JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Technical Papers
Guidelines for contributing Technical Papers: download PDF

Vi är redan bekanta med många portabla medicinska utrustningar som digitala termometrar, blodtrycksmätare, blodsockermätare, syresättningsmätare och puls-/hjärtfrekvensmätare. De är alla non-invasiva. Sådana redskap har med tiden flyttat ut från läkarmottagningen till våra hem. Denna trend fortsätter i takt med att det utvecklas utrustning för allt känsligare mätningar och med avancerade algoritmer.

Du har säkert redan sett den i otaliga wearables-demos. Så här kan du i utvärderings- och utvecklingssyfte bygga din egen pulsoximeter av analoga kretsar och digitala signalstyrkretsar.

På senare tid har rejäla framsteg gjorts inom området energisnål ultraminiatyriserad elektronik – inklusive rf-kretsar och trådlösa sensorer. Det har i sin tur skapat ett stort intresse för energiskördning för medicinska implantat. Om det går att ta bort batteriet helt, eller förlänga batteritiden avsevärt, blir det möjligt att tillverka implantat som är mindre, mer praktiska, mer tillförlitliga och som dessutom har längre livslängd.

Vanliga processorer räcker inte till för framtida datatjänster. Deras begränsade förmåga till parallellisering innebär att processorkraften inte blir tillräcklig utan att effektförbrukningen blir oacceptabelt hög.

xDDR4 är den senaste standarden i jakten på ständigt kompaktare och snabbare dynamiska RAM. DDR4, eller ”double data rate, fourth generation synchronous dynamic random-access memory” har precis som alla tidigare standarder för DDR- och SDR-RAM för server- och datorbranschen gränssnitt och protokoll för fysiska lager definierade av JEDEC som kan hämtas kostnadsfritt av alla via ett gratis inloggningskonto. Sök på jedec.org efter JESD79-4.

Den tekniska förfiningen av moderna bilar innebär att de är mycket olika tidigare modeller, bland annat är konventionella mekaniska system ersatta av sofistikerad elektronik. Detta medför betydande förbättringar i funktionseffektiviteten och möjliggör ett bredare utbud av nya funktioner som man kan dra nytta av.

Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer sakernas Internet, IoT, att ha flera miljarder uppkopplade enheter. Enligt Harbour Research uppskattas att 2 miljarder IoT-enheter ha sålts under 2014 och år 2020 räknar man med mer än 7 miljarder sålda enheter. Detta är bara möjligt om det finns kostnadseffektiva nätverk för kommunikationen och kostnadseffektiva trådlösa enheter. Genom att använda trådlösa tekniker som Bluetooth, Zigbee, Wi-Fi eller mobilnät, kan nästan allt överallt i världen, snabbt och säkert kopplas upp mot Internet. De nyaste cellbaserade teknologierna, LTE-M och NB-IoT, kommer att spela en viktig roll för framgången för Internet of Things.

En ny generation Wi-Fi-chip och Wi-Fi-moduler växer fram, som ger oss avsevärt lägre effektförbrukning och är enklare att integrera i olika konstruktioner. När Wi-Fi Direct och Wi-Fi HaLow nu också kommer för lågeffektsförbindelser uppstår dessutom många fler möjligheter att upprätta trådlösa anslutningar med låg effektförbrukning. Denna artikel handlar om hur dessa Wi-Fi-enheter och Wi-Fi-moduler kan användas i typiska tillämpningar för att uppnå bästa batterilivslängd.

I dagens uppkopplade hem används ett antal olika standarder för trådlös kommunikation för att koppla samman utrustningar som datorer, mobila enheter, mediaspelare och skrivare. Hittills har Wi-Fi varit arbetshästen för hemmanätverk, särskilt när det handlat om att flytta digitalt mediainnehåll.

Numera bär alla runt på elektronik – ibland faktiskt lite väl mycket. Tänk dig istället att du kan integrera en del av funktionerna i de kläder som du har på dig. Vid det belgisk-nederländska forskningscentret Holst Centre utvecklar forskarna just nu flexibla och töjbara tyger som innehåller elektronik. Och vem vet, om några år kanske dessa textilier är en central del i kläder som används inom idrott, i hälsosammanhang eller för att göra tillvaron säkrare.

