About / Advertise
I mitten av december förväntas EU-kommissionen lägga fram ett förslag som kräver rapportering av de så kallade konfliktmineralerna, det vill säga tenn, wolfram, coltan (som innehåller niob och tantal) liksom guld. USA har redan motsvarande lagstiftning för att strypa finansieringen av gerillagrupperna i östra Kongo men den omfattar enbart börsnoterade företag. Europa kommer troligen att sikta in sig på smältverk och andra företag närmare gruvnäringen. Hur det än går påverkas snart alla svenska elektronikföretag.
Diskussionerna i USA om användningen av konfliktmineraler drog igång på allvar i slutet av 2000-talet. Men det dröjde till 22 augusti 2012 innan en lag kunde undertecknas av president Obama. Lagen är märkligt nog en del av Dodd-Frank Act, ett regelverk som ska skydda amerikanska konsumenter genom att öka stabiliteten och transparensen i det finansiella systemet. 
Dodd-Frank tillkom efter den djupa finanskrisen mellan 2007 och 2010. Lagen antogs 21 juli 2010 medan tillägget om konfliktmineraler infördes 22 augusti 2012. I och med att det är en del av Dodd-Frank är det det amerikanska finansdepartementet som ska kontrollera efterlevnaden.| Konflikten i Kongo Minst fem miljoner människor beräknas ha dödats i Kongo sedan 1996. Konflikten är komplex men bottnar i etniska motsättningar och tvister kring gränsdragningar. Dessutom är området rikt på naturresurser vilket bidragit till att finansiera de stridande parterna. Under årens lopp har en mängd olika försök gjorts för att få stopp på dödandet. Så sent som i höstas har den kongolesiska armen, understödd av FN-trupper, tagit tillbaka delar av östra Kongo som tidigare kontrollerats av en av gerillaarméerna. USA har satsat på att strypa finansieringen till gerillagrupperna genom att förbjuda användningen av olika mineraler som bryts i små dagbrott i konfliktområdet, det vill säga de östra delarna av Demokratiska Republiken Kongo, även kallat Kongo-Kinshasa. Olika gerillagrupper beskattar gruvdriften eller bedriver gruvdrift under slavliknade villkor. |
Allt handlar om spårbarhet, att kunna styrka de ingående ämnenas väg från gruvan till den färdiga elektroniken. På så sätt liknar arbetssättet det som används i RoHS-direktivet men en viktig skillnad är att det inte går att ta till exempel en mobiltelefon, motorstyrning eller kylskåp och sedan analysera de ingående komponenterna för att hitta utsprunget. Alla spår på varifrån råvaran kommer försvinner i smältverken.
En metod för att försäkra sig om att det inte ingår mineraler som utvunnits i gerillakontrollerade gruvor är att bara nyttja smältverk som är certifierade av någon lämplig organisation, till exempel Conflict Free Smelter Initiative (CFSI).
– Många svenska företag har vaknat och börjar intresserar sig för frågan, säger Jenny Sandahl på Ericsson.
I och med att telekomjättens aktie är noterad på den amerikanska Nasdaq-börsen måste företaget rapportera enligt Dodd-Frank.
– Vi har bett våra komponentleverantörer att rapportera de smältverk som används för att processa material i deras produkter, information som de i sin tur behöver få från sina underleverantörer.
Ett problem för de företag som omfattas är att det inte finns någon standard för hur frågorna ska ställas och hur de sedan ska redovisas.– Vi har lagt ned ganska många mantimmar eftersom vi behöver rapportera för hela företaget, säger Jenny Sandahl.
Samtidigt finns en infasningsperiod på två år för större företag och fyra år för mindre. Så även om det första året inte går att redovisa exakt varifrån alla ämnen kommit gäller det för företagen att kunna presentera planer på vilka förbättringar de ska vidta.
Två av de största kondensatortillverkarna, AWX och Kemet, är amerikanska och har redan genomfört underleverantörsprogram som garanterar att produkterna är fria från konfliktmineraler.
Hur den europeiska lagstiftningen kommer att se ut är ännu inte klart. EU-kommissionen genomförde i våras en så kallad konsultation, en form av remissrunda, som genererade närmare 300 kommentarer från företag, organisationer och privatpersoner.
I ett tal i september framhöll handelskommissionären Karel De Gucht att det kommande lagförslaget bör baseras på existerande regler, bland annat de som USA infört och de metoder för att göra så kallad due diligence som används inom OECD. Men även på frivilliga initiativ och EU kommer troligen att uppmuntra smältverken att certifiera sig hos kunderna, det vill säga komponentleverantörerna.
Samtidigt verkar EU ha ambition att få med även Kina på tåget och det är inte uteslutet att även andra regioner än Kongo kan komma att omfattas. Det gäller till exempel tenngruvor i Indonesien och wolfram från Colombia.
I Sverige ligger frågan på UD:s bord i och med att det handlar om frihandel. I dagsläget arbetar UD inte aktivt med området utan avvaktar vad som händer på EU-nivå.
