About / Advertise
Alla är inte frälsta på de nya FPGA-kretsarna. Arkitekturen gör det svårt att få in många tillämpningar i vettiga kretsar, och programmerbarheten är en dyr egenskap, resonerar exempelvis den rutinerade asickonstruktören Joachim Roos. Ändå växer programmerbar logik snabbare än någon asictyp.
De stora programmerbara logiska kretsarna jämförs ofta med asicar, och de tar förvisso marknadsandelar av dessa. För fem år sedan stod grindmatriser för 36 procent av asicmarknaden, cellbaserade asicar för 27 procent och programmerbar logik för 12 procent. Förra året hade cellbaserat ökat till 44 procent av marknaden och programmerbar logik till 28 procent medan grindmatriserna för en tynande tillvaro på 13 procent. Siffrorna kommer från analytikerföretaget IC Insights, som också spår att denna trend kommer att fortsätta under fem år framöver.
Påståendet att FPGA ersätter asicar är alltså bara delvis sant. Asic är förstås ett självklart val då de analoga delarna är stora, och i höghastighetstillämpningar. Men många menar också att asic alltjämt är ett bättre alternativ för rena logikkonstruktioner, åtminstone i stora volymer.
Joachim Roos, teknisk chef på Xelerated Packet Devices och tidigare konstruktionschef på Net Insight, menar till och med att gapet mellan cellbaserade asicar och FPGA-kretsar ökar.
- Vi upplever inte att det har blivit lättare att få in våra konstruktioner i FPGA:er, säger han.
- Vi har provat en hel del, tittat på byggblock och jämfört. Och vi kan konstatera att andelen funktionalitet som ryms
i FPGA är tämligen konstant. Man blir väl mer glupsk med tiden, säger han.
"Programmerbarheten är dyr"
Han använder förvisso en hel del FPGA:er, men mest för emulering av nya funktioner och för prototyper. Och han konstaterar att förhållandet mellan minne och logik blir allt bättre.
- Men programmerbarheten kostar alltjämt oerhört mycket, säger han.
Visserligen för varje asic med sig engångskostnader runt fem miljoner kronor. Men i volymer över 10 000 exemplar så tjänar man in de pengarna, hävdar han.
Enligt Roos gör FPGA-ernas arkitektur att det ofta är svårt att utnyttja dem till fullo. Och detta har inte förändrats särskilt mycket. Tvärtom gör nya element som multiplikatorer och annat att det blir ännu svårare att "mappa" sin tillämpning, det vill säga anpassa den till en lämplig krets. Ska man dessutom använda avancerade IP-block så är asicens fördelar ännu större, säger han.
- Om man behöver en processorkärna så är det desto större anledning att välja en asic.
- Ska FPGA:erna passa för telekomtillämpningar måste dessutom antalet möjliga klockdomäner öka. Vi behöver kanske 20 olika klockor, dagens FPGA:er klarar högst åtta, säger han.
Påståendet att FPGA ersätter asicar är alltså bara delvis sant. Asic är förstås ett självklart val då de analoga delarna är stora, och i höghastighetstillämpningar. Men många menar också att asic alltjämt är ett bättre alternativ för rena logikkonstruktioner, åtminstone i stora volymer.
Joachim Roos, teknisk chef på Xelerated Packet Devices och tidigare konstruktionschef på Net Insight, menar till och med att gapet mellan cellbaserade asicar och FPGA-kretsar ökar.
- Vi upplever inte att det har blivit lättare att få in våra konstruktioner i FPGA:er, säger han.
- Vi har provat en hel del, tittat på byggblock och jämfört. Och vi kan konstatera att andelen funktionalitet som ryms
i FPGA är tämligen konstant. Man blir väl mer glupsk med tiden, säger han.
"Programmerbarheten är dyr"
Han använder förvisso en hel del FPGA:er, men mest för emulering av nya funktioner och för prototyper. Och han konstaterar att förhållandet mellan minne och logik blir allt bättre.
- Men programmerbarheten kostar alltjämt oerhört mycket, säger han.
Visserligen för varje asic med sig engångskostnader runt fem miljoner kronor. Men i volymer över 10 000 exemplar så tjänar man in de pengarna, hävdar han.
Enligt Roos gör FPGA-ernas arkitektur att det ofta är svårt att utnyttja dem till fullo. Och detta har inte förändrats särskilt mycket. Tvärtom gör nya element som multiplikatorer och annat att det blir ännu svårare att "mappa" sin tillämpning, det vill säga anpassa den till en lämplig krets. Ska man dessutom använda avancerade IP-block så är asicens fördelar ännu större, säger han.
- Om man behöver en processorkärna så är det desto större anledning att välja en asic.
- Ska FPGA:erna passa för telekomtillämpningar måste dessutom antalet möjliga klockdomäner öka. Vi behöver kanske 20 olika klockor, dagens FPGA:er klarar högst åtta, säger han.
Adam Edström
