Besluten kommer i sista minuten för forskarna vars anslag i de flesta fall sinar vid årsskiftet. För många blir det därför nödvändigt att ta fram de sista reserverna för att slippa säga upp personal innan de nya anslagen börja delas ut någon gång nästa år.

Intressant att notera är att både Vinnova och SSF trots bristen på samordning ändå kommit fram till samma slutsats, båda vill styra bort elektroniken från process- och materialnära forskning för att istället prioritera systemkunnandet. Det blir inte helt stopp för de förstnämnda men det faktum att Sverige inte längre har någon CMOS-fabrik sedan Infineon lade ner Ericssons gamla fabb i Kista för tre år sedan plus att konstruktion av integrerade kretsar inte längre kräver närheten till en fabb motiverar kursändringen.

Både SSF och Vinnova vill också prioritera forskning som gynnar svensk industri och som kan skapa nya jobb och nya företag även om de har aningen olika tidshorisonter. Vinnovas intresse ligger normalt närmare en industrialisering än vad SSFs gör.
Hur mycket pengar forskarna kan hoppas på är i skrivande stund inte helt klart men i bästa fall kan det handla om så mycket som 400 miljoner kronor under fem år varav uppåt 300 miljoner kommer från SSF.

SSF gasar i sista minuten
Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, har under många år varit huvudfinansiär av svensk forskning inom elektronikområdet. I stort sett samtliga pågående forskningsprogram tar slut vid årsskiftet. Oron inom forskarvärlden har därför varit stor över vad som ska hända framöver.

Den första juni beslutade dock SSFs styrelse att fortsätta satsa på området och i september kommer med största sannolikhet ett formellt beslut om ett nytt ramprogram. För att snabba upp ansökningsprocessen har Stiftelsen har redan lagt ut den preliminära utlysningen på sin hemsida.

Omfattningen är inte klar än men det finns enligt vad Elektroniktidningen erfar uppgifter om att det kan landa på mellan 200 och 300 miljoner kronor under fem år. Tanken är att finansiera ett antal forskningsprojekt med mellan två och fem miljoner kronor per år under fem år.

Inriktningen på programmet blir mot elektroniksystem, elektroniska och fotoniska komponenttekniker samt kopplingen mellan dessa. I klartext innebär det att SSF därmed ändrar kurs och drar ned på stödet till process- och materialnära forskning för att istället prioritera systemkunnandet. Inom parentes kan tilläggas att SSF planerar en separat utlysning för materialområdet, utformningen och storleken är ännu inte klar.

Tidsplanen för elektroniksatsningen är inte formellt spikad än men preliminärt har forskarna på högskolor och universitet tiden fram till den sista oktober på sig att skriva sina ansökningar. I ett första skede ska sedan de ansökningar som har störst strategisk relevans prioriteras, det vill säga de förslag som har förutsättningar att exploateras i Sverige och därmed bidra med nya jobb och nya företag.

Dessa ansökningar går sedan vidare till en andra utvärdering som ska göras av internationella experter. De forskningsprojekt som får klartecken kan förhoppningsvis starta före sommaren 2008.
Den preliminära utlysningen finns på SSF:s hemsida.

Vinnova skalar upp elektronikstödet
Den statliga myndigheten Vinnova ägnade mycken möda åt att kartlägga den svenska elektronikindustrin och dess behov under förra året. Arbetet resulterade visserligen inte i några nya anslag men ledningen för Vinnova beslutade trots det strax före sommaren att satsa upp till 100 miljoner under de kommande tre åren på vad som kallas ”banbrytande informations- och kommunikationsteknik”.

Tanken med Vinnovas satsning är att få fram forskningsresultat och kompetens som om ungefär tio år kan resultera i nya produkter och nya företag. Pengarna ska dock räcka till mer än hårdvara, i satsningen ingår även områdena inbyggda system och programvara. För hårdvaran gäller att den ska vara orienterad mot system och inte mot komponenter eller halvledarprocesser.

För områdena kiselkarbid och galliumnitrid har Vinnova tillsammans med energimyndigheten avsatt ytterligare 28 miljoner under sommaren vilket gör att området totalt sett fått 100 miljoner kronor.

Forskare på universitet, högskolor och forskningsinstitut har nu tiden fram till den 3 oktober klockan 14.00 på sig att formulera sina ansökningar kring vad som kallas banbrytande informations- och kommunikationsteknik.
Hela utlysningstexten finns på Vinnovas hemsida.