ytterligare en lokal att expandera i har redan satt igång. – Tanken är att vi ska fortsätta att tillverka detta i Linköping. Ännu är marknaden inte jättestor, så vi kan ta stora marknadsandelar utan att vara gigantiska. Idag har företaget en 6-tums maskin som täcker behovet, men i den lokal som det nu tittar på för att bygga ut produktionskapaciteten ska fler liknande maskiner installeras. – Den lokalen är tre gånger större än det vi har idag, men sannolikt blir den för liten om två år. Då kommer vi att behöva bygga nytt igen. Om det då blir Linköping, någon annanstans i Sverige eller Europa är för tidigt att säga idag. ANNA WENNBERG

anna@etn.se

Maskinen GaNdalf lägger galliumnidrid på kiselkarbidskivor.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20


STARTBLOCKET

THOR BALKHED

volymer

FAKTA

Martin Eriksson är expert på att deponera GaN på SiC-skivor. Här synar han resultatet.

Tar substrat från Kina

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20

företaget kunna köpa av de två ­amerikanska företagen Cree och IIVI, men resultatet blir inte lika bra som på de kinesiska substraten. – Vi har fått det att fungerar på II-VI, men vi har inte lyckats på substrat från Cree, konstaterar Olof Kordina, och adderar: – Kineserna har gått om resten av världen när det gäller produktion av SiC-substrat som passar för det vi gör. Samtidigt sätter han ett hopp till Norrköpingsfabriken sedan den fransk-italienska halvledarjätten ST Microelectronics köpte verksamheten förra året. – När vi tidigare köpte av Norstel hade företaget den bästa kvalitén i världen vill jag hävda, säger Olof Kordina.

THOR BALKHED

De kiselkarbidskivor som Swegan använder är semiisolerande. De är helt genomskinliga till skillnad från de SiC-substrat som idag används för kraftkomponenter, som är dopade med kväve och därmed lite grönskimrande. Swegan använder semiisolerande substrat både för rf- och kraftkomponenter. Innan den kinesiska investeringsfonden Xin Capital köpte svenska Norstel år 2017 använde Swegan substrat från Norrköpingsfabriken. När köpet var genomfört fick Swegan inte längre handla substrat därifrån – den kinesiska ägaren hävdade att den inte kunde sälja substrat för militära ändamål. Idag köper Swegan substrat från Kina. Visserligen skulle

5


STARTBLOCKET FAKTA

Embla, Iris och Siim springer till ägget och undersöker ivrigt hur det fungerar.

Kräver robust industriell teknik

JAN TÅNGRING

Teknik från processindustrin är det enda som duger på en sådan här plats. Hårdvaran ska tåla väder, vind och barn i tio år utan underhåll. – Vi försökte inte hitta något eget utan byggde med komponenter som är industriellt beprövade, säger Ingvar Karlsson på teknikkonsulten Drakryggen. De kapacitiva sensorerna som detekterar barn hämtades från processindustrin. De talar via det industriella protokollet IO-Link. Ljusstyrningen går över den öppna standarden Art-Net och ett onewiresystem.

Programmerbar lekplats En lekplats anno 2020 är inte som på farfars tid, utan uppkopplad och programmerbar. Hårdvaran klarar industriella krav – för barn är alltid barn.

E

lektroniktidningen tar med tre sakkunniga till invigningen av en digitaliserad lekplats i Magistratshagen intill universitetssjukhuset i Linköping i slutet av september. Jag pekar ut två ­elektroniska magiska ägg som är en av orsakerna till att vi är här. Utan en sekunds tvekan kastar sig expertpanelen över ett ägg och börjar banka hårt på skalet, på ljuspunkter som tänds, släcks och byter färg. – Vi förstod inte hur man skulle göra, erkände Iris efteråt. Det hindrade dock inte henne, Embla och Siim från att börja leka. Och det är precis så det är tänkt. Här finns inga plaketter med instruktioner. Det är meningen att barnen ska utforska och bestämma reglerna själva. Huvudarkitekten bakom parken är här, Jon Back, lekforskare på Uppsala Universitet. För att busa smyger han iväg och trycker på ljusen på det andra ­ägget. Detta reagerar barnens ägg på, och de måste revidera sina teorier om spelreglerna.

6

I morgon kan spelreglerna vara ändrade. Forskare, ingenjörer, programmerare, landskapsarkitekter och en författare har stött och blött idéer till parken under två år. Nu är den klar, fast ändå inte. För liksom en Iphone kan attraktionerna laddas med nya appar. Äggen är fyllda av kapacitiva sensorer, högtalare och en 50-punkters LED-slinga. Allt är programmerbart. Hur parken ska utvecklas är öppet. Kanske ska dess beteende variera med årstiderna? Systemet är dimensionerat för att kunna byggas ut och parken är uppkopplad – kanske kommer den att prata med träden i skogen omkring. Eller med andra lekplatser? PA R K E N B L I R E T T L A B B. Det går att utvärdera vilka lekar barnen gillar och anpassa sig till det. Fältstudier är på gång. Till att börja med ska 60 studenter göra varsitt idéprojekt. Det lutar åt att även parkens besökare kommer att kunna programmera attraktionerna. Teknikkonsulten Drakryggen har förberett genom att använda Blockly för programmeringen av attraktionerna. Det är en pedagogisk visuell utvecklingsmiljö från Google. Hållbar utveckling är ett genomgående tema i parken, som även innehåller ickedigita-

liserade attraktioner. Här finns bland annat en klätterställning med megastora blommor som man kan gå in i, och expertpanelen enas om att det är den som är det roligaste i parken. Den klår även den andra elektroniska attraktionen: ett litet hus med runt fönster, högtalare, färgbelysning och fyra stubbar som vet att man sitter på dem. Panelen uppfattar – korrekt – att huset kan tolkas som en förvuxen fågelholk. I H O L K E N B E R ÄT TA S en saga, författad av Roland Arvidsson. Den har 150 delar och barnen kan styra hur den berättas. Det inser dock inte expertpanelen vid detta sitt första besök. Panelen lyssnar inte så noga på sagan utan pratar med varandra istället och leker med ljusen. Panelen misstänker att det finns samband mellan ljuseffekterna och sagans innehåll. Projektet drivs av IoT Sverige och finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och F ­ ormas. Deltagarna är forskare på Uppsala universitet och KTH, författare, upplevelsedesigners och miljökonsulter från Ecorado, utvecklare från teknikföretaget Drakryggen samt projektledare från Linköpings kommun.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Många idéer om hur interaktionen ska fungera prövades. Skärmar bannlystes snabbt. Hela kroppen ska engageras fysiskt. Men det kräver inte avancerad teknik. Flipperspel var en av förebilderna. De har engagerat i decennier men inte ändrat sina klassiska interaktionselement i form av ljud- och ljuseffekter som guidar. Expertpanelen visade upp samma reflex som en flipperspelare när den gick till attack mot det blinkade ägget. Kommunikationen är trådad. Fiber är dragen till parken tack Ingvar vare kommunens Karlsson ambition att placera ut surfpunkter som redan är aktiva. Drakryggen fann det ändå värt besväret att gräva ner kabel mellan attraktionerna istället för att använda wifi, mobilnät eller något annat trådlöst. – Nog för att det är hyfsat robust med trådlösa nätverk idag, men inget slår en tråd – med tanke på kommunikation, batteriproblem, avskärmningar, störningar och så vidare. Industri-PC:n som styr är en Fitlet 2 – en liten Intel Atom-server från Compulab upphandlad av lokala återförsäljaren System Technology. Den kör Ubuntu Linux. Trots det fantasieggande namnet Drakryggen är detta företagets första lekplatsuppdrag. Drakryggen grundades 2012 i Linköping och har vuxit till 20 personer på plats i Mjärdevi ­Science Park och en filial i Göteborg på en handfull personer. Uppdragen till Drakryggen kommer från Veoneer, Sick, Actia och Saab och andra tekniktunga företag. Framför handlar det om mjukvaruutveckling – men även coaching och utbildning – inom allt från maskinnära programmering och inbyggda system till apputveckling. JAN TÅNGRING

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20


DC 05-20.000.L1

Ethernet når äntligen hela vägen Kontakter för Single Pair Ethernet Phoenix Contact har lanserat kompakta patchkablage och kontakter för Single Pair Ethernet-standarden. Den standardiserade SPE-kontakten är idealisk för effektiv dataöverföring i industriell miljö. Den applikationsspecifika och optimerade kabeldragningen är därmed basen för en framtidsäker Ethernetkommunikation från givaren till molnet. För mer information, besök phoenixcontact.com/spe


STARTBLOCKET SER-KRÖNIKA

Svenska laget i topp

Det här är Sveriges nya AI-superdator Nästa år byggs Sveriges ­snabbaste superdator i ­Linköping. Den använder en standardlösning från amerikanska Nvidia. Vi har kollat upp vad som sitter på insidan.

300 petaflops blir kapaciteten på en superdator som Nationellt superdatorcentrum (NSC) sätter upp i Linköping. Den är optimerad för maskininlärning och använder amerikanska Nvidias senaste grafikprocessor A100. Kostnaden på 300 miljoner kronor står Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW) för. Datorn blir en resurs för det KAW-finansierade AIforskningsprogrammet Wasp. Sveriges största forskningsprogram någonsin har därmed fått en tung bas att stå på. Berzelius ska AI-datorn heta. 60 stycken noder kallade DGX A100 med åtta stycken A100processorer i varje ska ge den en prestanda på 300 petaflops. De knyts ihop med Nvidias Inifibandnät Mellanox och utrustas med 1,5 petabyte datalager från amerikanska DDN. B E R Z E L I U S B Ö R J A R BYG G A S vid årsskiftet. Det kommer att gå ganska fort. Det är en nyckelfärdig lösning som franska Atos levererar sedan i somras. Den kallas DGX SuperPOD och kan beställas med mellan 20 och

140 noder – 100–700 petaflops. ­Ytterligare Superpoddar ska installeras i Sydkorea, Storbritannien och Indien innan årets slut. Processorn som är arbetshästen i superdatorn, Nvidia A100, använder ett eget 19-bitars flyttalsformat som heter Tensor Float som är optimerat för neuronnätsberäkningar. Nitton bitar? Jo. Det lagras i 32 bitar och heter TF32 – men beräkningarna ignorerar de minst signifikanta bitarna. N V I D I A H A R H A F T en marknads­ ledande ställning inom hårdvara för maskininlärning ända sedan område fick en nytändning i början av 10-talet. Man kan nästan säga tvärtom – en bidragande orsak till nytändningen var upptäckten att maskininlärning kunde göras effektivt på Nvidiagrafikkort. Sedan dess har Nvida mer och mer optimerat sina grafikprocessorer för maskin­ inlärning. Föreståndare för NSC är Matts Karlsson och teknikchef är Niclas Andersson. JAN TÅNGRING

jan@etn.se

T H E CO N V E N T I O N of National Associations of Electrical E­ ngineers of Europe (EUREL) är en europeisk ideell organisation, styrd av en generalförsamling (The General Assembly, GA) med tio anslutna medlemsorganisationer i tio länder i Europa. SER är en av medlemsorganisationerna. I september höll EUREL styrelsemöte och årsstämma i anslutning till finalen av International Management Competition, IMC 2020. O R G A N I S AT I O N E N S M Å L är att underlätta informationsutbyte och främja en bredare spridning av vetenskaplig, teknisk och relaterad kunskap, som är relevant för elektroteknik och standardisering inom elektroteknik. EUREL kommer att fortsätta sina ansträngningar att få fler medlemsländer i Europa att ansluta sig. EUREL har också stora möjligheter att via sina kunskapsnät verka för att EU-beslut i Bryssel baseras på den kunskap som EUREL och dess medlemmar har. Områden med speciellt stort intresse hos EU är klimatförändringar, energi och AI. Bland andra aspekter behandlar EUREL också de frågor som följer av den nuvarande bristen på ICT-ingenjörer som förväntas nå en alarmerande nivå inom de närmaste åren. YO U N G E N G I N E E R S PA N E L (YEP) arrangerar medevenemang och aktiviteter för att uppnå sina mål och nätverka mellan EUREL:s medlemsföreningar och den europeiska marknaden. De två viktigaste händelserna är Young Engineer Seminar (YES) och International Management Cup (IMC). Dessutom organiserar YEP, EUREL Field Trip. Finalen av International Management Competition, IMC 2020, i Berlin, var större än ­någonsin. Hela 44 lag deltog och sex gick till final. S­ verige hade med sex lag varav lag Albin Mosskull och Edvin ­Johansson gick vidare till final och tog hem andraplatsen. Vann gjorde Österrike och trea kom Tyskland. För tävlingen användes en ny modern mjukvaruplattform från Siemens. J A N D A N I E L S S O N valdes in i EURELs styrelse 2020, som representant för SER.

JAN DANIELSSON Styrelseledamot i SER, Sveriges Elektro- och Dataingenjörers Riksförening

Ikea tar tyglarna i Zigbees europeiska intressegrupp Standardiseringsorganisationen Zigbee vill öka det lokala intresset för sitt kommunikationsprotokoll och startar därför en europeisk intressegrupp. Ordförandeskapet hamnar hos möbeljätten Ikea som använder Zigbee för sina uppkopplade produkter till det smarta hemmet.

Att företagets använder Zigbee som kommunikationsprotokoll i de smarta produkterna är

8

inget som användarna behöver fundera på. Inte ens på Ikeas sajt hittar man någon information om det. För snart ett år sedan tog Ikea plats i Zigbees ledningsgrupp tillsammans med bland annat Amazon, Comcast, NXP, Schneider, Signify, Silicon Labs och Texas Instruments. – Genom att ta plats i ledningsgruppen för Zigbee Alliance får vi en bättre möjlighet att påverka den globala IoT-rörelsen

vad gäller kommunikationsteknik, design och upplevelse, sade Ulf Axelsson i ett pressmeddelande i december 2019. Han är IoT-arkitekt på Ikea Home Smart och även den som blir ordförande i den europeiska intressegruppen. M Å L E T M E D D E N LO K A L A organisationen är att: • Ge input ur ett europeiskt perspektiv till styrelsen • Samla in och sprida informa­

tion om de lagar och den standardisering som tas fram i Europa för att Zigbee ska kunna bevaras som en global IoT-standard. • Sprida information om Zigbeeprojektet Chip till de europeiska medlemmarna • Bidra till att sprida information och standarden i Europa och bistå med talare till olika arrangemang PER HENRICSSON per@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20


Levererar mer Det stĂśrsta urvalet av halvledare och elektroniska komponenter i lager, redo att skickas

mouser.se


CHROMOGENICS

STARTBLOCKET

Egna maskiner ska garantera kvalitet Chromogenics – som utvecklat en elektriskt styrbar film som reglerar ljus­insläppet genom fönster – har under lång tid brottats med kvalitets­problem hos under­leverantören. Nu har Uppsalaföretaget investerat i egna sputtermaskiner som ska leverera produkter med hög kvalitet under nästa år. – Vi håller på att köra igång norra Europas största sputterkapacitet i rulle till rulle. Det är två maskiner med en total kapacitet på närmare en miljon kvadratmeter per år i ett skift, säger Leif Ljungqvist, vd på Chromogenics. För ett år sedan tog Chromogenics beslutet att investera i egen maskinkapacitet för sputtring. Redan tidigare har företaget kun-

10

nat tillverka film till mindre ytor, men för att leverera film till fönster användes en underleverantör. – Det var en amerikansk underleverantör som levererade varierande kvalitet på det sputtrade materialet. Därför fattades beslutet att skaffa egen utrustning. Framförallt var livslängden ett problem. En film ska hålla i minst 20 år, så har det inte varit. F I L M E N S O M Chromogenics tillverkar kan liknas vid ett batteri. Polyetentereftalat, känt som PET-plast, används som bärare. Först sputtras wolframoxid på en PET-film, och nickelvanadiumoxid på en annan. De två metallbelagda plastfilmerna läggs därefter samman med en elektrolyt som innehåller litiumjoner. En spänning styr hur jonerna flyttar sig mellan metallerna vilket får filmen att ändra färg. Akilleshälen har varit ojämn tjocklek på den sputtrade metall­

oxidbeläggningen. Så fort en del blir lite tunnare blir det ett angrepp i den punkten. Det betyder att det ledande oxidlagret, som ligger strax under och distribuerar laddningen, snabbt degraderas. Det blir kortslutning och filmen förstörs. – Just nu är ­produktkvalitet allt. Vi måste kunna skapa ­samma goda kvalitet över en stor yta. Därför är det otroligt viktigt att vi själva kan styra hela pro­cessen, poängterar Leif Ljungqvist. E T T Å R E F T E R B E S LU T E T om egen sputterkapacitet har företaget två gigantiska sputtermaskiner. De kommer från ett konkursbo – en tillverkare av tunnfilmssolceller i Tyskland som knappt använt dem. Affären var: köp båda eller ingen. I köpet ingick även en del sputtermaterial och två mindre maskiner för forskning och utveckling.