Under de senaste åren har tillverkare av lysdioder tagit fram ett brett sortiment av högspända lysdioder (HV-LED). Dessa lysdioder gör det möjligt att optimera kraft-omvandlingen från nätet och samtidigt öka den totala effektiviteten liksom förenkla drivkretsarna. Med HV-LED kan konventionella AC/DC-drivkretsar användas parallellt med andra mer okonventionella topologier. De senare topologierna har sina egna utmaningar, men erbjuder ett effektivt sätt att driva lysdioderna.

Lysdioder matas normalt med likspänning samtidigt som elnätet levererar växelspänning på 230 V. För att fungera behöver de en omvandlare vilket ökar komplexiteten och kostnaden. Vid ett konvent i Sydkorea år 2014 presenterade 2014 års Nobelpristagare i fysik, Mr Nakamura, nästa generation av lysdioder som kan drivas direkt med en växelspänning på 230 V. Allt sedan dess har lysdiodstillverkarna arbetat med att miniatyrisera växelspänningslösningar för att kunna producera förenklade LED-moduler.

TECHNICAL PAPERS Nya systemkretsar som kombinerar FPGA-logik med hårda, flerkärniga processorer gör det enklare att möta tuffa specifikationer för prestanda, effektförbrukning och kostnad.

Kapacitiva närhetssensorer används redan idag i fordon för att känna av passagerarens närvaro och därvid automatiskt sätta på kupébelysningen eller aktivera den nyckellösa dörrens upplåsningssystem. Men ut­över detta kan man använda flera parallella lämpligt placerade närhetssensorer  för att känna igen enkla handrörelser i luften. Informationen från sensorerna kombineras för att mappa användarens handrörelse nära sensorerna. Gesterna kan användas för att styra system, som mediaspelare, kartnavigator eller att välja i en meny.

Utveckligen inom LED och LED-styrning har gjort att fordonstillverkare börjat vända halogen- och glödlampor ryggen. Takbelysning inne i bilen, bakljuslyktor, körriktningsvisare, strålkastare, dimljuslyktor, accentljus och även infraröd belysning för förarens hjälpsystem kan alla implementeras i LED-baserade konstruktioner. Dessa erbjuder bättre ljusstyrning, högre tillförlitlighet, mindre strömförbrukning, snyggare utseende och generellt kraftullare belysning. Alla dessa olika system ställer dock olika krav på styrning och kräver olika  kretsimplementeringar för att fördelarna för de olika tillämpningarna ska kunna utnyttjas.

Nästa generation ADAS (automatiska förarstödssystem, och kanske på sikt helt förarlösa bilar) ställer programutvecklare och systemkonstruktörer av fordon inför till synes oförenliga krav på säkerhetscertifiering, datasäkerhet, signalbehandling och visualisering. I denna artikel presenteras fem viktiga överväganden för OEM:er, leverantörer och underleverantörer som vill kunna skapa lyckad programvara, infrastruktur och produkter för  ADAS.

Kan du inte se det så kan du inte mäta det, och kan du inte mäta det kan du inte förbättra det. Så lyder det enkla mantrat hos framgångsrika företag världen över. Förstklassig produktion finns enbart där det också finns transparens i produktionen.

 

Att lodpastor måste hållas kylda under transporterna är ett välkänt problem i elektronikbranschen. Det handlar inte enbart om kostnaderna för kylförpackningen och frakten utan också om problematiken med variationer i leveranskedjans kvalitet. Väl framme hos mottagaren måste vanlig lodpasta förvaras i 0–10 °C tills den används i produktionen. I genomsnitt kan lodpastor förvaras svalt i upp till sex månader innan de måste kastas eftersom kvaliteten inte kan säkerställas längre.

 

I mer än ett decennium har det funnits olika krav på externa kraftaggregat vad gäller effektiviteten och energi­förbrukningen när de är olastade. Idag måste en tillverkarna ha produkter som klarar gränserna enligt version V (Level V) av standarden för energieffektivitet. Version V har lagt ribban högre än alla regionala krav, även om den bara är tvingande inom EU. I februari 2016 börjar en ny uppsättning krav från det amerikanska energi­departementet (DOE) att gälla. Kraven i version VI är visserligen bara tvingande i USA, men alla tillverkare som säljer dit måste vidta åtgärder redan nu.

