About / Advertise
När Stiftelsen för strategisk forskning nu anslår 250 miljoner kronor under fem år till nya forskningscentra i mikroelektronik blir det i realiteten en minskning av anslagen på minst 30 procent från år 2003. Och varken Vinnova, Verket för innovationssystem, eller VR, Vetenskapsrådet, ser ut att kunna kompensera forskarna.
- Detta är oacceptabelt. Man borde åtminstone hålla volymen konstant inom nyckelområden som fotonik och mikroelektronik, dundrar Lars Thylén, professor i fotonik på KTH.
Han efterlyser att någon från statsmakterna tar ansvar för frågorna.
- I Danmark finns en särskild forskningsminister. I Sverige faller det ansvaret på utbildningsminister Thomas östros och han förefaller oförstående inför de nära sambanden mellan forskning, utbildning och företagande.
även professor Olof Engström på Chalmers MC2-lab är upprörd.
- Det är oansvarigt att det inte finns en övergripande syn på svensk mikroelektronikforskning. Vi får pengar från SSF, Vinnova och VR och det finns ingen samordning dem emellan.
Ett problem i sammanhanget kan vara att VR sorterar under utbildningsdepartementet medan Vinnova rent organisatoriskt tillhör näringsdepartementet trots att Thomas östros är ansvarig för forskningsfrågorna. Och den största anslagsgivaren, SSF, är en fristående stiftelse även om regeringen tillsätter stiftelsens ordförande.
Forskningsanslagen till svensk mikroelektronik kommer till cirka 85 procent från SSF, så den aviserade neddragningen blir kännbar. Många hade hoppats att Vinnova skulle kunna kompensera, men i höstbudgeten som kom förra veckan fanns inga öronmärkta pengar till det.
Att SSF drar ned anslagen är egentligen ingen nyhet. Det har varit känt en längre tid och hänger samman med att stiftelsens kapital krympt från 13 till cirka tio miljarder kronor samtidigt som man är på väg att ändra inriktning och vill bli en permanent aktör. Den ursprungliga tanken var att SSF skulle avvecklas när pengarna, som kom från löntagarfonderna, var slut.
Men forskarna tänker inte stillatigande se på när bidragen krymper.
- Den kortsiktiga lösningen som vi måste åstadkomma är att hämta hem mer pengar från EU-projekt och från industrin, säger Olof Engström.
Lars Thylén har dragit igång en påtryckningskampanj. Tillsammans med sina kollegor Gunnar Björk, Erik Kollberg och Anders Larsson liksom Patrik Evaldsson på Optillion och Björn Broberg på ADC Altitun har han skrivit till Thomas östros och påtalat problemen.
Lars Thylén har också fått en debattartikel publicerad i Ny Teknik.
På utbildningsdepartementet vill pressekreterare Helene Lindstrand inte kommentera frågan utan säger att det ska komma ett svar inom kort.
- Neddragningarna träffar oss brutalt. Ingen i regeringen verkar förstå att det är den forskning inom fotonik som initierades för 25 år sedan som har resulterat i en rad nya företag de senaste åren, säger Lars Thylén.
- Det som fordras är ju trots allt marginella resurser men av stor betydelse för Sverige som industriregion.
Han efterlyser att någon från statsmakterna tar ansvar för frågorna.
- I Danmark finns en särskild forskningsminister. I Sverige faller det ansvaret på utbildningsminister Thomas östros och han förefaller oförstående inför de nära sambanden mellan forskning, utbildning och företagande.
även professor Olof Engström på Chalmers MC2-lab är upprörd.
- Det är oansvarigt att det inte finns en övergripande syn på svensk mikroelektronikforskning. Vi får pengar från SSF, Vinnova och VR och det finns ingen samordning dem emellan.
Ett problem i sammanhanget kan vara att VR sorterar under utbildningsdepartementet medan Vinnova rent organisatoriskt tillhör näringsdepartementet trots att Thomas östros är ansvarig för forskningsfrågorna. Och den största anslagsgivaren, SSF, är en fristående stiftelse även om regeringen tillsätter stiftelsens ordförande.
Forskningsanslagen till svensk mikroelektronik kommer till cirka 85 procent från SSF, så den aviserade neddragningen blir kännbar. Många hade hoppats att Vinnova skulle kunna kompensera, men i höstbudgeten som kom förra veckan fanns inga öronmärkta pengar till det.
Att SSF drar ned anslagen är egentligen ingen nyhet. Det har varit känt en längre tid och hänger samman med att stiftelsens kapital krympt från 13 till cirka tio miljarder kronor samtidigt som man är på väg att ändra inriktning och vill bli en permanent aktör. Den ursprungliga tanken var att SSF skulle avvecklas när pengarna, som kom från löntagarfonderna, var slut.
Men forskarna tänker inte stillatigande se på när bidragen krymper.
- Den kortsiktiga lösningen som vi måste åstadkomma är att hämta hem mer pengar från EU-projekt och från industrin, säger Olof Engström.
Lars Thylén har dragit igång en påtryckningskampanj. Tillsammans med sina kollegor Gunnar Björk, Erik Kollberg och Anders Larsson liksom Patrik Evaldsson på Optillion och Björn Broberg på ADC Altitun har han skrivit till Thomas östros och påtalat problemen.
Lars Thylén har också fått en debattartikel publicerad i Ny Teknik.
På utbildningsdepartementet vill pressekreterare Helene Lindstrand inte kommentera frågan utan säger att det ska komma ett svar inom kort.
- Neddragningarna träffar oss brutalt. Ingen i regeringen verkar förstå att det är den forskning inom fotonik som initierades för 25 år sedan som har resulterat i en rad nya företag de senaste åren, säger Lars Thylén.
- Det som fordras är ju trots allt marginella resurser men av stor betydelse för Sverige som industriregion.
Per Henricsson