– Vi fick två för halva priset av en. Då ska man veta att en ny kostar åtminstone 250 miljoner kronor, säger Leif Ljungqvist. Maskinerna är i grunden identiska. De kan tillverka filmer som är 1,65 meter breda och upp till tre kilometer långa. De har sex sputterkammare och kan som mest producera åtta meter per minut. T I L L AT T B Ö R J A M E D har Chromo­ genics enbart uppgraderat den ena maskinen för eget behov – alltså tillverkning av film för glasframställning. Den har utrustats med ett avancerat styrsystem och mycket optisk mätteknik. Bland annat kan tjockleken på det sputtrade materialet räknas ut i realtid baserat på transmittans och reflektans. Likaså mäter maskinen plasmasammansättningen i de olika kamrarna och balanserar i realtid olika parametrar mot varandra. I skrivande stund arbetar företaget med att skapa rätt balans

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20


STARTBLOCKET mellan wolframoxid å ena sidan, och nickelvanadiumoxid å andra sidan (se rutan intill). Det är en iterativ process som kommer att pågå ytterligare några månader innan matchningen är perfekt. D E N A N D R A M A S K I N E N planerar företaget att använda för att leverera sputtrad film till andra marknader. Maskinen kan hantera material med en tjocklek på mellan 5 µm och åtminstone 200 µm, kanske 300 µm. Det går till och med att stoppa in väldigt tunn metall. Det viktiga är att den är tillräckligt flexibel och inte magnetisk. En tanke är att tillverka flexibla mönsterkort. – Tänka dig att du har en massa ledare, kanske en meter långa, som du ersätter med ett flexibelt mönsterkort. Det kan exempelvis minska kablaget i bilar eller andra typer av produkter Andra idéer handlar om att tillverka olika typer av material till värmare i exempelvis batterier, eller medtekmaterial till bakteriedödande ytor på sjukhus. – Det finns väldigt många avnämare. Solcellsindustrin kan vara en, där kan vi göra passiviseringslager i form av oxid eller liknande, säger Leif Ljungqvist, och konstaterar: – Just nu har vi en överkapacitet. Samtidigt finns det en stor efterfrågan så jag tror att vi även kan bli en viktig aktör på den marknaden för sputtrad film under en längre tid.

ANNA WENNBERG anna@etn.se

FAKTA

Från mörkt till ljust Chromogenics elektrokroma film byggs upp av två plastfilmer – den ena belagd med wolframoxid, den andra med nickelvanadiumoxid – och en elektrolyt med litiumjoner däremellan. Det två metallerna har motsatta egenskaper. Wolfram blir mörkare när den tar upp litiumjoner medan nickel blir mer genomskinlig när den får litiumjoner. På så sätt kan den färdiga filmens ljusgenomsläpp styras med en spänning som driver jonerna i olika riktning. En färdig film kan släppa igenom ljus till en viss grad. Efter en marknadsstudie har företaget beslutat att i första hand koncentrera sig på att ta fram en film som ger 75 procentigt ljusgenomsläpp, vilket innebär att mörkerläget hamnar på cirka 25 procent eftersom det finns en koppling mellan de två värdena. FAKTA

40 år senare Chromogenics teknik har sitt ursprung i 20 års forskning på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Företaget grundades år 2002, med stora ambitioner. Ett tag var det på väg att bli en fönstertillverkare, med eget uppkopplat styrsystem för kontorsfastigheter och hotell. Nu är företaget åter på ruta ett, i bantad kostym med 25 anställda. Framåt ska det vårda kärnverksamheten, den elektrokroma filmen som det är ensamt i världen om att kunna tillverka.

Siktar på bra glas till sommaren Under mitten av augusti i år tog Leif Ljungqvist, veteran inom tryckt elektronik, över vd-stolen på Chromogenics. Uppdraget är att se till att produkter som fungerar når kunderna.

Målet är att till nästa sommar ha glas framme som kan börja levereras till fastighetsbolagen.

– Jag är helt övertygad om att vi kan lösa de problem som finns, och att företaget kommer att lyckas, säger Leif Ljungqvist. Chromogenics långsiktiga affärsidé är att sälja elektrokroma filmer på rulle globalt genom samarbetspartners som laminerar in dem i fönster – Samtidigt tror jag att vi under en längre tid kommer att servera den svenska och nor­ diska marknaden med glas, och vi måste även framåt ha kompetensen att göra glas för att kunna utveckla vidare.

VÄG E N D I T ska nås etappvis. Vid årsskiftet ska sputtermaskinen vara redo att driftsättas. I nästa steg ska de två filmerna läggas samman med en elektrolyt i renrummetet i företagets glasverkstad. Därefter läggs den kompletta folien mellan två glasskivor, de lamineras ihop och ledare ansluts. Slutligen stoppas det i en autoklav, som suger ur luften mellan dubbelglaset. ­Resultatet är en glasskiva som blir en del i ett flerglasfönster. Visserligen kommer ­företaget att fortsätta tillverka glas, men planen är också att skapa partnerskap med ett antal fönstertillverkare och nav på andra marknader. – Det ligger en hel del kunskap i hur man gör glasen. Det måste vi hjälpa andra att implementera. Det vi ser är att det på sikt kommer att bli hubbar ute i världen som kan göra glas med vår film som levereras på rulle.

D E N KO R TA T I D som Leif Ljungqvist hittills hunnit med på Chromogenics har gått till att studera tekniken och balansräkningen. Nu är tiden mogen att ta klivet in i marknadsrummet. – De kunder som jag hittills har haft kontakt med är stora fastighetsbolag och det enda som de är intresserade av är när vi kan leverera glas, säger han och adderar: – Vi har 10–15 stora svenska fastighetsbolag som väntar på våra produkter och det finns åtminstone fem liknande i Norge.

ANNA WENNBERG anna@etn.se

FAKTA

CHROMOGENICS

Kort om Leif

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20

Leif Ljungqvist har erfarenhet av att styra upp verksamheter. På senare tid har han varit med om att rädda Thinfilms tryckpress i Linköping och att starta Consensum Production, en av världens ytterst få kontraktstillverkare av tryckt elektronik. För ett år sedan köpte kanadensiska Ynvisible kontraktstillverkaren och nu satsar företaget på volymtillverkning av tryckt elektronik i Linköping. Leif Ljungqvist har även varit vd på forskningsinstitutet Acreo Swedish ICT och chef för Rise division för ICT.

11


HEART AEROSPACE

STARTBLOCKET

Heart Aerospace siktar på att lyfta elflyget Om sex år ska det första regionala elflygplanet med drivlina från svenska Heart Aerospace förhoppningsvis lyfta med passagerare, rapporterar SVT. Fokus just nu är att certifiera tekniken.

Företaget Heart Aerospace håller till i en hangar vid den gamla flygplatsen Säve i Göteborg. Där arbetar det med att utveckla drivlinan för det eldrivna flygplanet ES-19. Flygplanet ES-19 ska ta 19

passagerare och byggas i aluminium. Det får fyra sjubladig propellrar drivna av en elmotor på 400 kW. Battericellerna kommer att placerade i paket under flygplanets vingarna. Varje paket innehåller batterier motsvarande två Teslabilar. Flygplanet kommer alltså att bestyckas med fyra sådana batteripaket. – Vi kan göra detta med den teknik vi har idag. Med battericellerna vi har idag kan vi flyga korta rutter, såsom mellan Visby

och Stockholm exempelvis eller många rutter i norra Sverige, säger Anders Forslund, vd på Heart Aerospace till SVT. U N D E R D E N Ä R M A S T E fem åren ska företaget ta tekniken och göra den godkänd för passagerartrafik. Med dagens batterier tittar företaget på en räckvidd upp till 400 km. – Målet är att de första rutter­ na ska flygas sommaren 2026. Utvecklingen av ES-19 har rötter i ett forskningsprojekt

som inleddes för två och ett halvt år sedan. Planet är tänkt för rutter på 20-25 mil och ska ta 19 passagerare. I ett senare skede tänker man sig ett plan för 48 passagerare. Två tredjedelar av företagets finansiering står Vinnova för. Likaså fick företaget nyligen 2,5 miljoner euro från European Green Deal. Utvecklingen stöds även av Nordic Innovation och EU-kommissionen. ANNA WENNBERG anna@etn.se

Vill du att Minut håller koll på ditt hem? Elektroniktidningen delar ut tre smarta hemlarm från svenska Minut bland alla som tecknar en ny prenumeration. Även trogna prenumeranter som uppdaterar sina uppgifter deltar i kampanjen. Minut sponsrar kampanjen som pågår till midnatt den 31 oktober.

Minut ser ut som en brandvarnare men kan mycket mer. Den är utvecklad i Sverige och loggar temperatur, fukt, lufttryck och ljud samtidigt som den analyserar data och kan larma dig om exempelvis ett fönster krossas, någon rör sig i rummet eller brandlarmet börjar tjuta. Den kan tjuta för att skrämma tjuven och ge ledljus när du tassar runt på natten.

12

Du kan läsa mer om produkten från svenska Minut här www.minut.com MÅNADSMAGASINET FÖR ELEKTRONIKPROFFS Gå in på etn.se/prenumerera och fyll i dina uppgifter!

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20


MIT TUNIVERSITETET

Christina Dahlström, universitetslektor vid forskningscentret FSCN på Mittuniversitetet, visar upp cellulosamaterialet som använts i studien.

Cellulosa effektivare än solcell Cellulosamaterial kan generera effekter över 300 watt per kvadratmeter. Kanske kan det kallas ett nytt världsrekord, menar forskare från Mittuniversitetet som utfört studien.

Forskarna har kunnat tända en nödutgångsskylt genom att klappa två cellulosaytor mot varandra. Den alstrade effekten låg då över 300 W/m2, vilket enligt forskarna är dubbelt upp mot vad en solcell ger. − Ingen har tidigare offentligt kunnat visa på ett liknande resultat varför vi, lite kaxigt kanske, kan kalla det för ett nytt världsrekord för cellulosamaterial, säger Renyun Zhang, docent vid Mittuniversitetet, forskningscentrum FSCN, i ett pressmeddelande. – Vi börjar närma oss ansenliga elektriska effekter som tidigare bara har uppmätts för helsyntetiska material, adderar han. Fenomenet kallas triboelektrifiering, och är en form av

rörelseenergi. Det handlar om statisk elektricitet som alstras av friktion som uppstår när två cellulosaytor som har lite olika ytkemi kommer i kontakt med varandra upprepade gånger. – Till exempel så kan vibrationer från en maskin omvandlas triboelektriskt för att driva sensorer som trådlöst kan sända signaler om maskinens status. Då behövs ingen elförsörjning i form av batterier eller liknande, säger Renyun Zhang. S T U D I E N är ett samarbete mellan forskargrupper på Mittuniversitetet samt forskare från Georgia Institute of Technology och Beijing Institute of Nano­energy and Nanosystems. Arbetat har pågått i snart fem år med finansiering från både Vetenskapsrådet och Formas. En artikel om studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Advanced Materials.

ANNA WENNBERG anna@etn.se

Elfa stänger Solnabutiken Den 18 december går en epok i graven, då stänger Elfa Distrelec sin butik i Solna.

Tryckta kataloger och fysiska butiker där det går att handla komponenter över disk hör snart till det förgångna. Elfas sista tryckta katalog kom 2016 och när kunderna numera i stort sett bara handlar via webben, finns det inte längre någon ekonomi i att driva en butik. Företaget hade ett tag butiker på flera orter i Sverige men dessa

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20

avvecklades för över tio år sedan. Den enda som blev kvar var Solnabutiken trots att huvudlagret flyttades till Nederländerna hösten 2015. till kunderna informerar distributören om beslutet men framhåller att det kommer att bli olika aktiviteter i butiken fram till stängningen den 18 december inklusive en rejäl utförsäljning. I ETT MEDDELANDE

HIGH-TECH COMPONENTS for Your Innovations

As a leading distributor of electronic components we are able to offer you a wide portfolio of products, expert technical support for product development and design-in, individual logistics and supply chain management solutions as well as comprehensive services. ■ Semiconductors ■ Passive Components ■ Electromechanical

Components

■ Displays & Monitors ■ Boards & Systems ■ Storage Technologies ■ Wireless Technologies

For more information about RUTRONIK: Tel. +46 (8) 5055 4900 | sales_sweden@rutronik.com

www.rutronik.com

PER HENRICSSON per@etn.se

COMMITTED TO EXCELLENCE

13 Consult | Components | Logistics | Quality


TEMA: INBYGGDA SYSTEM, UTBILDNING OCH KONSULTER

2Wireless

1 Stockholm

Adaptive

1 Stockholm

f

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

ra va

rag

pd

mfö

ård th

tup

Str ö

Te s

An te

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

- Stockholm

X

X

X

X

X

X

X

Caponic

2 Stockholm

X

X

CatCoreSoft

1 Göteborg

X

X

CL Electronic

2 Stockholm

Contechity

1 Göteborg

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

19 Stockholm, Göteborg, Malmö

X

X

X

X

X

EK Power Solutions

25 Stockholm

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Elysics

15 Göteborg

X

X

X

X

X

EmbeddedArt

25 Stockholm, Karlskrona

X

X

X

X

X

Eskilstuna ElektronikPartner

25 Stockholm, Västerås, Eskilstuna

X

X

X

X

Joakim Bergqvist

1 Österfärnebo

X

X

Jontronic

6 Rättvik

Kraftkonstruktion

1 Uppsala

LabData

1 Visby

X

LAT Elektronik

1 Stockholm, Göteborg

X

MB Development

1 Stockholm

X

Metix

1 Göteborg

Microbit 2.0

9 Kalix

Nanight

3 Göteborg

ODU

2 Vallentuna

Optenir

1 Stockholm

Producon

1 Skurup

Rolen Systems

1 Uddevalla

Scanditel

2 Stockholm

X

X

X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X

X

X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

rag

pd

va

ra

&r

X

ård

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X

X

X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X X

X

X

X

X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X X

X

X

X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X

X X

X

X

X

X X

X

X

X

X

X

X

X X

X

X

X X

X

X

X

X

X X

X

X

X X

X

X

X X

X

X

X

X X

X

X

X

nt

X

X

X

X

me

ch

llt

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X

X

X

X

X X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X

X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

5 Falun

X

X

X

X

X

Wireless P2P

X

X

4 Göteborg

4 Uppsala

X

X

43 Linköping

1 Stockholm, Malmö

X

X

Syntera

Upwis

X

X

X

Syncore

Ulf Samuelsson

X

X

X

X

62 Lund

3 Gävle

X

X

Svep

Trevolt

X

X

X

X

1 Lund

Stockholm, Göteborg, Linköping, Lund, Gävle, Sandviken, Kumla

X

X

X

X

19 Göteborg, Varberg

330

X

mfö

X

27 Lund

X

Str ö

X

Sigma Lundinova

X

f

1 Stockholm

1 Stockholm

X

X

X

su

IRR

25 Karlstad, Linköping

X

X

Ko n

X

dte

X

2 Stockholm

rgi

1 Stockholm

Innowicom

Me

Ingenjörsfirma Albertsson

En e

X

Ind

1 Linköoing

2 Trelleborg

Fo rd

trie

on

X

us

X

Frendus

ShortLink

X

X

GBox

Företag, anställda, svenska kontor, kompetenser

X

X

Eclipse

1 Stockholm

X

X

1 Göteborg

1 Göteborg

X

X

2 Stockholm

Fastcore

X

rsö Ba rjn tte ing rite kn Se ik ns orte kn We ik ara ble s Op tik, ele ktr Ro oo bo pti tik, k me Ind ka us tro trid nik e sig A/V n ,s ign alb A/V eh ,s an ign dlin alb g– An eh vä HW an nd dlin arg g– An rän vä SW ssn nd itt arg –H AI, rän W ma ssn skin itt –S inlä SW W rnin -utv g ec klin SW g– -utv ko ec dn klin SW in g g– -or tes ga nis tnin Ma ati g tem on (le ati a k n , Mo ,U fys lnlö ML ik, sn sim ,… ing ) ule Sm ar rin arta g he m/b IoT ,M yg gn 2M ad Mo er biln ät &y Trå tt ä da cka de n de lok Trå aln nä dlö t ät sa lok Trå aln dlö ät st PA Sy N ste (ex må vis tag Blu Åta an eto ga de oth nd :k eä ort ) Åta ve (H nm ga W nd &S ek e: an W) Öp full ik pe tp nk rod ällk uk Öp tan od pe s v nh ar ård Ek va od ra es ign Ju rid isk råd Rå giv dg nin ivn g ing Sta ,p artn nd ard er, er, me Utb c nto e ildn rtifi r ing erin g

