About / Advertise
I framtiden kan du skriva sms betydligt snabbare på din mobiltelefon. I alla fall om den har pekskärm och din mobil använder en ny metod från Linköpingsforskaren Per Ola Kristensson.
Textinmatning är ett av de största problemen idag när det gäller mobiltelefoner och andra miniatyriserade datorer. Problemet är att ett riktigt tangenbord är för stort. Många alternativa metoder har testats: hopfällbara tangentbord, projicerade tangentbord, handskriftstolkning och taligenkänning. Och man har experimenterat med olika layouter på tangentbord, med förkortningar, stenografi och med förenklade bokstavssymboler.Per Ola Kristensson har uppfunnnit en metod som han kallar ”shape writing ”. Han har också testat den och den visar sig enligt hans resultat vara en av de effektivaste metoderna för att mata in text via pekskärm. Både för nybörjare och vana användare.
Användargränssnittet i shape writing är en pekskärm med ett uppritat tangentbord. Användaren använder en penna. Men istället för att peka på bokstav efter bokstav, ritar användaren en sammanhängande linje genom dem, utan lyfta pennan.
Datorn avgör vilket ord som skrivs genom att analysera den figur som ritas upp, snarare än att undersöka vilka tangenter som passeras. Inmatningarna jämförs dessutom med en ordbok.
Med den här metoden lyckas nya användare komma upp i en skrivhastighet på i snitt 25 ord per minut efter en dryg halvtimmes övning. En individ klarade att skriva en viss inövad fras med en hastighet av 99 ord per minut.
Den som skriver sms via mobiltelefonens siffertangentbord kommer som jämförelse upp i 5-10 ord per minut, även när teknik som T9 (en tangent per bokstav) används. Med ett vanligt tangentbord klarar en normal datoranvändare cirka 30 ord per minut medan kravet på en sekreterare kan ligga på 80-95 ord per minut.
Per Ola Kristensson har också tittat på hur det fungerar att ge datorn kommandon via shape writing. Det går snabbare än att ge kommandon via menyer. Närmare bestämt 1,6 gånger snabbare i hans studie.
Ett problem i hans studie har varit att jämföra effektiviteten mellan olika metoder för textinmatning. Vissa metoder har överhuvudtaget aldrig testats systematiskt. Dessutom finns inga väletablerade metoder för att testa effektiviteten i textinmatning. Exempelvis hanteras felaktiga inmatningar på olika sätt i olika studier -- ska försökspersonen tvingas att rätta alla fel eller inte?
Länk: Demonstration av shape writing.
