– Om jag började på ett företag med ansvar för Reach skulle jag börja med att titta på kandidatförteckningen och se vilka ämnen som kan ingå i de varor vi säljer, säger Inger Cederborg på Kemikalieinspektionen.

Även om Reach handlar om kemikalier uppmanade hon alla som tillverkar, importerar eller sätter varor på marknaden att ha stenkoll på kandidatlistan eftersom förordningen omfattar alla led i kedjan. Så fort ett nytt ämne tas upp på kandidatlistan uppstår en omedelbar informationsplikt gentemot yrkesmässiga kunder om varan innehåller mer än 0,1 procent av ämnet.

Nya ämnesförslag läggs alltid ut för samråd ett halvår innan de tas upp på kandidatlistan. Informationen finns på EU-organet European Chemicals Agency. ECHA, hemsida. Även Kemi informerar via sin hemsida.

En sak som fortfarande är oklar är vad som menas med 0,1 procent av en vara. De nordiska länderna liksom bland annat Tyskland, Frankrike, och Belgien räknar på varje enskild vara som finns i en sammansatt vara. En dator består enligt denna definition av många varor ned till enskilda motstånd. Andra länder räknar hela datorn som en vara. Vilken tolkning som är korrekt kan bara EU-domstolen avgöra.

Annika Varnäs, som även hon arbetar på Kemikalieinspektionen, pratade om RoHS.

– Den uppdaterade versionen av RoHS som började gälla vid årsskiftet innehåller inga nya ämnen men omfattar fler produktkategorier. På sikt kommer det att gälla alla elektrisk och elektronisk utrustning.

En annan skillnad är att RoHS 2 är anpassat till varupaketet vilket innebär att det har samma definitioner på begrepp som ”sätta på marknaden” och vem som ska räknas som tillverkare eller importör.

Dessutom ska produkter som faller under RoHS 2 CE-märkas.

Tidsplanen för infasning av de nya kategorierna är:
2014: medicintekniks utrustning liksom utrustning för övervakning och kontroll.
2016: utrustning för in vitro diagnostik.
2017: utrustning för industriell styrning och övervakning.
2019: i princip allt som är beroende av ström eller elektriska fält.

Vissa grupper kommer dock att vara undantagna, det gäller bland annat produkter till militären och rymdindustrin liksom storskaliga fasta installationer. Exakt hur det senare ska tolkas är inte glasklart. Annika Varnäs menade att begreppet syftar på utrustning för till exempel tillverkningsindustrin där utrustningen installeras, används, underhålls och skrotas av yrkesfolk. Däremot är storskaliga fasta installationer inte utrustning som installeras i flerbostadshus.

Andra produktgrupper som inte faller under RoHS 2 är transportmedel, solceller där EU prioriterar klimatmålen, yrkesmässig forskning och utveckling vilket är positiv för EU:s ekonomi liksom inplantat.

Intressant att notera är att det startat en översyn av direktivet, något som kan innebära att fler ämnen tas med. Redan i november kommer ett förslag och kommissionen kan fatta ett beslut i juli nästa år. Ämnen som kan bli aktuella är flamskyddsmedlen HBCDD, DEHP, BBP och DBP.

Mariana Pilenvik, som även hon arbetar på Kemikalieinspektionen, berättade om tillsynen av RoHS. De produkter som testats är huvudsakligen hemelektronik och leksaker. Testerna har skett under flera år och Kemi använder en ”röntgenpistol” för att hitta förbjudna ämnen. Uppåt 20 procent av de testade produkterna fastnar i kontrollen.

För att fastställa den exakta halten och i förekommande fall också ta reda på vilken bromförening som gett utslag skickas misstänkta varor på analys till ett externt labb.

Den som ertappas får ett brev från Kemi där man bland annat vill ha svar på frågor om när produkten tillverkades, vilka rutiner företaget har för att säkerställa att man lever upp till lagstiftningen och hur dokumentationen ser ut.

Har man vidtagit rimliga åtgärder för att försäkra sig om att produkten uppfyller RoHS eller RoHS 2, men blivit vilseledd i något led, är det troligt att åtalet läggs ned. För att bli fälld krävs nämligen uppsåt eller grov oaktsamhet.

En nyhet med RoHS 2 är att den ger möjlighet till miljösanktionsavgifter upp till 20 000 kronor. De kan bland annat utfärdas om det saknas CE-märke på produkten eller postadress till tillverkaren.

När det gäller WEEE-direktivet, det direktiv som ska få oss att samla in mer elektronikskrot, kommer det nya insamlingsmål i den reviderade versionen.

– Man ändrar till en procentsats av den elektronik som sätts på marknaden. Vi är duktiga på att samla in i Sverige så jag tror inte det blir några problem, säger Sofia Tingstorp på miljödepartementet.

En annan förändring är att antalet kategorier kommer att minska från tio till fem, för att passa bättre för återvinningsstationer. Dessutom kommer man kunna utse så kallade behöriga ombud som tar ansvar för insamlingen.

Naturvårdsverket tittat just nu på hur det reviderade direktivet kan införlivas med svensk lagstiftning och riksdagen kommer att behandla förslaget i höst.

Ytterligare ett direktiv som vill förbättra miljön är Ekodesigndirektivet. Det syftar till att få ned koldioxidbelastningen och började tillämpas hösten 2008. Energispardirektivet omfattar en rad produkter inklusive externa nätaggregat till it- och kontorsutrustning, digital-tv-boxar, tv-apparater, diskmaskiner, kyl & frys liksom asynkrona elmotorer.

Ganska snart kommer också pannor, varmvattenberedare, dammsugare, datorer och nätverksutrustning att omfattas.

Ett annat initiativ för driva utvecklingen mot sänkt strömförbrukning är amerikanska Energy Star. Tanken är maximalt 25 procent av produkterna ska kunna kvala in och få märkas. Ribban höjs därför kontinuerligt.

För EU-administrationen gäller numera att det är obligatoriskt att kräva Energy Star vid upphandling av kontorsutrustning.

Svensk Elektronik har samarbetat Teknikföretagen sedan 2008 när det gäller lobbyarbete kring RoHS och WEEE.

– För att kunna påverka måste man känna industrin och kommer man med fakta blir man lyssnad på, säger Elinor Kruse på Teknikföretagen.

Aspekter man tittar på är bland annat att det ska finnas en tydlig process för att kontrollera efterlevnaden i industrin av lagkrav, att EU-direktiv ska införlivas i lagstiftningen på samma sätt i alla länder och att samtliga lagkrav ska vara konsekvensutredda.

All dokumentationen från Direktivdagen finns på Svensk Elektroniks hemsida (länk).