X

X

Falkvidd

X

X

X

4 Stockholm

X

X X

X

Exploric

X

X

X

X

5 Stockholm, Uppsala

X

X

X

th

DNIL

X

tup

Digital Design

X

3 Stockholm

X

Te s

Design Pack

X

nn tek nik EM C

1 Stockholm

X

An te

28 Borlänge, Mora

dBm RF

X

X

n

16 Stockholm, Växjö

X

sig

Stockholm, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping

X X

de

220

X

X

X

50 Stockholm, Linköping 6 Jönköping

X X

X

14

X

X

4 Stockholm

6 Stockholm, Linköping, Borås

Syntronic

&r

X

nn tek nik EM C

n

X

1 Uppsala

Stravus

n

X

CAD-Resurs

Seaview

sig

X

C J Hartman

Scionova

de

X

1 Stockholm

Elektronen

Rf-

Ko n

su me nt Mil itä rt An alo gd es ign Dig ita lde sig Kre n tsk orts de ES sig D

llt

ch dte

trie

rgi

X

Bjurling

Dalelven

Me

on

us

Ind

X

Rf-

BitSim

X

log de sig n ita lde sig Kre n tsk orts d ES es D ign

Berotec

X

Dig

BAB

X

An a

Armeka Attentec

8300 Många …

X

itä rt

Arcticus

X

Mil

AFRY

En e

Företag, anställda, svenska kontor, kompetenser

Fo rd

Det här är inte Sveriges alla elektronik­ konsulter, utan bara de som hann uppdatera sina uppgifter under den första veckan efter att vi förnyade rubrikerna. På etn.se/konsult finns tillsvidare även den gamla guiden.

rsö Ba rjn tte ing rite kn Se ik ns orte kn We ik ara ble s Op tik, ele ktr Ro oo bo pti tik, k me Ind ka us tro trid nik e sig A/V n ,s ign alb A/V eh ,s an ign dlin alb g– An eh vä HW an nd dlin arg g– An rän vä SW ssn nd itt arg –H AI, rän W ma ssn skin itt –S inlä SW W rnin -utv g ec klin SW g– -utv ko ec dn klin SW in g g– -or tes ga nis tnin Ma ati g tem on (le ati a k n , Mo ,U fys lnlö ML ik, sn sim ,… ing ) ule Sm ar rin arta g he m/b IoT ,M yg gn 2M ad Mo er biln ät &y Trå tt ä da cka de n de lok Trå aln nä dlö t ät sa lok Trå aln dlö ät st PA Sy N ste (ex må vis tag Blu Åta an eto ga de oth nd :k eä ort ) Åta ve (H nm ga W nd &S ek e: an W) Öp full ik pe tp nk rod ällk uk Öp tan od pe s v nh ar ård Ek va od ra es ign Ju rid isk råd Rå giv dg nin ivn g ing Sta ,p artn nd ard er, er, me Utb c nto e ildn rtifi r ing erin g

Svenska konsultguiden:

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X

X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X X

X

X

X X

X

X X

X

X X X

X

X X X X

X X

X

X

X X

X

X

X

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20


TEMA: INBYGGDA SYSTEM, UTBILDNING OCH KONSULTER

Nu med artificiell intelligens

SERGEY

Elektroniktidningens guide över svenska elektronikkonsulter har uppdaterats – den första uppdateringen på åtta år. Nu kan du kryssa för ”artificiell intelligens” som en av dina färdigheter.

E

lektroniktidningen har Sveriges enda register över elektronikkonsulter och deras kompetenser. Tabellen intill är bara en ögonblicksbild – se etn.se/konsult för aktuella uppgifter! Den sista september introducerade vi nya frågor, så om du är konsult ska du gå dit och uppdatera dina data så snart du kan. Det är enkelt – mest att sätta kryss.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20

finns mer exempelvis inom strikt realtid. Öppen hårdvara håller på att får en rejäl nytändning med processorarkitekturen Risc V, som var på vippen att få sin egen rubrik. ”Ekodesign” är en rubrik som vi ser en del av er använda, och vi hjälper gärna till att sätta, miljö, klimat och hållbarhet på dagordningen! ”Batteriteknik” har fått en egen rubrik vid sidan av ”strömförsörjning” i dessa tider av elektrifiering. Det är ett område som det pågår en stor utveckling inom och där du kan vilja ha någon att hålla i handen – allt är inte litiumjon! ÄV E N F Ö R E TAG A N D E T som sådant har fått fler rubriker. Mentorskap och partnerskap av olika slag är i Sverige ett effektivt sätt att komma till skott – och till finansiering – för en ingenjör med bra idéer men mindre intresse för affärslivets teknikaliteter.

Den existerande guiden omfattar 242 konsulter. Till den nya har 63 företag hittat sedan vi öppnade för uppdateringar den sista september. Rubrikerna i tabellen intill är förkortade. På etn.se/konsult finns en kodnyckel som utvecklar en del av rubrikerna lite mer. Elektroniktidningen publicerar guiden som en tjänst till sina läsare. Det är gratis att registrera sig och även helt fritt att tanka hem guiden för vidare bearbetning i exempelvis ett kalkylark, och att sedan använda resultatet som man vill. Att döma av konsultguiden arbetar en dryg tredjedel av svenska konsulter ensamma. En av dem har varit Håkan Barregård och hans Datainstrument AB. Nu tackar han dock för sig och ber att bli struken från listan efter lång karriär. Läs vår intervju med honom på nästa uppslag! JAN TÅNGRING jan@etn.se

15

▲ ▲

D E F L E S TA R U B R I K E R N A är sig lika sedan det gamla formuläret. Men det behövdes en uppdatering. Mest akut var kanske få in en kryssmöjlighet för ”AI och maskininlärning”. Det gamla registrets rubriker sattes 2012, några år innan deep learning blev mainstream. ”IoT och M2M” har fått en egen rubrik – även om det är ett stort paraply. ”Wearables” är en IoT-domän som fått sin egen rubrik, liksom ”Smarta hem”.

Och ”Molnlösningar”. Däremot inte ”IIoT”. Inkonsekvent och överlappande?! Säkert! Vi skulle kunna ha oändligt många rubriker – till slut blir det en magkänsla vilka rubriker som kan vara användbara i dialogen mellan potentiella beställare och leverantörer. Mycket bygger rubrikerna också på vad vi ser i konsulternas egna beskrivningar. Det är klart fler kryssmöjligheter i det nya formuläret. Mjukvara har splittrats upp i lite fler rubriker – kodning, testning och organisation. ”­Signalanalys – mjukvara” är ytterligare en rubrik, intill ”Signalanalys – hårdvara”. Dito för ”Användargränssnitt, UX” – hårdvara eller mjukvara. Även ”öppen källkod” är en rubrik, intill ”öppen hårdvara”. Öppen källkod har helt genomsyrat branschen vid det här laget och alla känner till Linux och dess verktygsmiljö – men det


INTERVJU: HÅKAN BARREGÅRD

Håkan Barregård tackar nej när Elektroniktidningen ber honom uppdatera sina uppgifter i vår konsultguide. – Då jag passerat pensionsåldern så drar jag ner på verksamheten och servar bara gamla kunder. Istället ber vi honom dela med sig av sina erfarenheter.

Konsulten minns:

nH Föd d

ÅK

AN

BA RRE GÅ 55. Bor RD : Lu nd. Job b: U nde Kar r av r i vec ä som r: F klin kon yra d g. e s cen ult. Hob nie by: r Ast ron om i. : 19

När det omöjliga uppdraget lyckas H

åkan Barregård började experimentera med elektronik som liten. Startpunkten för hans professionella bana kan kanske sättas till sommaren som tretton­åring, då han för en månadslön på 300 kronor praktiserade i affär och lagade radio­ apparater. – Trevligt att ha fått möjlighet att börja med germaniumtransistorer och rör! Åtta år senare var han sommarpraktikant på Datasaab och jobbade med Intels 4004-processor och kärnminnen. Handelsbolaget bildade han år 1981. Han hade tagit en paus två år in i sin civilingenjörsutbildning på Lunds universitet – för kår­ livet och för att bilda familj – men återvände aldrig som student, även om han arbetade för universitetet och Institutionen för datalogi under en tid. – Jag hade goda kunskaper inom både analog och digital teknik och mitt arbete på institutionen gav mig en snabb start med programmering och erfarenhet från de då nya mikrodatorerna. Som natt och dag Hans arbetsutrustning var ett enkelt oscillo­ skop och en hemmabyggd Z80-dator på den populära Altair S100-expansionsbussen. ­Datorn körde operativsystemet CP/M som gick att installera på valfri 8080- eller Z80hårdvara för den som var beredd att skriva sitt eget Bios. – Så snabb den blev när jag köpte min ­första hårddisk på hela 5 MB! Institutionen donerade en 12  ×  80-bildskärmsterminal. En begagnad IBM-kulskrivare fungerade som printer. – Jag fick börja med att göra en Ascii- till

16

Ebdic-omvandlare för att kunna använda den. Verktyg är ett återkommande tema i vårt samtal. Utvecklingen har gjort att domänen gradvis vuxit för vilka uppdrag en enmanskonsult kan åta sig. – Det går inte att jämföra idag med åttiotalet. Det är som natt och dag. Ett stort företag kunde lägga miljoner på en bra analysator och skicka den på kalibrering en gång om året för 50 000 kronor. Men på slutet av 90-talet dök motsvarande instrument upp baserade på PC – oscilloskop, logikanalysatorer, spektrumanalysatorer och så vidare. – Kanske inte certifierade, men fullt användbara och till en bråkdel av priset. Det betydde att små företag kunde göra väldigt avancerade saker. Detsamma hände med mjukvaruverktygen. På 80-talet slog IBM PC igenom. – Billiga kopior från Asien gjorde att dessa var överkomliga i pris och många utvecklingsverktyg blev då också billiga när marknaden växte. Internet gjorde också stor skillnad. – Efter det kunde företag nå och serva kunder både med information om utvecklingsverktyg och datablad på nya kretsar. Kollegor tipsar varann Liksom möjligheten att jobba med FPGA:er. Håkan Barregård lärde sig VHDL på egen hand. En milstolpe var när Xilinx införde enklare gratislicenser. Det har bara fortsatt att accelerera på verktygsfronten. Så till den grad att det inte blev försvarbart att försöka hålla sig uppdaterad.

– Jag har efterhand fått välja bort många verktyg och komponentfamiljer då det ­varit för stor arbetsbelastning och kostnad att ­börja använda dem. Där känner han att de stora konsulterna haft en konkurrensfördel med sina större

Motorstyrning med bågsekundsprecision – Håkan Barregård har trimmat sitt hobbyteleskop.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20


INTERVJU:  HÅKAN BARREGÅRD

lighetstrogen studie. Att skala upp med fler minneskort hade blivit på tok för dyrt. Håkan Barregård byggde en billigare lösning av en hårddisk, ett Z80-kort och en DMA-kontroller som slumpmässigt laddade bilder i de befintliga minneskort. – Det innebar ett par månaders jobb då jag behövde göra ett interface mot den japanska minnesbussen, hantera terminalerna, med mera.

Efter fyra decennier som konsult blir det nu mer semester för Håkan Barregård.

resurser. Som självägd enmanskonsult kan han istället peka på fördelen i flexibilitet när jobbtillströmningen är ojämn. Med anställda finns kravet att hålla dem med regelbunden lön. Jobb är aldrig något som Håkan Barregård varit tvungen att söka efter aktivt. Först fick han god hjälp av kontakter på universitetet. Därefter har det rullat på av sig själv med tidigare uppdragsgivare som hänvisat till honom. – Att bo i Lund är bra med kopplingen till universitetet och de småföretag som finns runtomkring. Även kollegorna har hjälpt varandra. – Dök det upp ett jobb man själv kanske inte passade för var det lätt att bolla över det till någon annan. Och så kanske i gengäld få något tillbaka en annan gång. De flesta uppdrag har jag fått på det viset. I början tog han många mjukvaruuppdrag. Ett handlade om streckkodsmärkning av livsmedelsprodukter med termoskrivare. Tyska certifieringskrav Djävulen sitter i detaljerna. En av utmaningarna var exempelvis att enligt tyska regleringar för livsmedel verifiera att det som du just skrivit in i en minnescell verkligen fastnade, genom att läsa tillbaka värdet och jämföra. Även bitströmmen som sändes till skrivhuvudet skulle läsas tillbaka och verifieras.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20

– Det är udda saker som man inte tänker på nuförtiden. Jag var tvungen att åka ner till Tyskland och försvara att programmet var korrekt utfört inför granskningsmyndigheter. Håkan Barregård har jobbat inom processindustri med styrning av stora PLC-system med tiotusentals IO. – Detta var innan det fanns grafiska operatörssystem för styrning och övervakning. Han blev kontaktad av Philips som valt det PC-baserade programverktyget Onspec för att addera visualisering. Det var skrivet iP ­ ascal, som Håkan Barregård kunde, så de fick hans konsulthjälp. Trimmade kostnaden Utöver visualiseringen skrev han program som lät operatören mata in recept som sedan konverterades till styrkod för PLC:erna. – Jag fick använda tre PC-datorer. En för Onspec-presentationen, en för recepthantering och en som övervakade och mätte driftstiden för de cirka 500 motorer som fanns i fabriken. Vid samma tid fick han ett udda uppdrag på posten i Stockholm – att modifiera ett japanskt system för tydning av postnummer så att det skulle kunna utvärderas ordentligt. Det fanns ett utbildningssystem – för de operatörer som tar över när systemet passar – men det var inte dimensionerat för en verk-

Egen produkt föll med kronan En gång under sin karriär har han försökt sig på att utveckla en volymprodukt – en fiberoptisk länk för att tillåta stora avstånd mellan mätkrets och PC. – Det är lite synd att det aldrig blev något av den. Lösningen finns och fungerar bland annat i mätstationer högt uppe i skorstenar. Utvecklingen kostade kring en miljon och han demonstrerade den på Cebit. Tyvärr föll finansieringen i bank- och finanskrisen i början av nittiotalet. IBM tog sedermera fram en liknande lösning. Idag är idén överspelad av teknikutvecklingen. En av kunderna har han jobbat med under 20–25 år och det kommer han att fortsätta med. En stor svensk kund med global försäljning som bygger utrustning som mäter luftföroreningar med hög noggrannhet. Håkan Barregård är involverad i mätteknik och styrning. – Det är komplexa saker och det är inte priskänsligt. Det som är dyrt är certifieringen för att få det godkänt. Man måste kunna bevisa att mätningarna är korrekta. Slapp kompromissa De system Håkan Barregård jobbat med har typiskt varit av det slaget – att han haft händerna fria att göra ett bra jobb. Han ser en tillfredsställelse i att ha sluppit kompromissa. – Jag kan designa för att det ska bli så bra som det bara är möjligt. Det är en trevligare situation än massmarknaden där man måste vända på varje femöring och inte är beredd att satsa lite extra på att få en produkt som håller dubbelt så länge. – Med de kunder jag jobbat med har det aldrig varit några diskussioner om pengarna. Efteråt skickar jag en faktura. Ingen har protesterat. Så jag har väl varit lite för billig eftersom jag haft haft fullt upp att göra, skrattar han. Att han lagt många långa timmar åt ett uppdrag som handlat om miljö känns också bra i efterskott – lite bättre än de militärtekniska uppdrag han gjort kring kalibrering av fiberoptisk testutrustning i fält. En stor tillfredsställelse genom åren har varit de gånger han stått nöjd inför ett färdigt verk som han från början tvivlade på att han ens skulle klara av. – Då är man alltid nöjd. Det är roligt när det är en utmaning. JAN TÅNGRING jan@etn.se