De stora svängningarna av elpriset som vi sett det senaste året är här för att stanna, och troligen kommer de också att öka i frekvens och storlek. Men med teknik i hemmet, som hjälper konsumenten att utnyttja elmarknaden på ett smart sätt, kopplade till ett modernt elavtal kan prissvängningarna betyda en ljus framtid för elkonsumenterna.

Ljuset kan då styras över lokalnätet och paras ihop med sensorer, trådlösa kommunikationsmoduler och processorer till ett smarta nav.

Prestanda för ett systems bestäms ofta av hur snabbt det kan skyffla data. I många fall, inklusive FPGA:er, är den vanligaste tekniken för att öka prestanda att göra de interna bussarna bredare och bredare. Det är inte ovanligt med 512 bitar, 1024 bitar eller ändå mer men tekniken slukar resurser i form av kiselyta och energi. Dessutom ökar komplexiteten när man ska designa komparatorer eller göra checksummor på så breda bussar.

En FPGA och en ­radiokrets är (nästan) allt som behövs för att skapa en 60 GHz-länk som kan koppla upp en pikobasstation.

Varför skulle jag vilja ha en 8-bitars MCU? Den frågan får jag då och då, och här ska jag försöka ge ett svar. För en sak är säker. Du som utvecklar får ofta ett enklare jobb, och slutprodukten bli ofta bättre om du bara lägger några timmar i början av utvecklingsarbetet på att utvärdera vilken arkitektur som passar just din tillämpning bäst.

FREESCALE Det är inte bara säkerhetskritisk kod som av kvalitetsskäl bör skiljas från annan kod. Detsamma gäller kod som avgör storleken på abonnentens elräkning eller som är juridisk relevant på andra sätt. Freescale berättar om sin processor Kinetis M som kan isolera programvarans olika delar på flera olika sätt.

Keysight Technologies:

Bara fördelar att emulera batteriet

I vår mobila värld finns det allt fler enheter som kapar sladden för att ­istället drivas av batterier. Tack vare ökad effektdensitet i batterierna och avancerade effekthanteringstekniker kan till och med enheter som förbrukar mycket ström erbjudas i en batteridriven version. Det gäller allt från smarta telefoner, hushållsverktyg och hushållsapparater till elfordon.

Yokogawa:

Svårt mäta effekt i standby-läge

I mer än ett decennium har energiförbrukningen i lågeffekts- och standby-lägen varit en angelägen fråga samtidigt är det en svårt att mäta den eftersom de flesta effektmetrar inte klarar att mäta så små effekter med noggrannhet. Det gäller särskilt vid hög crestfaktor och låga effektfaktorer.

Rohde & Schwarz:

Signalanalys ger 16 bitars vertikal upplösning

Den vertikala upplösningen har vid sidan av bandbredd, samplingshastighet och minnesdjup kommit att bli en av nyckelparametrarna för oscilloskop. Denna utveckling har drivits fram av det ökande behovet av att få ut mer detaljer från signalerna i applikationer för konsumentartiklar, medicinteknik samt forskning och utveckling. Utmaningen är att noggrant kunna mäta signalkomponenter med en amplitud på något hundratal mV som ingår i signaler som samtidigt innehåller komponenter med höga spänningar.

Förväntningarna på digital kraft har varit höga, speciellt med tanke på den explosiva tillväxt som digital logik skapat på många andra marknader. Fast totalt sett har acceptansen av tekniken snarare varit stabil än explosiv. Detta trots att till och med de allra första digitala kraftlösningarna hade minst lika bra prestanda, ofta bättre, jämfört med avancerade analoga omvandlare.

Operativsystemet Contiki underlättar utveckling av trådlösa sensornät, skriver Adam Dunkels på SICS, Swedish Institute of Computer Science

Oavsett om IoT lever upp till sin hype eller inte, så har idén i sig satt fart på folks fantasi. Det finns allt från radikala koncept som ”Internet of Everything” till lite mer ­fokuserade idéer som ”Industriellt Internet” – en term som först började användas av General Electric och idag används i betydelsen automation av industriella miljöer med hjälp av sensorer och M2M-kommunikation.

Underkategorier

 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)