About / Advertise
Att svetsa samman laser med fiber är en central del av bredbandsbyggandet. Hittills har dock ingen klarat att göra tillverkningen helt automatiserad. IVF har dock kommit en bra bit på väg.
Genom att parallellkoppla flera mycket små lasrar mot en fiber skulle överföringskapaciteten i bredbandsnäten kunna mångfaldigas.
Smolket i bägaren är att det är svårt och dyrt. Att på ett optimalt sätt fästa ihop en halvmillimeter tjock fiberanslutning till en laser ställer nämligen stora krav på monteringsprecision. Varje fiberoptisk kabel måste dessutom anpassas individuellt till respektive laser. Det finns ingen standardposition, utan för varje fiber måste man mäta sig fram till vilken anslutningsposition som är den bästa. Det gör att man under mätningen måste kunna fixera fibern i exakt rätt position för att sedan svetsa fast den.
- Här ligger den stora utmaningen. Ingen har riktigt lyckats med att helt automatisera sammanfogningstekniken, även om det forskas kring det både i Tyskland och USA. Idag sammanfogar man istället laser och fibertrådar manuellt, vilket kostar minst 500 kronor per anslutning, säger Björn Langbeck på IVF.
- Om man lyckas med att helautomatisera processen och därmed göra den billigare och snabbare väntar en enorm marknad i och med utbyggnaden av alla bredbandsnät, säger Tobias Byron, konsult inom minimontering,
Nådde nästan fram
På IVF har man inom ramen för sitt minimonteringsprojekt satt upp ett försökssystem med helautomatisk och snabb hopkoppling av lasrar och optisk fiber. Systemet kunde som mest hantera över 100 Mbit per sekund i en enda fibertråd.
- Vi lyckades nästan skapa en helautomatisk lösning under den tiden jag jobbade på IVF. Vi kom så långt som att vi hade löst de svåra problemen med gripning och positionering, säger Tobias Byron.
Men innan man nått ända fram tog tyvärr pengarna slut och det kom inga mer forskningsanslag så projektet fick läggas på is. Björn Langbeck tror dock på en framtid för projektet.
- Vi har nu goda förhoppningar om att kunna få nya pengar som gör att vi kan fortsätta arbetet, säger han.
Smolket i bägaren är att det är svårt och dyrt. Att på ett optimalt sätt fästa ihop en halvmillimeter tjock fiberanslutning till en laser ställer nämligen stora krav på monteringsprecision. Varje fiberoptisk kabel måste dessutom anpassas individuellt till respektive laser. Det finns ingen standardposition, utan för varje fiber måste man mäta sig fram till vilken anslutningsposition som är den bästa. Det gör att man under mätningen måste kunna fixera fibern i exakt rätt position för att sedan svetsa fast den.
- Här ligger den stora utmaningen. Ingen har riktigt lyckats med att helt automatisera sammanfogningstekniken, även om det forskas kring det både i Tyskland och USA. Idag sammanfogar man istället laser och fibertrådar manuellt, vilket kostar minst 500 kronor per anslutning, säger Björn Langbeck på IVF.
- Om man lyckas med att helautomatisera processen och därmed göra den billigare och snabbare väntar en enorm marknad i och med utbyggnaden av alla bredbandsnät, säger Tobias Byron, konsult inom minimontering,
Nådde nästan fram
På IVF har man inom ramen för sitt minimonteringsprojekt satt upp ett försökssystem med helautomatisk och snabb hopkoppling av lasrar och optisk fiber. Systemet kunde som mest hantera över 100 Mbit per sekund i en enda fibertråd.
- Vi lyckades nästan skapa en helautomatisk lösning under den tiden jag jobbade på IVF. Vi kom så långt som att vi hade löst de svåra problemen med gripning och positionering, säger Tobias Byron.
Men innan man nått ända fram tog tyvärr pengarna slut och det kom inga mer forskningsanslag så projektet fick läggas på is. Björn Langbeck tror dock på en framtid för projektet.
- Vi har nu goda förhoppningar om att kunna få nya pengar som gör att vi kan fortsätta arbetet, säger han.
Lisa Ringström