17


TEMA: INBYGGDA SYSTEM, UTBILDNING OCH KONSULTER lyfta individers kompetens inom ett visst område, säger Karin Åkerman. Den första ansökningsomgången gick ut efter årsskiftet. När pandemin tog fart strax därpå fick myndigheten extra pengar från regeringen, både till kortkurser och ytterligare platser på pågående YH-utbildningar. VÄ S T E R Å S B A S E R A D E Agstu är exempel på ett utbildningsföretag med inriktning mot elektronikindustrin som tagit del av de extra resurserna. Dels har företaget fått 15 extra platser till sin yrkesutbildning med fokus på FPGA-utveckling, och dels har företaget under året adderat två kortare kurser till sin portfölj. Den ena kortkursen handlar om hårdvarunära C-programmering, den andra om VHDL (se artikel intill). – Hos oss sticker Agstu ut på så sätt att företaget vänder sig till ingenjörer med en avancerad utbildning som hålls under en Utbildningar inom yrkeshögskolan ska leda till jobb. En förutsättning är därför att förhållandevis kort tid. Men då utbildaren och arbetsliv verkar hand-i-hand. Nytt för i år är kortkurser som är det också en väldigt nischad arbetslivet efterfrågat en längre tid, men som nu fått extra skjuts på grund av den målgrupp, säger Karin Åkerman, och konstaterar: rådande pandemin. – Det visar också på den bredd som yrkehögskolan kan ha. Dels fått möjlighet att bevilja kortare utbildningar så att de håller hög – Vi är ett slags system för att går det att komma in på en utkurspaket – då handlar det om kvalitet. säkerställa att det kommer bildning direkt från gymnasiet, utbildningar som är upp till sex Normalt är en YH-utbildning utbildningar inom områden och dels kan man gå en specialmånader. För dessa är det tillåtet från sex månader upp till tre där arbetslivet behöver rekryutbildning på högskolenivå. att lägga ribban högre vad gäller år. För de traditionella utbildtera kompetens, förklarar Karin Inom elektronik och hård­ förkunskaper än när det gäller de ningarna är den grundläggande Åkerman, omvärldsanalytiker traditionella YH-utbildningarna. varu­nära mjukvaruutveckling inom teknik på myndigheten för behörigheten genomgången finns enbart ett fåtal kurser att gymnasieskola, eller motsvayrkeshögskolan. välja mellan idag. Utbildningsrande. Det kan förekomma B Å D E D E KO R TA och längre utbildutbudet inom elektronik särskilda förkunskapskrav, som ningarna är gratis och beM YN D I G H E T E N för yrkeshögskolan ligger mer åt elektroexempelvis en enstaka kurs, men rättigar till studiemedel. – som många säkert inte känner tekniker – alltså mer – De kortare uttill – firade tio år i fjol. I sex år har de måste finnas på skolverket tillämpat än teoretiskt. inom gymnasieskolan. Ofta går bildningarna är något Karin Åkerman arbetat där med Det beror sannolikt till det att ta en slags preparandkurs arbetslivet frågat efter en allt från omvärldsbevakning till viss del på att kraven som ger rätt behörighet innan längre tid. De är tänkta att bedöma nya ansökningar. på förkunskaper till en utbildningen startar. för omskolning av indi– Samtidigt kvalitetsgranskar Karin Åkerman klassisk YH-utbildning I år har myndigheten även vider, men också för att och synar vi även pågående

Stöttar kunskapslyft som leder till jobb

FAKTA

En spaning inom elektronik Under vårt samtal erbjöd sig Karin Åkerman, omvärldsanalytiker på myndigheten för yrkeshögskolan, att göra en liten efterforskning av historiken avseende utbudet av utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning mot elektronik­ ingenjörens vardag. En inte helt enkel uppgift, visade det sig då några utbildningar har kommit och gått under årens lopp. Resultatet utger sig inte heller för att vara heltäckande. Det Karin Åkerman har fått fram är att Västeråsföretaget Agstu kom med en första YH-utbildning inom inbyggda system redan år 2011, och den erbjuds fortfarande. Idag erbjuder företaget även kompetensutveckling inom avancerade

18

FPGA-system – en tvåårig kurs med premiär i år. Yrgo, som är en del av utbildningsförvaltningen i Göteborg, har två aktuella YH-utbildningar som vänder sig mot elektronikingenjörer. En riktar in sig mot inbyggda system, och startade 2019. Den andra har fokus på autonoma fordon och startade i år. Yrkesakademin, som är privat och ligger i Trollhättan, har två YH-utbildningar inom mjukvaruveckling av eldrivna och självkörande fordon. De kom åren 2018 och 2019. Teknikhögskolan i Eskilstuna driver sedan 2018 en tvååring YH-utbilning till elektroingenjör. Teknikhögskolan är en del av Plushögskolan,

som tillhör utbildningsjätten Academedia. Slutligen har Agstu även hunnit med att ordna två kortkurser – vilket är nytt för i år inom yrkeshögskolan (se text intill). Den ena kortkursen utbildar inom hårdvarunära C-programmering, den andra inom VHDL. Till detta kommer bland annat utbildningsföretaget EC Utbildning, även det en del av Academedia, som ansökt och fått två tioveckors YH-kurser beviljade under hösten 2020 – den ena inom analogteknik, den andra inom sensorer och signalbehandling. Båda kurser är framtagna i samarbete med konsultbolaget Motion Control. AW

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20


TEMA: INBYGGDA SYSTEM, UTBILDNING OCH KONSULTER är förhållandevis låga. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att utbudet hos yrkeshögskolan speglar de ansökningar som myndigheten får in. –  D E T Ä R I N T E A L LT I D så självklart hur man ska bedriva en utbildning. Utbildningarna måste skapas och drivas hand-i-hand med arbetslivet, industrin i detta fall, för det gäller ju att det finns anställningar som väntar därute efter avklarade studier, säger Karin Åkerman, och adderar: – Det är mycket jobb att styra upp en utbildning, vilket också borgar för ett bra resultat. I ansökningsprocessen bedöms nätverket kring en utbildning. Normalt – fast inte i år på grund av pandemin – kan utbildningsanordnaren ta med upp till 25 referenser från arbetslivet i sin

ansökan. Det innebär att ansökningen kan kompletteras med en lista på företag och kontaktpersoner som bekräftat att de vill hjälpa till på olika sätt. Det kan handla om allt från praktikplats och studiebesök till intresse att anställa från utbildningen. En tydlig trend är också att de yrkesinriktade utbildningarna går mot att bli allt mer på distans, eller online. – Så är det, men jag tycker att skillnaden mellan distans och bunden kurs börjar att luckras upp. Går man exempelvis en tekniskt inriktad utbildning kan det vara så att man behöver genomföra vissa labbar praktiskt. E T T A N N AT E X E M P E L är att nätverket av industriföretag kring en viss utbildning ställer upp med praktikplatser. Fenomenet kallad Lia – lärande i arbetet. I en tvåårig distansutbildning kan

det vara så att upp till 25 procent av tiden tillbringas ute på ett företag, där den studerande gör så kallad Lian i olika perioder. – Det har visat sig att cirka 50 procent av alla Lia-studerande får anställning efter sin utbildning. Så det är en jättebra väg in till jobb, poängterar Karin Åkerman.

Pandemin som just nu pågår har dock gjort det svårt för de studerande att kunna genomföra Lian. På många storföretag har de anställda arbetat hemifrån, medan andra företag permitterat vilket gjort att det i nuläget exempelvis saknas handledare. ANNA WENNBERG anna@etn.se

FAKTA

Myndigheten för yrkeshögskolan Myndigheten för yrkeshögskolan har sin bas i Västerås men också en enhet i Hässleholm. MYH bildades när yrkeshögskolan infördes 2009, så myndigheten är fortfarande förhållandevis liten med sina 120 anställda. År 2019 hade MYH en budget på 2,4 miljarder kronor. Den summan ökade till 3,4 miljarder kronor under pandemiåret 2020. Myndigheten för yrkeshögskolan expanderar stadigt – oavsett pandemin – i takt med att statens satsningar växer inom den utbildningsform som den arbetar med. I budgetpropositionen för 2021 med plan för åren 2021–2023 föreslås en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan. Det handlar om ytterligare 172 miljoner kronor för 2021, 480 miljoner år 2022 och 475 miljoner år 2023. Vad det innebär kan förklaras på flera sätt – enklast är att det innebär en fördubbling av yrkeshögskolan jämfört med 2014.

Vill gärna behålla korta YH-kurser bra kompetens. Vi har fått in Stefan Sjöholm som lärare. Han är VHDL-specialist på ABB, och den som introducerade VHDL på företaget en gång i tiden.

Utbildningsföretaget Agstu i Västerås har expanderat ­kraftigt i år. Antalet ­studenter har mer än fördubblats. ­Samtidigt är tre av fyra kurser nya för året. Corona ligger bakom en stor del av expansionen, men förhoppningen är att delar av det nya kursutbudet även ska kvarstå när pandemin ebbat ut.

stopp eftersom kravet är att kortUnder flera år har arbetslivet kurserna måste vara avslutade frågat efter korta yrkesutbildinnan årsskiftet. ningar, alltså YH-kurser på som mest sex månader. I januari i år öppnade en första ansökan. D E T H Ö G A T RYC K E T på C-pro– Allt gick väldigt fort. Vi grammering kan förklaras av hann inte riktigt med, så i första att den kursen är betydligt mer omgång ansökte vi bara om att få allmän än VHDL-kursen. Alla starta en kortkurs i VHDL, säger programmerare som jobbar på Mia Lindh på Agstu. lite högre abstrakstionsMed pandemin kom nivå kan ha nytta av den, ytterligare en ansökningseftersom fokus ligger omgång några månader väldigt nära hårdvaran. senare. – Jag har tvingats säga – Då lade vi även till en nej till åtminstone 10–12 kurs i hårdvarunära Cpersoner som velat börja Mia Lindh programmering. C-programmering så min Båda kortkurserna kan ta upp förhoppning är att vi kan ge den till 20 personer. Kursen i hårdva- kursen även under 2021, säger runära C-programmering är sju Mia Lindh, och adderar: veckor på heltid, men kan även – Korta YH är ett otroligt bra läsas på halvtid eller 75 procent. sätt att kompetensutveckla eller – Den går väldigt bra. De sista för omställning av yrkesverkstartar nu i oktober, sen är det samma ingenjörer, så ser jag det.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20

Nytt för i år är också kursen FPGA Systemutvecklare. Det är en tvåårig utbildning som ska komplettera företagets ettåriga kurs i Tillämpad Elektronik för Inbyggda System som funnits i tio år. – Till FPGA Systemutvecklare har vi dessutom satt lite högre krav på behörighet, men fortfarande från gymnasiet. Däremot försöker vi styra så att vi får in dem som är lite erfarna eftersom teknikhöjden är hög. Corona har gjort att Agstu fått möjlighet att starta två FPGAklasser. De drog igång i slutet av september, båda har 15 platser. Sammantaget betyder det att företaget har 120 studerande just nu, jämfört med mellan 45 och 50 vid den här tiden på året. – Vi har expanderat kraftigt. Samtidigt har vi fått in så otroligt

S A M T L I G A U T B I L D N I N G A R som Agstu ordnar – både korta och långa – går på distans. Det betyder inte att företaget tummar på kraven och kvaliteten. – Många tänker distansutbildning, då kan man jobba heltid och ha barn därhemma. Men det fungerar inte, säger Mia Lindh. I Agstus ledningsgrupp ­sitter exempelvis Ericsson, ABB, Bombardier, Inission, Motion Control och AFRY. De är alla väldigt tydliga med att kvalitén på utbildningen måste vara hög. Målet är att alla som genomför en utbildning ska få ett utvecklingsjobb inom industrin. – Du kan vara civilingenjör, men lägger du inte ner tillräcklig tid kommer du inte igenom, säger Mia Lindh, och åskådliggör motsatsen: – Kursettan förra året var en rörmokare som skolade om sig, så, som du förstår, det går inte att bedöma innan kursstart vilka som klarar utbildningen eller inte. ANNA WENNBERG

anna@etn.se

19


TEMA: INBYGGDA SYSTEM, UTBILDNING OCH KONSULTER

Din robotdammsugare kan spionera på dig Placera det värdefullaste bakom flera murar och se till att det finns mekanismer för att upptäcka inkräktare. Det är rådet från Robert Lagerström, medgrundare till säkerhetsföretaget Foreseeti. Han anser att du alltid ska ta för givet att det är möjligt att ta sig in i ditt system. Chrome, en webbläsare som innehåller över 60 000 källfiler. Nästan alla filer har ett ­beroende till en annan fil och nästan hälften av filerna är beroende av varandra om man går iväg mer än ett steg. – Om man då ändrar i fil A är risken stor att man måste ändra i fil B och C också. M E N D E N S O M J O B B A R i en fil känner inte nödvändigtvis till vilka andra filer som påverkas vilket leder till att det uppstår säkerhetshål. I Chrome finns det runt 2 000 kända sårbarheter som ligger ute på nätet och som kan användas för attacker om webbläsaren inte är uppdaterad. Chrome är bara ett exempel. Ett medelstort företag kan ha tusentals mjukvaror för olika arbetsuppgifter som dessutom sitter ihop i ett spagettiliknande nät för att kunna utbyta data.

säkerhetsprojekt så Många av programmen kan du. Ett annat är inte tänkta att vara samarbete finns inom uppkopplade men blir fastighetsbranschen – det indirekt via andra som ser allt fler av sina program som de utbyter system kopplas upp. data med. – Vi gjorde ett – Det är superkomganska enkelt experiplext att göra förändment där vi satte upp ringar och ha koll Robert Lagerström honungsfällor som på allting. En hacker såg ut som industriella system. behöver bara hitta en punkt. Du Vi ville lura hackare att det fanns måste ha koll på allt. ett system för att sedan se vad de Försvaret är till att börja med gjorde, säger Robert Lagerström. att det ska vara svårt att ta sig in. På fem dagar hade tusentals Nästa steg är att göra det svårt för bottar tagit sig in. någon att ta sig runt i systemen. Det vi kallar hackare är norDessutom ska det finnas sätt att malt inte människor utan proupptäcka inkräktare. Vidare ska gramvara – bottar – som ligger man tänka på vad som är mest och letar efter öppna IP-adresser. skyddsvärt, och sätta upp olika skal så att man får mer tid på sig att upptäcka och kasta ut en F Ö R AT T Ö K A S Ä K E R H E T E N testade inkräktare. forskarna att addera en inlogg– Och samarbeta! ning med ett lösenord som bara Kan de bittra rivalerna Volvo fick bli fel två gånger. För att och Scania vara med i samma ytterligare öka svårighetsgraden ERIK THOR

F

ör ett år sedan drabbades teknikhandelsbolaget Addtech av en attack som tog en stor del av IT-systemen som gisslan. Kostnaden för att återställa systemen landade på 150 miljoner kronor. I somras utsattes en underleverantör till det amerikanska kärnvapenprogrammet för en attack. I augusti tvingades det israeliska foundryt Tower Semiconductor att stänga ner delar av verksamheten efter en annan attack. – Varför händer det om och om igen? Vi vet ju egentligen vad vi ska göra med säkerheten! säger Robert Lagerström, docent i IT-säkerhet på KTH och medgrundare till företaget Foreseeti. Han svarar själv. – En viktig aspekt är komplexiteten. Även den allra enklaste mjukvaran som är uppkopplad är väldigt komplex. Som exempel tar han Google

Några handfasta säkerhetsråd Kryptera kommunikationen, ha ett starkt lösenord och se till så att mjukvaran uppdateras innan produkten börjar användas! Åtgärderna kan tyckas självklara men trots det finns många produkter som inte ens uppfyller grundläggande säkerhetskrav.

