About / Advertise
Kylflänsar på elektronikkomponenter brukar vara tillverkade av aluminium. Nystartade Centropy i Piteå vill ersätta metallen med ett kolfiberbaserat material som avger betydligt mer värme per ytenhet och är lättare.
– Jag är gammal forskare inom kompositmaterial, det är därifrån tankarna kommer, säger Jesper Eman som startade företaget för tre månader sedan med Magnus Edin.
Bägge har en bakgrund på forskningsinstitutet Rise Sicomp, tidigare Swerea Sicomp, i Piteå som sysslar med lättviktsmaterial. Magnus Edin är labchef medan Jesper Eman arbetade där i 10 år innan han för ett och ett halvt år sedan började som konsult på Ignite Utveckling i Piteå vars moderbolag Lama Förvaltning gått in som delägare i Centropy.
– Idéen bygger på en porös struktur där vi får en väldigt stor yta vilket förbättrar värmeöverföringen.
Exakt hur mycket bättre än aluminium det kolbaserade materialet blir är inte klart men beräkningar på Luleå Tekniska Universitet visar att det åtminstone handlar om en tiopotens, kanske mer.
– Vi är precis färdiga med några prototyper som vi ska testa under februari och mars tillsammans med en industriell part för att se om beräkningarna stämmer med verkligheten.
Samarbetspartnern kommer från flygindustrin men tekniken fungerar i princip för alla tillämpningar där man använder kylflänsar. Precis som med aluminiumflänsar använder man en värmeledande pasta för att skapa bra kontakt mellan komponenten och kylflänsen.
En skillnad mot metall – som leder värme lika i alla riktningar – är att kolfibrerna bara skickar värmen i längsriktning.
– Vi utnyttjar det i utformningen av flänsarna för att skicka värmen åt det håll vi vill ha den, säger Jesper Eman.
Till att börja med siktar företaget in sig på lite mer avancerade elektroniksystem där man behöver ha en fläkt för att transportera bort värmen från kylflänsarna. Det räcker inte med vanliga datorfläktar utan måste vara fläktar som kan hantera högre statiska tryck.
– Applikationerna där vi tror att vi i första hand kan slå oss in behöver högeffektskylning och har begränsat med utrymme.
Det finns också en mer långsiktig plan med många fler tillämpningar både inom och utanför elektronikområdet. Exempelvis skulle man kunna använda tekniken för att förbättra konventionella värmeväxlare.
Kolfiber brukar anses vara ett förhållandevis dyrt material och används normalt bara i tillämpningar där man behöver något som är både lätt och starkt, men kostnaden inte är kritisk.
– Planen är att utnyttja det så optimalt som möjligt och att vi därför inte ska behöva särskilt mycket av det dyra materialet.
I praktiken blandas kolfibrerna med en bärare som exempelvis epoxi. Jesper Eman vill dock inte säga särskilt mycket om tillverkningsmetoden.
– Det är en ganska central del av patentet som vi ansöker om, men det är en volymmetod.
Redan från start har företaget möjlighet att tillverka mindre serier av prototyper.
Centropy har nyligen antagits till rymdinkubatorn ESA BIC Sweden.
– Vi kommer att få affärsmässigt och tekniskt stöd från deras nätverk. Vi får även 50 000 euro till patent och metodutveckling.
Företaget ingår i Arctic Business Incubator i Luleå som satsat 300 000 kronor i ett konvertibellån.
I dagsläget är det bara Jesper som arbetar i bolaget. Han är dock fortfarande anställd på konsultbolaget Ignite och kan själv bestämma hur mycket tid han ska lägga på Centropy.
