About / Advertise
Världens största Grätzelfabrik
byggs i Stockholm
Med 135 miljoner på fickan, nya investerare, ny industriell partner och ett nytt företagsnamn ska Giovanni Fili och Henrik Lindström bygga världens största produktionsanläggning för Grätzelsolceller.
| LIKNAR FOTOSYNTES Grätzelsolceller består av tre huvudingredienser: titandioxid, ett ljusabsorberande färgämne och en elektrolyt. Ett tunt lager av titandioxid ”trycks” på ett ledande substrat, sedan färgas titandioxiden in med ett nanolager av ett ljusabsorberande färgämne. Till cellen tillsätts sedan en fast eller flytande elektrolyt. Cellen förseglas sedan av ett material som är valt efter önskat applikationsområde för solcellen. För längre hållbarhet på cellen används glas för att försegla cellen. Processen för att generera elektricitet påminner om naturens sätt att skapa energi via fotosyntes. Färgämnet i Grätzelcellen absorberar fotoner från solljuset. Energin från fotonerna används för att injicera en elektron från färgämnet till titandioxiden. Elektronen vandrar genom titandioxiden och leds via det ledande substratet till elektolyten. Elektrolyten återger i sin tur elektronen tillbaka till färgämnet och den elektriska kretsen är därmed fullbordad. |
– Det blir världens största produktionsenhet för den här typen av solceller. Vi får en kapacitet på 20 MW solceller per år, säger Giovanni Fili, som startade Nlab Solar 2008 och är företagets vd och största ägare.
I december stod det klart att Energimyndigheten stöttar det nya projektet med 60 miljoner kronor. Men vem som finansierar resten har varit en hemlighet fram till nu.
Fastighetsbolaget Wallenstam, noterat på Stockholmsbörsens storbolagslista, går in och finansierar det nya projektet tillsammans med befintliga aktieägare.
– Vi är mycket glada och stolta över att ett av Sveriges största börsbolag går in som partner och finansiär i det här projektet, säger Giovanni Fili till Elektroniktidningen.
Samtidigt byter företaget namn från Nlab Solar till Exeger, efter den fysikaliska termen exergi, den maximala energi som kan användas i mekaniskt arbete.
– Exeger är också en akronym för Extreme Energy Generation och syftar på att våra solceller kan generera energi under i stort sett alla förutsättningar, säger Giovanni Fili.
Det gamla namnet hade sitt ursprung i materialutvecklingsföretaget Nano Logica, varifrån Nlab Solar knoppades av för sex år sedan med Giovanni Fili som initiativtagare och finansiär.
Han anställde redan från starten en av världens främsta experter på Grätzelsolceller, Henrik Lindström. Han har över 20 års erfarenhet inom området, bland annat från Ångströmlaboratoriet i Uppsala och två egna patent på DSC.
 Giovanni Fili och Henrik Lindström väntar bara på maskinerna till den nyrenoverade fabrikslokalen. |
En av de stora fördelarna med Grätzelsolceller är att de förväntas kunna tillverkas till en bråkdel av priset på dagens kiselsolceller. Nlab Solar räknar med att komma ner i en tillverkningskostnad på några kronor per watt, tillräckligt billigt för att man ska kunna klä in hela hus med solceller.
– Den dyraste råvaran är det ljusabsorberande pigmentet, som åstadkommer den artificiella fotosyntesen. När vi började kostade 1 gram färgämne 1 000 dollar per gram. Nu är det nere i 10 dollar.
– Den andra avgörande råvaran, titandioxid, är däremot extremt billig. Den finns i överflöd och ingår i bland annat tandkräm och vit målarfärg, säger Giovanni Fili.
En annan väsentlig fördel med Grätzelsolceller är att de fungerar lika bra eller bättre även när ljuset är svagt, när det är dimmigt, molnigt, för varmt eller när solen kommer in snett mot solcellen – allt det som kiselsolceller är känsliga mot.
Produktion av Grätzelsolceller kan jämföras med vanligt screentryck i ett tryckeri.
Maskininvesteringarna blir väsentligt mycket billigare än vid traditionell solcellstillverkning och produktionsprocessen är inte lika känslig som vid tunnfilmsprocesser. Dessutom används inga giftiga ämnen som ofta är fallet för tunnfilmsceller.
– Det räcker med att solcellerna har en verkningsgrad på tio procent för att produktionskostnaden per watt ska vara konkurrenskraftig, säger Giovanni Fili.
Nlab Solar har patent på både transparenta och icketransparenta tunnfilmssolceller med Grätzelteknik.
– Nu ska vi upp i industriell skala och producera solceller till en bråkdel av priset för vanliga solceller. Både maskiner och insatsvaror är billigare, säger han.