– Om man tänker på IoT-produkter för konsumenter finns en del lågt hängande frukter som folk verkar missa, säger Robert Lagerström. Som första exempel på hur man inte ska göra tar han en uppkopplad robotdammsugare med övervakningskamera.

20

– Delar av kommunikationen mellan dammsugare och router och router och mobiltelefon var öppen http-trafik. När du loggar in skickas användarnamn och lösenord öppet så att vem som helst kan läsa. D E T G Å R B A R A att spekulera i varför säkerhetsluckan fanns, särskilt som större delen av kommunikationen skedde med https. Kanske använde utvecklarna den enklare http i ett tidigt skede när de ville testa grundläggande funktioner, sedan levde det kvar. – Ingen har gått tillbaka och kollat koden. Två andra exempel är uppkopplade donglar som man

kan plugga in i OBD-porten i bilen. Porten ger verkstaden tillgång till felmeddelanden men beroende på fabrikat och modell kan den också ge tillgång till en rad system och funktioner i fordonet. Porten är inte tänkt att kopplas upp och saknar därför skydd mot intrång. En av de donglar som under­ söktes på KTH hade ett fast lösenord som inte gick att ändra, dessutom var det ”1234”. – Det är helt bisarrt att man inte kan byta och att man valt ett så kort och enkelt lösenord! En annan dongel hade ett lösenord som var hela 16 tecken långt och såg extremt komplicerat ut. – Då är risken att man som

användare tänker att ”oj, vilket säkert lösenord, det behåller jag i stället för att byta till Jaghar3prickigahundar!”. P R O B L E M E T VA R B A R A att lösenordet inte var helt ­slumpmässigt, de åtta sista tecknen var identiskt med användar-ID. Och det skickas ut i klartext för att identifiera dongeln. – Det var bara åtta tecken kvar och det knäcker en dator på någon sekund med rätt förutsättningar, säger Robert Lagerström.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20


– Den har gått från 20 till 300 deltagare. Det kommer personer från industrin, försvaret – alla vill gå den. Studenterna får bland annat se sårbarheter i olika system och lära sig vad man ska tänka på när man utvecklar system. – Många av våra studenter, även de som inte har någon erfarenhet, blir besvikna på hur lätt det kan vara.

måste dessutom inloggningen ske från Sverige. – Jättemånga attacker stoppades. Men det som är mest intressant är att förvånansvärt många attacker ändå lyckades. Och det är det man ska ta med sig, att även om man har ett bra skydd finns risken att någon tar sig in. En annan sårbarhet är användarna. De kan bli lurade av ett mail att klicka på en bilaga eller länk som installerar ett virus, så kallad phishing. Den här typen av attacker blir allt mer sofistikerade. Den som verkligen vill ta sig in i ett system kan hitta mycket personlig information på exempelvis sociala medier för att därmed kunna göra meddelandena ännu mer trovärdiga. – Vi tog ett antal hemsidor från Adlibris, Swedbank, Elgiganten och några andra, och så satte vi upp ett antal spoofade sidor där vi försökte vara så lika

Ett tredje problem är att många produkter ligger och väntar på lagret innan de köps av en kund. Under den tiden kan det upptäckas säkerhetshål som tillverkaren fixar men som också går att hitta i någon av de databaser som samlar på säkerhetsbrister. När scootern till slut packas upp är det roligare att testa den än att fundera på om den har den senaste versionen av mjukvaran. Här skulle man kunna tänka sig att tvinga användaren att uppdatera mjukvaran innan produkten kan börja användas för första gången men det tillvägagångssättet är mycket ovanligt idag. – Det man måste göra är att ha en vettig säkerhetsrutin för att granska koden när man utvecklar. Det kan vara en enkel check-

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20

som möjligt, men med något litet fel. Deltagarna fick titta på sidorna i sina mobiler och sedan gissa om de var äkta eller fejkade. – Trots att de visste att det fanns fejksidor blev det många fel. Det är ett tydligt tecken på att de kan komma att bli lurade. D E T F I N N S V I S S E R L I G E N tekniska system som kan stoppa den här typen av attacker men lika viktigt är att användarna vet vad de ska göra om de misstänker att de gjort något dumt. – Du ska ringa IT-supporten direkt så att de kan isolera viruset, säger Robert Lagerström. En del organisationer testar sin personal genom att skicka ut falska mail, för att höja med­ vetandegraden om problemet. Ett annat sätt är att lära sig mer, är att gå den kurs i etisk hackning som KTH ger.

lista som man låter någon internt eller externt granska, och det behöver inte blir allt för kostsamt. – Hade man haft den här rutinen på företaget som utvecklade dammsugaren hade man nog upptäckt http och det hade varit enkelt att fixa det. IoTföretag är i riskzonen eftersom de fokuserar på en uppgift eller problem som de ska lösa, och lätt glömmer säkerheten trots att produkten ska kopplas upp mot S Ä R S K I LT NYS TA R TA D E

E T T E X E M P E L han nämner är en robotdammsugare som säljs med argumentet att den också är en säkerhetsprodukt eftersom den har en inbyggd kamera. Här hittade studenterna två sårbarheter som gjorde det möjligt att ta kontroll över den. – Ge bort den i present så blir den ett perfekt sätt att spionera på! Etisk hackning innebär att de säkerhetshål som hittas först rapporteras till tillverkarna så att de ska få tid på sig att täppa igen dem innan de hamnar i någon av de databaser som listar säkerhetshål. Fler exempel på produkter som studenterna hackat finns i artikeln nedan. – Tänk på säkerheten redan från början. Det är lätt att ha en idé man testar och sedan kör man på, eftersom det är bråttom att komma ut på marknaden. Har man med sig det från början blir det bättre och billigare.

PER HENRICSSON per@etn.se

nätet. Plus att även en till synes enkel IoT-nod har en mjukvara som är komplex och därmed svår att överblicka. – De som utbildar sig till kodare får lära sig att lägga jättemycket tid på testning. Men det som man inte riktigt fått in i utbildningarna är att få in säkerhetstestning tidigt i utvecklingen. Problemet är så pass stort att EU engagerat sig för att ta fram standarder som ska garantera att produkterna är cybersäkra. Hur de ska se ut och när de kan komma är oklart. – Det har diskuterats att införa någon typ av märkning liknande CE-märkningen, säger Robert Lagerström.

Ökade prestanda för uppkopplad hårdvara Konstruerade för att klara miljöer med kraftiga vibrationer Med ytmonterade lödöron som ökar kortets motståndskraft kan Archer Kontrol klara sidokrafter och vridkrafter i miljöer med kraftiga vibrationer. Detta ger garanterad tillförlitlighet i nästa generation av uppkopplade enheter. n

Temperaturområde -55 °C till +125 °C

n

Underlättar med ”blind-mating”

n

Testade att klara upp till 500 operationer

n

Upp till 3 Gbit/s datahastighet

harwin.com/archer-kontrol

Connect with confidence

PER HENRICSSON per@etn.se

21

Harwin Archer Kontrol Sweden Sept 20.indd 114/08/2020 114/08/2020 11:44


TEMA: INBYGGDA SYSTEM, UTBILDNING OCH KONSULTER Congatecs partner Recab fokuserar på bärarkortkonstruktioner för standarderna Compact PCI Serial, VPX och VME inom försvar, flyg och statlig sektor.

EX

M

oduluppbyggda system som Compact PCI Serial, VPX och VME, som används av bland annat försvars- och flygindustrin, liksom kortstandarderna PXI, AXI och VXI för test- och mättillämpningar, utgör cirka en tredjedel av hela marknaden för inbyggnadskort. Praktiskt taget inget av de nämnda systemen baseras på Computer-on-Modules, eller Com-moduler. Här krävs ett paradigmskifte. Modulära bakplanssystem är perfekta för att skapa inbyggda system baserade på tillgängliga kommersiella komponenter, så kallade Cots (Commercial-Off-The-Shelf ).

Computer-on-Modules, eller Com-moduler, är redo att ta en betydande del av CPU-kortmarknaden för modulära system.

22

IKEL

Tar plats ­mellan standard och skräddarsytt

PE R

R TA T

Com-modulen vill in i bakplanssystem Av Zeljko Loncaric, Congatec

Zeljko Loncaric är marknadsingenjör på Congatec i tyska Deggendorf.

Han började på företaget för drygt tio år sedan. Dessförinnan arbetade han med produktutveckling, marknadsföring och försäljning på ett flertal internationella företag med säte i Tyskland och Australien. Zeljko Loncaric har en MBA i företagsledning och har även fått elektroteknikutbildning på Bosch.

Alla komponenter är standardiserade, inte bara på kortnivå utan även på system- och racknivå. Det gör det enkelt att välja individuella CPU-kort, kraftaggregat, utbyggnadskort och chassin som matchar behoven. Därmed kan systemintegratören göra sitt jobb snabbt och effektivt. Samtidigt finns det en marknad för skräddarsydda bakplan, chassin och rack. Faktum är att anpassning på systemnivå är ganska vanligt. På kortnivå måste däremot den som konstruerar bakplanssystemet ofta ta vad som finns eftersom skräddarsytt inte är ekonomiskt försvarbart om slutprodukten görs i små serier – skräddarsytt lönar sig enbart i större kvantiteter. Konsekvensen blir att kon-

struktören måste leva med att CPU-korten ofta är överdimensionerade för sin uppgift. Faktum är att det även är relativt dyrt att anpassa kort som är lättillgängliga. Istället finns det ett attraktivt tredje alternativ som går att få till en lägre kostnad än både klassiska enkortsdatorer (single-board computer, SBC) och helt skräddarsydda konstruktioner. Det handlar om att använda Com-moduler. Com-moduler levererar processorprestanda i ett standardiserat format med standardiserade gränssnitt för kundspecifika bärarkort. De är klara för tillämpningen, har ett dedikerat stödpaket (board support package, BSP) som integrerar alla drivrutiner, och finns att få från olika leverantörer.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20


TEMA: INBYGGDA SYSTEM, UTBILDNING OCH KONSULTER Med Com-moduler är det möjligt att kostnadseffektivt utveckla ett bärarkort som följer bakplanets formfaktor för CPU-kortet. Fördelen är att processorkorten blir bättre anpassade för tillämpningen. Bäraren behöver enbart hantera de utmanande gränssnitten, medan CPU-modulen är perfekt balanserad när det gäller prestanda. Konstruktionen blir mindre komplex, har färre lager och blir därmed billigare. Dessutom kan den också bli mer kompakt jämfört med överdimensionerade Cots-varianter, som är konstruerade för att tillgodose så många behov som möjligt. S A M M A KO R T K A N även återanvändas, efter­ som det är lätt att skala prestanda med standardkomponenter. Det går exempelvis att adressera behov inom edge-computing genom att använda moduler med fler kärnor för fler virtuella maskiner i realtid. Denna typ av edge-lösningar – som kan göra många saker samtidigt – kräver ofta inga extra fysiska gränssnitt. Det är enbart prestanda som behöver skalas för att utföra ytterligare uppgifter, såsom dataanalys eller styrning av datatrafik. Det är också bättre att balansera kortets prestanda med moduler, eftersom de vanligen går att få med alla relevanta processorer i en viss generation. Etablerade leverantörer av CPU-

Congatecs senaste Com-moduler – COM-HPC- och COM Express – är baserade på Intels processorer Tiger Lake. Dessa moduler kan göra det snabbare för PCIe Gen 4 och tidskritiska nätverk (Time Sensitive Networking, TSN) att ta plats i system som CompactPCI Serial, VME och VPX, liksom PXI, AXI och VXI.

sorleverantörer eller arkitekturer. Med konventionella CPU-kort måste kunden istället be kortleverantören att göra en helt ny design varje gång processorn ska uppgraderas. Allt detta gör det väldigt attraktivt att använda Com-moduler och dedikerade kort för att skräddarsy processorprestanda och beräkningskapacitet hos bakplanetssytemet. Även slutanvändare kan dra nytta av att ett modulärt tillvägagångssätt ger förbätt-

Your Professional Partner

for individual solutions in the Nordic countries.

▪ ▪ ▪ ▪ ▪

Detectors

Emitters

Avalanche Photodiodes IR Detectors

Pulsed Laser Diodes Laser Modules UV LEDs cw Laser Diodes

lasercomponents.se

▪ ▪ ▪ ▪

Photodiodes IR Components Photon Counters Lasers Measurement Devices Fiber Optics Optics Motion Control Accessories

2017_LC-Nordic_AZ_Elektroniktidningen_Issue01_182x130.indd 1

Issue 1, publication10/20 date 2017-01-30, material dead line 2017-01-09, topic Opto & LEDs ELEKTRONIKTIDNINGEN

lasercomponents.se 19.12.2016 08:49:26

23

▲ ▲

kort för bakplanssystem behöver däremot ofta begränsa sitt val av processorer. Ytterligare en fördel med Com-baserade enkortsdatorer är den förbättrade avkastningen över lång tid. När ett bärarkort är anpassat till en tillämpning kan det återanvändas under många år eftersom det inte bara kan skala inom en viss processorgeneration utan också från en generation till en annan. Det är även möjligt att växla mellan proces-


TEMA: INBYGGDA SYSTEM, UTBILDNING OCH KONSULTER

delaktigt eftersom de inte säljer hela system. En intressant detalj är också att ekonomiska och miljöargument går hand i hand, snarare än att de motverkar varandra. S Å VA R F Ö R H A R V I I N T E konstruerat denna typ av system tidigare? Anledningen kan vara att leverantörer med en bred portfölj av inbyggnadskort inte är intresserade av tanken att återanvända. Ofta finns det olika enheter som är ansvariga för olika formfaktorer, ibland konkurrerar de till och med. Men förändring är på väg. Inbyggnadsföretag som Recab och skåp/höljesleverantören Nvent öppnar nu upp för sina OEM-kunder att utnyttja det modulära konceptet i kortbaserade system. Det enda som dessa leverantörer inte gör själva är att konstruera dedikerade CPU-kort. Istället föredrar de att samarbeta med ledande kort- och modulleverantörer inom detta område. De har lång erfarenhet av systemintegration och kundanpassning. Därför är det dessa du ska vända dig till för att få svar på frågan: ”Behöver jag ett vanligt CPU-kort, en anpassad variant av kortet eller en Com/bärarkort-konstruktion för mitt OEM-system?” Svaret blir allt oftare det sistnämnda alternativet, eftersom det vanligtvis uppfyller systemens specifika behov bäst. Samtidigt erbjuder det betydligt bättre hållbarhetstänk och ekonomisk avkastning räknat över lång tid. Den nya 11:e generationen Intel Coreprocessorer (Tiger Lake UP3) är ett attraktivt alternativ att börja med i Com/bärarkort-konstruktioner för bakplanssystem. Com-moduler som stöder den nya processorgenerationen finns redan tillgängliga i serieproduktion från leverantörer som Congatec. Därmed kan ingenjörer ta sina nya PCIe Gen 4-baserade TSN-kompatibla system snabbare till marknaden och på så sätt få en konkurrensfördel då bärarkorten direkt kan utrustas med de senaste modulerna. TSN står för Time Sensitive Networking, och i grunden är det en standardiserad nätverksinfrastruktur som gör att produkter från olika tillverkare kan samexistera och att nya enheter kan adderas samtidigt som prestanda garanteras. n

Det finns många fördelar med att använda konstruktioner med bärarkort och com-moduler.

rad avkastning. Detta eftersom enbart Commodulen behöver bytas ut när en processor eller prestanda måste uppgraderas – allt annat kan behållas som det är. Konstruktörer av edge-system till tele- och datakomutrustning uppskattar att det kostar hälften så mycket att uppgradera en ”fog”-server med

Com-moduler jämfört med den investering som krävs för den första generationen. Samtidigt är det lätt att förstå att det går att spara betydligt mer då cirka 85 procent av hårdvaran kan återanvändas. För företag som exempelvis erbjuder edge-computing eller mätningar as-a service är detta mycket för-

DU HÅLLER ELEKTRONIKTIDNINGEN I HANDEN!

