Forskare på Yale låter en magnet dra lodpasta genom viahål. Det är effektivare än att förlita sig på att ytspänning ska göra jobbet.
Pastan är en tennsilverlegering innehållande järnpartiklar med en diameter på några tiotals mikrometer. Den kan smältas och formas i tre dimensioner i ett svagt magnetfält. När pastan smälts i magnetfältet värms den upp – men inte omgivningen, till skillnad från vad som sker i en lödugn. Pastan är inte bara magnetisk utan ger också starkare fogar. Och det är i själva verket detta som var bakgrunden till forskningen — jakten på teknik för att förbättra blyfritt lod, som har vissa sämre hållfasthetsegenskaper och högre smälttemperatur än blyat lod.
Ainissa Ramirez |
Att fogarna blir starkare är en effekt av att järnpartiklarna orienterar sig efter magnetfältlinjerna.
Forskargruppen på Yaleuniversitetet är inte ensam om att intressera sig för vilka möjligheter som öppnas när man "dopar" lödtenn med magnetiska partiklar. I januari rapporterade elektroniktidningen om Intels experiment tillsammans med Carnegie-Mellonuniversitetet (CMU) med att smälta magnetiskt lödtenn i en rf-spole.
Det finns dock inget direkt samband mellan projekten. Båda forskargrupperna har länge intresserat sig för magnetism, och har nu råkat välja lodpasta som tillämpning samtidigt.
– Två olika forskargrupper har kommit fram med samma ide, säger Ainissa Ramirez.
Ainissa Ramirez säger till Technology Review att hon diskuterar med amerikanska Adhera Technologies om att kommersialisera resultaten.