Riskkapital är mer än pengar

Grogrunden för expansiva affärsidéer inom elektronik är bättre än någonsin.

Men för den som siktar på att starta eget är pengar bara en av många frågor som måste lösas.

Net Insight, Dynarc, Switchcore, Strand Interconnect, Altitun - allt fler blir de svenska elektronikföretag som satsar stort på att få fram världsprodukter i teknikens framkant. Och allt bättre blir nyföretagarnas förutsättningar.

En viktig faktor är den numera goda tillgången på "venture capital", de pengar som satsas på ett nytt företags tillväxt för att bära det fram till en börslansering. Då är tanken att venture capital-bolaget ska sälja sitt innehav.

Det svenska ordet riskkapital är egentligen ingen bra översättning. För riskkapital omfattar egentligen allt aktiekapital, även i stora företag, för att skilja det från riskfri finansiering, det vill säga banklån. Alltmer har "riskkapital" dock kommit att användas i samma betydelse som "venture capital".

"Venture management" är ett mer rättvisande begrepp än "venture capital". Det tycker Gunnar Bergstedt som för riskkapitalbolaget IT Providers räkning är på jakt efter bra idéer främst inom trådlös elektronik. Att det främst skulle handla om pengar tycker han är en missuppfattning och den försöker han få ur många entreprenörer han träffar.

Med 800 miljoner kronor i fondpengar säger sig IT Provider vara störst i Norden. En stol i deras kontor på Hamngatan i Stockholm kan vara en form av kapitalförsörjning. För att kunna stötta företagare redan i de tidigaste faserna har de nämligen skaffat sig ett "idélabb" i sina kontorslokaler.

- På sjätte våningen sitter bara nystartade företag. Det kan helt enkelt vara en bra idé och en utmärkt entreprenör, säger Gunnar Bergstedt

- Om vi tror på konceptet så kan vi säga: 'Hitta dig en stol där uppe, sätt dig ner och strukturera dina idéer och se till att få med nyckelpersonerna. När du känner att du har strukturen kan du flytta ut och skaffa kontor någon annanstans.'

Egen yrkeskår

På bara ett par år har riskkapitalisterna blivit en egen yrkeskår i Sverige. Deras fonder har uppemot 100 miljarder kronor för placeringar i företag som vill växa, enligt analysfirman Förvärv och fusioner.

Men riskkapitalbolagen fokuserar samtidigt mer och mer på det stöd som inte går att räkna i pengar: kontakter och entreprenörskunnande.

Att sedan hela samhället tycks sjunga IT-revolutionens lov kanske också gör sitt till. Den ingenjör som vill satsa stort på att förverkliga en teknikidé har sannolikt bättre förutsättningar idag än någonsin tidigare.

Trots detta har många nyföretagare fortfarande svårt att ta sig över tröskeln till tillväxten. "Kom tillbaka när du behöver mer pengar" är en fras som ibland sägs på skämt, men alltför ofta på allvar, när en företagare behöver få tag på en miljon eller två.

Förklaringen är paradoxalt nog att riskkapitalbolagets medarbetare inte tycker sig ha råd med små engagemang i företag. Arbetet kräver mycket tid även i små bolag, men den provision riskbolagen får när de investerar andras pengar står i proportion till det investerade beloppet.

Ofta kan Nutek, Almi och den egna banken vara bra att tala med tidigt för den som inte bestämt tagit sikte på en börslansering.

Tvärtemot vad många tror så är den typiske teknikentreprenören ofta en etablerad ingenjör, forskare eller chef inom branschen, med upparbetade kontaktnät och kanske egenpatenterad teknik. Det 20-åriga "geniet", modell Bill Gates, är ett undantag, särskilt vad gäller stora projekt.

Alexander Kristofersson

Frilansjournalist

Intresserade av tillväxt och kapital kan beställa en gratisprenumeration på Almis nyhetsbrev Expansion, från Marie-Louise Stoor, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Den första tisdagen i varje månad träffas riskkapitalister och kapitalbehövande på en krog i Stockholm, www.firsttuesday.com.