Ses vi igen? Prenumerera gratis. Du får månads­magasinet på etn.se/pren

SEP TEMNR 9 BER 2020

KTRONIK ETLE IDNINGEN

SVERIG ES ENDA ELEKTRONIKMAGAS IN FÖR PROFFS

NR 7–8 AUGUSTI 2020

TEMA: TEST &

NR 6 JUNI 2020

TIDNINGEN S Å FICK FR A SVERIGES ENDA ELEKTRONIKTEMA : PO WER MAGASIN FÖR PROFFS

GIGAFABR NSKA IKEN KLAR TECKEN

MÄT

ÅTERSKAPAD YTTERLIGHET FÖRENKLAR ANTENNMÄTNINGARNA

Om någ ra italiensk år kan även spa Ingenjör a bilar köra på nska, franska satsar erna bakom lokalt tillagad och EUpå e 50 GWh väletablerad stödda Verk battericelle r. or -fabrik. e litiumjo /14–15 nceller i sin

Fem distributörer om pandemin, oron inför framtiden och hur en digital möteskultur börjat gry. /20–21

reflektorn från in Den enkelkrökta möjligt att flytta /10–11 Ranlos gör det ingen i labbet. landsvägskörn

REVI BE

ENERGY:

Får rörels att ge liv e i sensorer

LIFES IZE:

/20–21

PR EN UM

ER ER A KO

Testlabb för robotik retar aptiten /16–17

NADS PREN UMER ERA KOST

Snarlikt GPS fast inomhus /12–13

EN FRIT T! ETN.S E/PR

ARROW:

WATTFNATT:

Kraftig tillväxt i Sverige

Britishvolt, Morrow, Freyr, Altris

/16–17 E_Snipe.indd

ill_ELEKTID_S

200731_9-2-M

1

PM 7/23/20 2:08

Förverkli dina battegar drömmar ri-

/16–19

STN AD SFR

TEMA: DISTRIBUTION

PAUSAD UTVECKLING OROAR

COMBAIN MOBILE: AI Mee:

24

ELEKTRONIK

ELEKTRONIK

TIDN INGE N

ITT ! ETN .SE /PR

EN

200731

_9-2-Mi

ll_ELEK

TID_SE

_Snipe.

indd 1 7/23/20

2:08 PM

/4–6, 8, 10–11

PRENUMERERA KOSTNADSFRIT T! ETN.SE/PREN 200403_9-Mill_ELEKTID_SE_Snipe.indd 1

4/3/20 3:13 PM

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20

SVE RIGE S ENDA ELEK TRO MAG ASINNIKFÖR PRO FFS


D

Av Arthur Sainio, Smart Modular Technologies Arthur Sainio är produktmarknadschef på iSMART Modular Technologies där han arbetar med att föra fram nya arkitekturer som persistent MRAM och NVDIMM för användning inom industriell IoT (IIoT), telekom, flyg och rymd och försvar. Det gör han även i egenskap av vice ordförande i NVDIMM Special Interest Group på SNIA/SSSI. Han har tidigare jobbat på Hitachi Semiconductor och har en MBA från San Francisco State University och en MS från Arizona State University.

beräkningar och mycket IO. Beräknings- och IO-prestanda bestäms i hög utsträckning av bandbredd och latens (tidsåtgång för datatransport). För att implementera den beräkningstunga dataanalys som AI och ML använder, krävs system med hög bandbredd och låg latens. Utgifterna för AI- och ML-system kommer att uppgå till 110 miljarder dollar år 2024. Det är mer än dubbelt så mycket som de 50 miljarder dollar som spås spenderas under 2020. Allt enligt prognoser från IDC (Inter­ national Data Corporation). Det krävs en exponentiell ökning i beräkningskraft för att hålla jämna steg med den utvecklingen. Å ena sidan utvecklas nya ­parallella arkitekturer för att svara på det

trycket. Å andra sidan saknas en vital komponent i konventionella minneslösningar: NVM (nonvolatile memory, icke-flyktigt minne). Även om arkitekturerna förbättras, kommer strömavbrott att kunna kosta datacenter miljontals dollar. Det finns därför ett omedelbart behov av icke-flyktigt minne. C H E C K P O I N T I N G I N N E B Ä R i detta sammanhang att ML-nät som är under träning då och då lagras i ett permanentminne för att säkra att resultat av mellanliggande beräkningar så långt inlärningen fortskridit, inte går förlorade. Detta är en extra stor utmaning för AI och ML eftersom checkpointing kostar beräkningskraft och energi utan att direkt föra lösningen i sig närmare målet.

P R O B L E M E T K A N A D R E S S E R A S via persistent minne (beständigt, icke-flyktigt), en teknik som inneburit en vändpunkt i lagrings­ hierarkierna i traditionella datacenter. Det öppnar möjligheter för en ny unifierad hyperkonvergerad arkitektur som dramatiskt kan öka prestanda på sekundärminne. Den pågående dataexplosionen har ackompanjerats av omfattande ökning av användandet av artificiell intelligens (AI) och maskininlärning (ML). Problemet är att traditionella system inte är konstruerade för att hantera de gigantiska datavolymer som används inom detta område. Innan AI och ML kan bli vardagsmat behöver vi hitta ett sätt att reducera den tid som krävs för den dataintensiva så kallade ETL (extract–transform–load, omvandling av rådata till lagrad data) som används i AI- och ML-algoritmer för att transformera rådata till observationer och användbara insikter. D E S S U TO M B E H Ö V E R T I D S ÅTG Å N G E N reduceras för det som kallas checkpointing – att ­kopiera data från primär- till sekundminne för att gardera mot dataförluster. ETL för AI och ML kräver GPU-accelererade

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20

En server optimerad för AI och ML med hjälp av persistenta minnen.

25

▲ ▲

et finns två stora flaskhalsar i dagens datacenter: kommunikationen med sekundärminnet och storleken på primärminnet. Notera att dessa två problem uppträder i vad som normalt uppfattas som två väsensskilda delar av datorn. Klassiskt används primärminne (arbetsminne eller RAM) för att lagra kod och data tillfälligt under programkörning medan hårddiskar och annat sekundärminne eller datalager används för långsiktig lagring. När ett datorprogram behöver hämta data från sekundärminnet – vilket kan bli ganska ofta när datavolymerna är större än primärminnet – tar det tid, vilket straffar til�lämpningens prestanda.

IKEL

Så kan NVDIMM dramatiskt höja prestanda på AI-beräkningar i datacenter

PE R

R TA T

AI med minne som aldrig bleknar

EX

TEMA: INBYGGDA SYSTEM, UTBILDNING OCH KONSULTER


TEMA: INBYGGDA SYSTEM, UTBILDNING OCH KONSULTER

ER

EX

R TA T

Bearbetningen i andra noder pauP sas medan informationen skrivs in i centralminnet. Operationen är skriv­ intensiv vilket förvärrar problemet i vissa lägen, eftersom hårddiskar och andra konventionella datalager arbetar ineffektivt när man skriver till dem. Som svar på att checkpointing mot cent­ rala minnen tar allt för lång tid i AI- och MLtillämpningar, har man börjat placera ickeflyktigt minne nära cpu:n. Detta görs för att minimera påverkan från checkpointing, som trots allt är nödvändig. Lösningen ger en bättre balans mellan data och beräkningar, vilket gör att systemet kan möta produktionskraven. Persistenta minnen av typen NVDIMM (Non-Volatile Dual In-line Memory Module) kan användas för att öka prestanda på til�lämpningar där skrivningen är känslig för latens. Lagringsmodellen är persistent och prestanda blir i nivå med DRAM. Att NV- Varje cpu får fyra NVDIMM-moduler på 32 GB som utgör snabba byte-adresserbara persistenta minnesceller.

IKEL

Sustained 4KB Random Writes at QD1

500 000

20

400 000

16

300 000

12

200 000

8

100 000

4

0

0 Optane IOPS

nvNITRO

NVDIMM

Response Time (ms)

En prestandajämförelse enligt ezFIO mellan en 2,5” Intel Optane NVMe-SSD, en MRAM NVMe U.2-SSD och en NVDIMM.

inom ML för att öka prestanda och skydda de data som samlats in av algoritmer. GPU-konfigurerade lagringsservrar kör algoritmer som är delsteg i simuleringar och ML. NVDIMM kan här användas för att skydda GPU-servrarna från att förlora simu­ leringsdata. Datavolymerna för typiska algoritmer mäts i allt mellan kilobyte och terabyte. Om data förloras måste hela processen börja om från början. Med fyra NVDIMMkonfigurerade servrar kan datavolymer upp till en terabyte utnyttja persistent minne snarare än traditionell lagring och därmed dramatiskt förbättra prestanda utan risk för förlorad data. Data för simuleringar och AI/ML har snarlik karaktär och slussas vanligen in i servern via Infiniband eller Ethernet varefter det mellanlagras i SSD för att eliminera risken för dataförluster. Därefter flyttar GPU:n delar av data till DRAM för beräkningar.

DIMM sänker latens och höjer prestanda skapar en unik möjlighet för datacenter att möta prestandakraven inom AI och ML utan att i större omfattning behöva bryta med ­existerande tekniklösningar. N Ä R N V D I M M A N S LU T S till en server kan Bios:et se till att de uppfattas som en del av sekundärminnet. Därmed kan tillämpningen använda NVDIMM för att snabba upp checkpointing. Det traditionella alternativet vore att överföra checkpoint-data via IO-stacken över NVMe (NVM Express) och sedan spara till en SSD. Lösningen belastas med den latens som adderas i IO-stacken och NAND-minnet. NVDIMM är en ideal lösning för högprestandaservrar för AI och ML. Genom att utnyttja den persistenta minnesregionen i primärminnet kan dataintensiv ETL och checkpointing arbeta med bandbredd och latens på DRAM-nivå – 25,6 GB/s respektive under 100 ns. NVDIMM används för att snabba upp checkpointing men kan också användas

Är du medlem i

L ÅT O S S TA S O M E X E M P E L en ML-beräkning som syftar till att avgöra om data från en viss bild beskriver en katt eller en hund. När be-

?

SER, Sveriges Elektro- och Data- och IT-ingenjörer, är intresseförening för yrkesverksamma. SER arrangerar föredrag, studiebesök och seminarier, bygger kontaktnät mellan medlemmar och intressanta företag. I medlemskapet ingår Elektroniktidningen samt medlemstidningen Elteknik. • Energiseminarium på RISE i Mölndal, den 20 augusti 2020. • SER 2020 samarbetar med SWEDSOFT, en förening för företag och organisationer verksamma inom programvaruutveckling. • SER 2020 är medlem i EUREL, Convention of National Associations of Electrical Engineers of Europe. Läs mer på www.ser.se eller mejla oss på ser@ser.se

26

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20


TEMA: INBYGGDA SYSTEM, UTBILDNING OCH KONSULTER transaktionshastigheter) eftersom tid är pengar, helt enkelt.

I dessa exempel ligger datavolymerna för maskininlärning på allt mellan 850 kilobyte och 2 terabyte.

räkningen är klar skickas svaret tillbaka upp i nätverket och om det då sker en systemkrasch under processen går alla beräkningar förlorade. Genom att byta till NVDIMM kan denna process effektiviseras rejält. Det finns inget behov av att mellanlagra inkommande data i SSD. Data kan flyttas raka vägen till DRAM och GPU:n kan omedelbart starta sina beräk-

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20

ningar. Svaret på frågan om bilden visar en hund eller en katt kan komma magnituder snabbare. Och det finns ingen risk att förlora data eller beräkningar eftersom NVDIMM är persistent. NVDIMM är inte bara väl lämpat för AI och ML, utan också för finansiella tillämpningar, så kallad FinTech. Sådana tillämpningar kräver hög prestanda (låg latens och höga

AV S LU TA D E T R A N S A K T I O N E R måste loggas synkront innan nästa transaktion kan startas. Synkroniseringen är kritisk för revision men utgör en flaskhals för många system och sänker transaktionshastigheten. Genom att använda NVDIMM kan denna process för att logga data till SATA eller NVMe SSD elimineras. Istället för att skicka loggdata via IO till SSD-flash kan det läggas direkt i det höghastighets-DRAM som gjorts persistent via NVDIMM. De gör det möjligt att starta nästa transaktion med fullt förtroende för att den tidigare transaktionen loggats till en säker plats utan risk för att data går förlorade. NVDIMM har funnits i mer än ett decennium men fördelarna med att använda denna typ av beständiga minnen för AI och ML är något som fortfarande testas inom olika användningsområden, från bank och detaljhandel till vård, yrkestjänster och verkstadsoch processindustri. Ekosystemet för NVDIMM, inklusive operativsystem, hårdvaruaktivering och JEDECstandardisering uppstod en gång som resultat av att många företag arbetade tillsammans med att börja använda persistenta minnen. Nu korsar NVDIMM vägarna med AI och ML och visar sig vara ett perfekt sätt att öka deras systemprestanda. n

27


TEMA: INBYGGDA SYSTEM, UTBILDNING OCH KONSULTER

Prestandavärstingarna i familjen COM-HPC stöder PCIe Gen 5 och är bestyckade med 16-kärniga Xeonprocessorer som drar 100 W. SOM-6882 är arbetshästar på Intel Core 8.

PE R

R TA T

EX

Ta genvägen via färdiga datorkort

IKEL

SOM-2532 använder TSN PHY för att korta ner latenserna för realtids­ kommunikation. Processorn Intel Elkhart Lake stöder tre stycken 4K-skärmar.

Strömsnåla Smarc 2.0 använder NXP:s Armprocessorer, eller som här Intel Atom.

28

SOM-9590 är certifierad för militära och andra uppdragskritiska system.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20


TEMA: INBYGGDA SYSTEM, UTBILDNING OCH KONSULTER

D

et är välkänt att kortare utvecklingstider kan generera mycket affärer men det förutsätter också att produkterna har en tillräckligt bra kvalitet. Här kan teknik som COM-moduler (computer-on-module) erbjuda en genväg. COM-lösningar består av processorer, chipset, kylning, minne, säker uppstart och periferienheter som integrerats i en datormodul. Lösningen förenklar livet och gör att det går snabbare att utveckla produkter till såväl industri som medicinteknik, detaljhandel och logistik. Det finns många anledningar att korta utvecklingscykeln men framförallt handlar det om att snabbare få avkastning på sin investering. Dessutom är det en stor fördel att få fram en produkt före konkurrenterna plus att snabb återkoppling från kunderna är värdefull för företaget. Fördelarna förstärks ytterligare av trender som AI och IoT. COM-produkter passar för en rad tillämpningar, inklusive mer avancerade inbyggda och uppkopplade system (edge computing) med höga datatakter och 5G-uppkoppling. Faktiskt passar modulerna i princip alla til�lämpningar som kräver autonomi, stor bandbredd och extremt korta fördröjningar (latens).

E T T A N N AT I N T R E S S A N T O M R Å D E är kamerasystem där AI används allt mer som stöd för kvalitetskontroll eller för att verifiera olika parametrar. Det kan handla om att läsa av nummerplåtar på fordon eller ställa en dia­ g­nos inom sjukvården. Applikationer för alla som utvecklar ramverk för deep learning växer också i betydelse. En annan aktuell faktor är Covid-19 och den djupa ekonomiska recession som den lämnar efter sig. För att överleva måste industrin vara innovativ. Ledande COM-teknik kan användas för att snabba upp innovationsprocessen, särskilt när den stöds av omfattande designtjänster. Vilken nivå och typ av stöd man kan förvänta sig beror på tillämpningen, men en COM-specialist kan erbjuda ett antal olika kärnkompetenser, inte minst plattformar för den senaste generationens 45 watts-processorer liksom forcerad kylning för att ta hand om värmeproblemen. YTTERLIGARE KO M P E T E N S E R inkluderar kunnande om fjärrstyrning av enheterna. Lättanvända gränssnitt förenklar on-board­ ing, visualisering, drift och administration av industriella IoT-enheter. Användarna kan övervaka status på enheterna, slå på och stänga av dem i realtid, felsöka problem och skicka uppdateringar av mjukvara och firmware både lokalt och på distans. Det är självklart så att allt fler COM-använ-

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20

Av Claus Giebert, Advantech Claus Giebert började karriären på ett medicinteknikföretag år 1995.

Efter att ha arbetat med hårdvaruutveckling i många år gick han över till produktförvaltning. På Kontron blev han en av de ansvariga för Intel­ baserade konstruktioner och IoT-produkter. Sedan 2016 är han ansvarig för produktmarknadsföring av datormoduler i Europa på Advantech.

dare vill ha lösningar med högre prestanda för att hantera alla uppgifter och de massiva datamängder som genereras av IoT-tillämpningar. Här bryter de senaste servermodulerna med snabbare in- och utgångar och mer RAM igenom prestandataket. Uppdragskritiska tillämpningar är en annan kärnkompetens. För militär radar eller fredsbevarande uppdrag kan enbart elektronik med den högsta tillförlitligheten garantera att produkterna inte slutar fungera på fältet. En pålitlig COM-specialist ska vara certifierad enligt IPC-A-601G Class 3 för att kunna garantera uppdragskritiska behov. Eftersom COM-arkitekturen erbjuder olika standardspecifikationer i olika formfaktorer och med olika anslutningar, ger det inte bara kunderna flexibiliteten att välja en lämplig lösning utan sparar också värdefull utvecklingstid. En bra startpunkt för den som har höga beräkningskrav är Intel Mobile Core. Advantech ser en hög efterfrågan på Intelprocessorerna Whiskey Lake-U och Coffee Lake-H som används i företagets COM Express-serier Compact och Basic. Under 2020 har SOM6882 sålt extremt bra för medicinska tillämpningar vilka bidragit till att skydda många människor från Covid-19. N AT U R L I G T V I S Ä R B E R Ä K N I N G S K R A F T E N inte gratis, det finns en balansgång mot värme och ljudnivå. Därför behövs en effektiv lösning för ljudlös kylning. För den som vill en sådan finns lösningar som ger full tillgång till CPU:ns hela kapacitet, exempelvis Advantech QFCS. Den har en avancerad kylfläns vilket gör det möjligt att låta CPU:n förbruka 45 watt samtidigt som omgivningens temperatur är upp till 60 °C. Tittar man på ljudnivån ligger den under 45 dB vid maximala 4 300 varv på fläkten om allt utformats korrekt. Självklart är prestanda inte allt. För vissa tillämpningar är effektutvecklingen, kylningen och ett litet format viktigare. Att ha tillgång till ett antal energisnåla plattformar är därför avgörande, särskilt sådana som är optimerade för tillämpningar där varje watt räknas. Ett annat betydelsefullt område är datorkort för SMARC 2.0. För att spara tid under utvecklingsarbetet kan man använda något av de utvecklingspaket som finns. De innehåller display, moderkort, kylflänsar, kraftaggregat

och alla nödvändiga kablar. SOM-DK2569 från Advantech innehåller också en demolicens på IoT-mjukvaran Wise-Paas/DeviceOn som kan övervaka och styra hundratals eller tusentals enheter i en fabrik och uppdatera mjukvara och Bios på distans. Egenskaperna gör dem idealiska för exempelvis robot­ armar och självkörande robotar (AGV). I B L A N D R ÄC K E R D E T inte med den lägsta prestandan, eller mellanprestanda. Då måste man ta steget till COM-lösningar för servertillämpningar som har många kärnor och mycket minne. Dessa COM-kort ger utvecklarna god möjlighet att processa stora mängder data, få snabba svarstider och bra bandbredd för kommunikation med omvärlden, samtidigt som de är enkla att använda och kan fjärrstyras. När man istället har uppdragskritiska system i tuffa miljöer, exempelvis test- och mätsystem, transportsektor eller försvars­ industri, behövs miljötåliga och robusta COM-kort i kombination med funktioner som memory down, SO-DIMM, interna massminnen och skyddslack av korten. Vid sidan av innovation i själva produkten är designen av COM-modulerna och tillverkningen viktig. En bra metod för att snabbt ta fram en applikation och komma ut på marknaden är att hitta en teknikpartner som kan göra designen av moderkortet enligt kundens specifikation, men också hjälpa till vid kvalificeringen och testfasen. N Ä R D E T G Ä L L E R T E S T N I N G är det en fördel att välja en leverantör som har egna resurser för det. Att exempelvis ha tillgång till en HALT-kammare för accelererade livscykeltester borgar för att produkten kommer att fungera inte bara de första sex månaderna eller två åren, utan hela sin livscykel. Att välja att samarbeta med en specialist som kan erbjuda en stab med experter, produktionslösningar liksom tillverknings- och testresurser underlättar för utvecklarna att nå marknaden snabbare (utan att kompromissa med kvaliteten), varefter projektet kan avslutas med en problemfri massproduktion. I en era där kostnadsskillnaderna är minimala behövs andra sätt att nå konkurrensfördelar. Att använda COM-lösningar i kombination med best-practice design och produktionsstöd är därför en allt populärare väg framåt. n

29


NYA PRODUKTER

En vågformsgenerator för terabithastigheter n TEST&MÄT Med en DA-omvandling på hela 256 GSa/s och en analog ­bandbredd på 65 GHz är Keysights vågformsgenerator M8199A ­snabbast i världen. Den lämpar sig särskilt bra för forskning inom extremt snabba kommunikationssystem med terabithastighet.

Det nya instrumentet är AXIebaserat, upptar två kortplatser och är byggt kring Keysights egenutvecklade teknik för att generera vågformerna. Bland annat finns en egenutvecklad DA-omvandlare som sitter

monterad i en speciell kapsel där signalerna tas ut via en kontakt, inte via kretskortet, för att de inte ska degraderas. Företaget har även tagit fram en ny förstärkarlösning som ger en snygg degradering ovanför

Billigare AI-experimentkort från Nvidia n KORTDATOR Nu är priset nere på 59 dollar för att testa hur det känns att utveckla artificiell intelligens på Nvidias Cuda-plattform. Det är 40 dollar mindre än kortet som släpptes i fjol.

Jetson är Nvidias AI-svar på Raspberry Pi, men trimmad AI för med hjälp av en NvidiaGPU. Liksom Pi går kortet att köpa på Kjell & Company, men liksom Pi är det även riktat till professionella konstruktörer. Namnet på den nya modellen är Jetson Nano 2GB vilket avslöjar att den bara har hälften av föregångarens DDR4minne. Dessutom förlorar den Displayport och en av fyra USB-portar – och nedgraderar två till 2.0. En fördel är att nykomlingen strömmatas via USB-C och att det ingår en wifi-dongel i priset.

Den använder fortfarande samma fyrkärniga 1,43 GHz Cortex A57-CPU och samma 128-kärniga Nvidia MaxwellGPU. Den sistnämnda ger kortet en AI-prestanda som är 8 till 73 gånger högre än vad du kan krama ur en Raspberry Pi 4 på några populära neuronnät, enligt Nvidia. Den har en stiftkontakt och är bland annat kompatibel med Pi-kameror. Det finns gott om experiment och lektioner online att ladda hem från Nvidia och det sociala nätverket kring Jetson. Exempelvis en självkörande soptunna som rullar fram när den ser sopbilen komma. Nvidia startar dessutom ett utbildningsprogram kring Jetson. Kortet kommer att finnas för beställning innan oktober är över. Jetson Nano 2GB mäter 100 × 80 × 29 mm. JAN TÅNGRING jan@etn.se

det specificerade frekvensområdet. Det innebär att instrumentet går att använda upp till 80 GHz även om gränsen officiellt ligger på 65 GHz. Instrumentet finns med två eller fyra kanaler på 128 GSa/s.

PER HENRICSSON per@etn.se

TDK-plattform för sonar som når längre n SENSORER Japanska TDK har sedan tidigare en utvecklingsplattform för sin första memskrets som mäter avstånd med milli­ meterprecision med hjälp av ultraljud. Nu utökar företaget med en plattform för en nyare mems-släkting som når klart längre.

Sedan tidigare har TDK lanserat en sensorplattform där memskretsen CH101 är en central del. Nu kommer efterföljaren – en sensorplattform som är byggd runt den nya CH201. CH101 är enligt TDK världens första memskrets som mäter avstånd med millimeterprecision med hjälp av ultraljud. Den har en räckvidd på 1,2 meter. Nykomlingen CH201 påminner mycket om föregångaren, men har en räckvidd på hela 5 meter. Båda kretsarna använder klassisk Time-of-Flight (ToF). Det betyder att en ljudpuls skickas ut, ekot tas emot och tiden det tar för ljudet att gå fram och tillbaka blir ett mått på avståndet till det som reflekterat. CH201 skickar ljud med 85 kHz. D E N NYA S E N S O R P L AT T F O R M E N

­ estår av tre delar. Förutom att b den inkluderar en fristående CH201 ingår även ett utvecklingspaket kallat DK-CH201 för att snabbt ta fram prototyper, samt en sensormodul.

30

Som tillval går det att få inter­ leaving av två kanaler vilket ger 256 GSa/s. M8199A börjar på 331 000 dollar.

Det nämnda utvecklingspaket kommer även det med en CH201, men det kan hantera ytterligare fyra memskretsar. Modulen, EV_MOD_CH201-03-01, är speciellt avsedd för snabb integration och utvärdering av olika hårdvarukonstruktioner. Här ingår olika höljen för att kunna testa och justera lösningens täckning (field of view). Plattformen finns att köpa hos TDK:s distributörer världen över. Ultraljudstekniken beskriven ovan kommer ursprungligen från Chirp, ett litet företag med rötter i forskning på University of California, Berkeley, som TDK köpte i februari 2018. ANNA WENNBERG anna@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20


NYA PRODUKTER

Mjukvarustyrt datainsamlingskort Liten snål omvandlare n POWER Texas Instruments har lanserat en buck/boostomvandlare som påstås dra industrins lägsta ström i vila. Därmed kan batteri­ tiden i IoT-enheter öka med upp till 50 procent, hävdar företaget.

Den nya DC/DC-omvandlaren kombinerar programmerbar strömbegränsning på ingången med dynamisk spänningsskalning. Det bäddar för industrins lägsta viloström – eller Iq (quie­scent current) – och tre gånger högre ström på utgången än alternativen. Det hävdar TI och anger resultatet till typiskt 75 nA vid 10 µA och verkningsgraden 92 procent. O M VA N D L A R E N , TPS63900, hanterar inspänningar från 1,8 V till 5,5 V och levererar mellan 1,8 V och 5,0 V ut. Genom dynamisk spänningsskalning kan den leverera önskad effekt samtidigt som systemet håller lägsta spänningen som krävs för att fungera effektivt. TPS63900 har mycket snabb transient-respons. Den passar enligt TI speciellt väl i tillämpningar som alltid är aktiva, och som kortvarigt förbrukar hög effekt när de delar data – exempelvis i uppkopplade vatten- och gasmätare. E N H E T E N kommer kapslad i en WSON (wafer small outline no-lead) med 10 anslutningar. Den är 2,5 × 2,5 × 0,5 mm och kostar 80 US-cent per styck vid köp av 1 000 enheter. Likaså finns ett utvecklingskort – TPS63900EVM – att köpa för 49 dollar.

ANNA WENNBERG anna@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20

samplingsfrekvensen gäller för två kanaler, med fyra kanaler halveras den.

n DATAINSAMLING Med 10-bitars AD-omvandlare, en samplingsfrekvens på 4 GSa/s och fyra kanaler är det nya datainsamlingskortet från Teledyne SP Devices tänkt för bland annat partikelfysik, vetenskapliga instrument och time-of-flight-tillämpningar.

– Vi har fortsatt fokus på en kombination av hög samplingstakt och hög upplösning som ju möjliggörs av vår teknologi för förbättring av prestanda hos tidsinterleavade AD-omvandlare, säger Ulrik Lindblad på SP Devices. Den nya PXIe-produkten ADQ8-4X kompletterar det åttakanaliga kortet ADQ8-8C som släpptes för ett år sedan och som också hade tio bitar i ADomvandlarna. Nykomlingen har

hälften så många kanaler men fyra gånger så hög samplingsfrekvens på 4 GHz och dubbelt så stor bandbredd, det vill säga 1 GHz. Värt att notera är att maximala

B Å D E A D Q 8 - 8 C och ADQ8-4X används främst inom stora system med många kanaler, men de är mycket flexibla och kan därför även användas i mindre system och i ett stort antal olika applikationer. Det går att programmera DC-­ offset och spänningsområde (0,25, 0,5, 1, 2,5 och 5 Vpp) medan ingångsimpedansen är 50 Ω. Det interna minnet är på 1 Gbyte och kortet kan leverera data i 3,2 eller 2,6 Gbyte/s. Det finns en FPGA från Xilinx där kunderna kan placera egna algoritmer för realtidsbearbetning av data.

PER HENRICSSON per@etn.se

IAR gör RE:s snålhet rättvisa n UTVECKLINGSMILJÖ IAR:s utvecklingsmiljö ­Embedded Workbench stöder från och med nu Renesas processorfamilj RE och dess kamp för att ge världens ­batteridrivna IoT-noder längre batteritid.

Sensorer för smarta hem, byggnader, fabrik och jordbruk är några exempel på tillämpningar för RE, som fick lycklig påökning i somras med modellen RE01. Sensorerna får gärna vara batteridrivna. Och då vill man ha så lång batteritid som möjligt, eftersom batteribyte kan utgöra en stor systemkostnad. Särskilt om enheterna är installerade på

platser där människor inte så lätt kan nå dem. RE-familjen är strömsnål. Dess cpu är för det första Arms minsta, strömsnålaste kärna, Cortex M0+. För det andra tillverkas RE i Renesas processteknik SOTB (Silicon-on-Thin-BuriedOxide), vilket minskar energi­ förbrukningen ytterligare i både aktivt läge och standbyläge – nyss nämnda nya modellen RE01 drar 25 μA/MHz i drift och 400 nA i vila. F Ö R D E T T R E D J E är RE i likhet med andra Renesaskretsar utrustad med elektronik som stöder användandet av e­ nergiskördning

som energikälla, vilket kan förlänga batteritiden ytterligare. För det fjärde kan RE härmed programmeras i svenska IAR:s kodningsmiljö Embedded Workbench. Därmed kan, enligt Renesas, RE-familjens strömsnålhet till slut komma till sin fulla rätt. Bland annat för att ­kompilatorn genererar mycket effektiv kod och för att miljön har en analysfunktion som heter Power Debugging som bland annat kan koppla strömförbrukning till enskilda kodrader, för kartläggning av var joulen rasar ut i onödan. JAN TÅNGRING jan@etn.se

31


NYA PRODUKTER

Kraft för att styra robotar RBC300F har inbyggd ström­ begränsning på ingången samt skydd för överström och överspänning.

n POWER Japanska Cosel – ägare av den svenska kraftspecialisten Powerbox – släpper en serie AC/DC-aggregat med tre utgångar som är skräddarsydda för robotstyrning och fabriksautomation. De har en uteffekt på 300 watt.

tre varianter: 12V/16A, 24V/10A och 48V/5A. Den andra utgången (slot 2) kan förses med en mängd olika konfigurerade moduler med enkla eller dubbla utgångar, hanterar olika ström och spänning samt en effekt mellan 14,4 W och 30 W, beroende av utspänning. Verkningsgrad når upp till 92 procent. D E N T R E D J E U TG Å N G E N (slot 3) kan förses med alla moduler med enkel utgång. Genom sin

Spindeln i ditt IoT-nät

n MJUKVARA Datainsamling, visualisering, övervakning och lokal ­lagring. Allt finns integrerat i en och samma konfigurer­ bara programvara för dig som bygger IoT-system. Den heter Jedi One och utvecklas på Machinechat i San Jose.

– Det här besparar en IoT-utvecklare tusentals timmar av programvaruutveckling, säger Robbie Paul, chef för IoT-affärsutveckling hos Digikey, som är exklusiv leverantör. Samla data, lagra dem, visualisera dem, monitorera dem, definiera regler för notifiering, trigga skript, skicka data vidare. Jedi One kan köra på Mac och PC. Och på Linux – inklusive Raspberry Pi. JAN TÅNGRING

jan@etn.se

32

förstärkta isolation lämpar den sig för matning av IGBTer eller IPMer, vilket minskar antalet nödvändiga kraftaggregat för robotstyrning. Konstruktionen gör enligt Cosel att RBC300F minskar sitt fotavtryck med 40 procent jämfört med en konventionell lösning. För högre spänningar kan utgångar dessutom seriekopplas. Likaså är samtliga utspänningar justerbara med en inbyggd ANNA WENNBERG anna@etn.se potentiometer. R836_D-VBAT.qxp_Mise en page 1 20/01/2020 09:36 Page 1

Saft batteries The solution you need. The performance you demand.

Whether in industrial, commercial or residential applications, Saft’s standard and made-to-measure lithium-based batteries offer the performance, quality, longevity and autonomous operation required of any type of application, even in the most demanding environmental and usage conditions. We energize the world, on land, at sea, in the air and in space.

infosweden@saftbatteries.com

www.saftbatteries.com

© Saft – © Photo : Saft – R836/D

Den nya serien RBC300F kommer med tre konfigurerbara isolerade utgångar, varav en med förstärkt isolation för matning av IGBT:er och liknande. På ingången kan enheterna hantera växelspänningar från 85 V till 264 V, medan uteffekten är 300 W. De har inbyggd digital styrning på primärsidan, och som option går det att få ett ut­ökat Uart-gränssnitt för styrning, övervakning och sekvensering. De tre utgångarna är oberoende. Huvudutgången (slot 1) kan leverera 240 W och finns i

I S O L AT I O N E N M E L L A N ingång och utgång är 3000 Vac, medan den mellan ingång och jord är 2000 Vac. Enheterna är certifierad enligt UL62368-1, EN62477-1 (OVC III) och uppfyller EN61558-2-16. För att uppfylla olika tillämpningsspecifika krav har ett antal optioner tagits fram. De är utformad för konvektionskylning och kan arbeta i temperaturer från –20 °C till +70 °C. Däremot kan derating förekomma, allt beroende av hur enheten är monterad och kylningen i tillämpningen. Kraftaggregaten är 114 × 38,3 × 203 mm, väger som mest 710 gram och kommer med fem års garanti.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20


NYA PRODUKTER

Ex-googlare skeppar AI-server n ACCELERATOR Amerikanska Groq släpper en rackenhet med åtta ­exemplar av den egna kretsen TSP (Tensor Streaming Processor). Den används för att accelerera neuronnätsinferenser.

Kretsen och ett PCI-expresskort med en krets presenterades för snart ett år sedan. Nu skeppar Groq åtta exemplar av kortet i en 5U-rackenhet som levererar sex petaops på 3 300 watt. Samtidigt släpps en uppdatering av utvecklingsmiljön. Ett exemplar av kretsen levererar en biljard (1015) åttabitars heltalsoperationer per sekund, alternativt 250 biljoner (1012) 16-bitars flyttalsoperationer – en petaops respektive 250 teraops.

Korten har kunnat testas som molntjänst hos amerikanska Nimbix sedan januari. G R O Q S G R U N D A R E är en grupp från Googles motsvarande processorprojekt TPU, som används flitigt i Googles moln sedan 2015, och är inne på sin tredje generation. Chefsarkitekten heter Dennis Abts. Vd heter Jonathan Ross. Amerikanska Marvell hjälpte till med kommunikationsgränssnitten. Google marknadsför inte sin krets. Huvudkonkurrenten är ­istället Nvidia och dess grafikkort. Groq hävdar att det har den snabbaste neuronnätsacceleratorn just nu. Oberoende Linley Group verifierade i början av året att Groqs krets är 2,5 gånger snabbare på större batchjobb och hela 17 gånger snabbare på enstaka uppdrag än ­Nvidias grafikkretsar. Framför allt trycker Groq på det senare – hög prestanda på enstaka uppdrag innebär kort responstid, det vill säga snabba reaktioner. 18 900 inferenser per sekund

kan kretsen göra på bildigenkänningsnätet ResNet-50 v2, i en batchstorlek på 1. Det bästa resultat Nvidia rapporterat för sin VP100-krets är 7 907. G R O Q H A R K U N D E R inom hälso­ vård, life sciences och finans, och fiskar nu efter kunder inom autonoma fordon och på nationella labb. Arkitekturen liknar liksom i Googles TPU en systolisk array och är deterministisk. Chipet mäter mäter 725 mm2 och tillverkas av Global Found-

ries i 14 nm. Det är klockat till 1,25 GHz när det levererar 1 petaops i INT8. Chipet stöder även INT16 och FP16. I varje chip sitter 220 megabyte minne. Detta ska rymma nätet Bert-base, som har 110 miljoner parametrar. Den interna minnesbandbredden är 80 terabyte/s. Kommunikationen mellan korten sker med 200 Gbit/s Ethernet eller Infiniband HDR. Två AMDEpyc-processorer organiserar arbetet. JAN TÅNGRING

jan@etn.se

Ett testinstrument för radar, sonar, lidar och ultraljud n TEST&MÄT I Hybridnetbox finns fyra, sex eller åtta matchade kanaler för att generera ­stimuli och sedan digitalisera och samla in responsen. Instrumentet kommer från Spectrum och är tänkt för test av bland annat radar, sonar, lidar och ultraljudsprodukter.

Det tyska företaget är nog mest känt för PCI- och PXI-baserade datainsamlingsoch vågforms­kort men har också kompletta system för att generera signaler och för att samla in dem. I Hybridnetbox finns både vågformsoch datainsamlingskort baserade på 16-bitarskretsar för AD- och DA-omvandling. Korten delar en gemensam klocka och ­trigger vilket gör dem synkroniserade. Vågformkorten ger upp till ±6 V med 50 ohm eller ±12 V med högre impedans. Signalerna kan i princip ha vilken form som helst och levereras exempelvis som ”Single-Shot”, ”Loop”, ”FIFO Streaming”, ”Gated Replay” och ”Sequence Replay”. Digitaliseringskorten har inspännings-

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20

områden från ±200 mV upp till ±10 V med fullt programmerbar offset och valbar ingångsimpedans (50 ohm och 1 Mega ohm). B Å D E O B A L A N S E R A D E och differentiella mätningslägen är tillgängliga. Samplingshastgheten är 40, 80 eller 125 MSa/s. Förutom in- och utgångar till vågsformsoch digitaliseringskorten har instrumentet ett antal digitala in- och utgångar vilket underlättar integrationen av instrumentet i

större testsystem. Tilläggas kan att Hybridnetbox är fullt LXI-kompatibelt och det kan anslutas till en dator eller ett företagsnätverk via Ethernet­porten. Det finns drivrutiner för Windows och Linux liksom programmeringsexempel för C++, Labview, Matlab, Visual Basic .NET, Python och andra populära programmeringsspråk. PER HENRICSSON per@etn.se

33


NYA PRODUKTER

Segger dividerar minneskravet n BIBLIOTEK Tyska Seggers implementeringar av plus och minus, multiplikation och division, sinus och cosinus, logaritmer och så vidare, kräver 72 procent mindre minne på en Risc V-processor än de fria Gnu-flyttalsbiblioteken. Det hävdar Segger.

Företaget erbjuder sedan tidigare flyttalsbibliotek till Armprocessorer för licensering. Nu stöds även Risc V. Närmare bestämt arkitekturerna RV32I och RV32E. Den förra är standard-32-bitarsversionen av Risc V och den senare är en bantad version med bland annat bara 16 register istället för 32. ”E” står för embedded. Seggers implementeringar är handkodade i assembler. – I inbyggnadssystem räknas varje byte, säger Seggers vd och grundare Rolf Segger. – Vi är säkra på att vår mjukvara är marknadsledande och till skillnad från några av våra konkurrenter uppmuntrar och stöder vi jämförelser och benchmarking. Segger har räknat och publicerat både klockcykler och minnesavtryck för varje enskild operation. Om du utvecklar i Seggers egen miljö Embedded Studio så använder du redan Seggers mattebibliotek. JT

Skräddarsydd mekanik för elektronikprodukter.

www.blomdahls.com

34

Microchip släpper Risc V-sats på Polarfire n UTVECKLINGSKORT Icicle heter ett utvecklingskort från Microchip baserat på Microsemis strömsnåla FPGA Polarfire som inkluderar två stycken hårda Risc V-kärnor.

Enligt Microchip är detta industrins första Risc V-baserade utvecklingssats för Polarfire. Målgruppen för utvecklings­ kortet är Microchips eget Risc V-ekosystem Mi-V. Med Icicle säger sig Microchip sänka priströskeln för konstruktörer intresserade av att utvärdera Polarfire som plattform för såväl hårdvaru- som mjukvarusystem för exempelvis operativsystem, kompilatorer, systemmoduler eller säkerhetslösningar. David Patterson, en av Risc V:s upphovsmän, ger tummen upp. – Kul att se ett lågeffekts-Risc V-kort för under 500 dollar! säger han. David Patterson jobbar tillika på SiFive som är det företag som konstruerat det Risc V-kluster som Polarfire använder.

Fler partners har varit involverade. UltraSoC bidrar med ett trace-makro. Adacore, Green Hills, Mentor and Wind River bidrar med utvecklingsverktyg och operativsystem – såväl Linux som Nucleus och VX Works stöds. DornerWorks, Hex Five, Veridify Security och wolfSSL bidrar med diverse program­ varubibliotek. V I L L D U H A H J Ä L P att ­konstruera SOM-moduler och annan hårdvara kan du vända dig till Antmicro, ARIES Embedded,

Digital Core Technologies, Emdalo Technologies, Sundance DSP eller Trenz Electronic. Polarfirekretsen ifråga har 250 000 logiska element och anslutningar för PCI Express, Mikrobus, Ethernet, Micro-USB och Can. Den har en Raspberry Pi-stiftkontakt, Jtag-port och SD-kortgränssnitt. Kortet har strömstyrning, klocka, Ethernet-PHY, USBcontroller och strömsensorer. Priset på utvecklingssatsen ­ligger från 489 dollar och upp. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Com-moduler på Intels elfte Core n INBYGGNAD I samma ögonblick som Intel släppte Tiger Lake – elfte generationen av processor­ arkitekturen Core – så fanns den på två Com-moduler från tyska Congatec.

Artificiell intelligens ska vara en bra tillämpning, enligt Congatec, på grund av den beräkningskraft som finns i Tiger Lake och i modulens grafikkrets, en Intel Xe av generation tolv. Eller använd dem till vad som helst som kräver den här prestandan i edgenoder, fogcenter, näthubbar, coreutrustning eller molnserverar. COM Express Compact-modulen Conga TC570 stöder PCI Express Gen 4 och USB 4.0. Den finns med två DO-SIMM-anslutningar på 32 Gbyte vardera vilket ger en bandbredd på 3200 MT/s. Här finns även PCI Express 3.0, USB 3.1, USB 2.0, SATA III, två UART:ar och åtta GPIO:er. Intels grafikkrets Xe ger stöd för HDMI 2.1, DP 1.4 samt fyra oberoende skärmar på upp till 8K.

Ytterligare en Intelkrets, i225, ger kortet stöd för 1 Gbit/s Ethernet med TSN – realtids-Ethernet. D E N A N D R A M O D U L E N , HPC/ cTLU, har i stor utsträckning samma bestyckning men följer formfaktorn COM HPC. Den har andra ­kombinationer av gränssnitt där en viktig skillnad är att den bjuder på två

stycken TSN-Ethernet på 2,5 Gbit/s vardera. Den har dessutom två kameragränssnitt av typen MIPI-CSI. Congatec erbjuder inte bara modulerna i sig utan även hjälp att ta dem i bruk. Vitpapper och designguider är under utveckling. JAN TÅNGRING jan@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 10/20


Svensk Elektronik – först in i framtiden. Kurser i Smartare elektronikhandboken 2.0 Svensk Elektronik har genomfört två kurstillfällen i det uppskattade kurspaketet för en bättre kretskortskvalitet längs hela konstruktionskedjan i Stockholm och nu senast i Göteborg. Nästa tillfälle blir i Lund den 22 oktober. På kursen går vi igenom Elektronikhandboken 2.0 med sina mallar, checklistor och bilagor. Kurstillfället leds av Mats Andersson och Maria Månsson, Svensk Elektronik. Det finns fortfarande platser kvar så skynda att anmäla er via www.svenskelektronik.se

KALENDARIUM Pris: 2 700 kr per deltagare, kostnadsfritt för medlemmar i Svensk Elektronik.

Inställt: ECS & S.E.E. den 4–5 november 2020 På grund av pågående pandemi kommer årets Embedded Conference Scandinavia (ECS) och Scandinavian Electronics Event (S.E.E.) inte att genomföras den 4–5 november. Med anledning av de lagar och regler som begränsar sammankomster till max 50 personer så måste bägge evenemangen ställas in.

Vi kan inget annat än beklaga men vi följer naturligtvis Sveriges lagar och direktiv. BraMässor, som har uppdraget att genomföra arrangemanget, undersöker alternativ. Vi hoppas att kunna återkomma med mer information inom kort.

Cool Sweden Initiative 10 november 2020 Detta event arrangeras av Smartare Elektroniksystem. En workshop som genomförs både digitalt och på Storgatan 5, Stockholm med inriktning mot elektronikkylning. Initiativet avser skapa ett branschnätverk och samla Thermal Management-kompetens inom svensk elektronikindustri. Anmälan görs på www.smartareelektroniksystem.se/ event/termiska-utmaningar

Arbetsgrupp SCIP Den 5 januari 2021 införs nya regler och krav angående Substances of Concern In articles as such or in complex objects (Products) (SCIP). Vi bjuder därför in till en arbetsgrupp, där våra medlemmar kan stötta varandra. Det kan finnas ett behov i branschen för att veta hur andra EMS-

Se till att bli medlem och ta del av våra förmåner, tillsammans skapar vi förutsättningar!

företag ser på reglerna, hur de kommer bemöta dem, vem som ska rapportera vad/ hur de kommer jobba (systemstöd?) osv. Därför vill vi se över intresset att skapa en arbetsgrupp för detta. Anmäl ditt intresse till info@svenskelektronik.se så snart som möjligt.

Tillsammans skapar vi branschens framtid. Ditt företag är väl med? Ett medlemskap i Svensk Elektronik stärker dig och ditt företag. www.svenskelektronik.se info@svenskelektronik.se

22 oktober Kurs i Smartare elektronikhandboken 2.0 i Lund 4–5 november S.E.E. Scandinavian Electronics Event inställt 4–5 november Embedded Conference Scandinavia 2020 inställt 26 november Höstmöte svenskelektronik.se/ kalendarium Höstmöte för Svensk Elektroniks medlemmar 26 november Svensk Elektroniks höstmöte planeras den 26 november. Med hänsyn till Coronasituationen och direktiv från regering och myndigheter kommer den även att ske digitalt på motsvarande vis som vårt årsmöte. Mer information och program kommer meddelas inom kort.

Tycker du att det vi gör är bra och värdefullt, hoppas jag att ditt företag ser till att vara medlem i Svensk Elektronik så vi tillsammans kan göra än mer för ditt företag och branschens konkurrenskra !

Peter Björkholm Svensk Elektronik


POSTTIDNING B Returadress: Elektroniktidningen Folkungagatan 122, 4 tr 116 30 Stockholm

TEST AND MEASUREMENT NORDIC WEBINAR SERIES More than 20 individual webinars. â–º Register now www.rohde-schwarz.com/se/nordic-webinar-series-2020

E-mail: Info.Sweden@rohde-schwarz.com Phone: 08-605 19 00


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.