Idag pratar i princip alla leverantörer av ytmonteringsmaskiner om flexibilitet. Det gäller storspelarna Fuji och Siemens men även mellanstora aktörer som Yamaha, Juki och Samsung.

– Vi är de enda som ända sedan starten 1984 designat våra maskiner för flexibilitet, säger Robert Göthner.

Så även om de större drakarna på senare tid lanserat olika koncept där man kan addera till exempel armar och monteringshuvuden för att skala kapaciteten är det inget som oroar honom.

– Flexibilitet är svårt, särskilt om man också har som mål att vara ledande på högvolymproduktion. Vi har en miljon rader kod i vår maskin medan en högvolymmaskin är en ganska enkel maskin i sin intelligens.

Med den senaste generationen ytmonteringmaskiner, MY100, som lanserade år 2008, har Mydata tagit ett rejält steg uppåt i hastighet. DX-varianten av maskinen klarar upp till 34 000 komponenter per timme.

– DX växte med 200 procent i fjol och utgjorde 45 procent av alla maskiner vi sålde. Sätter man två stycken efter varandra är vi i paritet med de flesta andra leverantörer i mellansegmentet, säger Robert Göthner.

Idag finns det runt 4000 Mydatamaskiner i drift i 1900 fabriker runt om i världen. På Kundlistan finns drakar som Ericsson och Flextronics men den typiska kunden har inte mer än en eller två linor med en eller två Mydatamaskiner per lina.

I Mydatas koncept för flexibel produktion av korta serier ingår olika programvaror för att planera produktionen så att den flyter på utan onödiga stopp. Mycket handlar om att få ordning på materialflödet där många kort leder till att antalet komponenter ökar lavinartat.

Med hjälp av mjukvaran kan man programmera för maximalt antal tillverkade kort. Har man inte så många operatörer kanske man hellre prioriterar att slippa byta magasin med feedrar oftare än nödvändigt och kan i så fall optimera på så få byten som möjligt.

Här finns en av Mydatas styrkor, maskinen har upp till 160 feederplatser, det vill säga platser för olika komponenter. Exakt hur många feedrar man får in beror dock på vilken bred det är på rullarna eller rören som komponenterna ligger i.

– Agilisfeedern är kanske den allra viktigaste innovationen som Mydata gjort. Den är liten, motorfri och plogar upp tejpen. Dessutom tar det bara tio sekunder att ladda den medan det tar minuter med konkurrenternas feedrar och ska man ladda hundra feedrar har det betydelse.

Efter den brutala kollapsen på produktionsmarknaden år 2009 så lyfte försäljningen rejält i fjol och Mydatadelen av företaget omsatte 615,3 miljoner kronor. Hela den globala ytmonteringsmarknaden värderades till ungefär sex miljarder dollar. Av det utgjordes 3,180 miljarder av ytmonteringsmaskiner enligt branschorganisationen Protec.

Mydata siktar dock bara på de undre delarna, multifunktionsmaskiner (665 miljoner dollar) och mellansegmentet (406 miljoner dollar). Exakt hur stor den adresserbara marknaden är för MY100 är vill inte Robert Göthner specificera.

Däremot framhåller han gärna att 30 procent av all beställningar är från nya kunder och att företaget tar marknadsandelar.

Mydatas andra produkt är lodpastatryckaren MY500 som lanserades med pukor och trumpeter år 2005. Den visade sig inte vara färdigutvecklad och fick dras tillbaka. Hösten 2007 återlanserades den och efter tre år har man sålt 120 maskiner.

MY500 konkurrerar med screentryckarna om den första positionen i ytmonteringslinan där lodpastan appliceras. Eftersom MY500 skjuter lodpastadroppar på mönsterkortet har den fördelen att vara stencillös och därmed snabb att ställa om. Nackdelen är att den inte är lika snabb som en screentryckare. Men det är en annan funktion än omställningstiden som huvudsakligen väcker kunderna intresse.

– Man vill kunna mixa stora och små volymer lodpasta på kortet.

Tjockleken på stencilen och utformningen på öppningarna sätter dock snäva gränser för vad som är möjligt att åstadkomma. Här är MY500:an överlägsen genom sig förmåga att bygga lodpasta på höjden genom att helt enkelt skjuta fler droppar på en och samma lödö.

– Det är just den egenskapen som driver efterfrågan, säger Robert Göthner.

En positiv bieffekt är att kunder som tittar på MY500:an också får information om Mydatas MY100-serie

– Den hjälper till att sälja våra ytmonteringsmaskiner.

Även om MY100 är framgångsrik så har den redan några år på nacken och man kan inte räkna med att en plattform ska leva mer än fem till tio år, lite beroende på hur snabbt konkurrenterna uppgraderar sina produkter.

Så vad kan vi vänta oss framöver?
– Vi kommer att fortsätt att utveckla den inkrementellt. Det handlar om att ta ned tillverkningskostnaden och att öka hastigheten. Mer än så kan jag inte säga. Sen kommer vi givetvis att vidareutveckla MY500 bland annat för att klara mindre paddar.

Finns det något värde i att bredda med fler produkter som testare eller ugnar?
– Just nu tänker vi bara vidareutveckla det vi har. Det kan ha sina fördelar att ha hela kedjan men det är också en väldigt börda att utveckla allt.

Vad betyder det att Siplace (Siemens) och Assembléon fått nya ägare?
– Det finns mycket spekulationer, bland annat elaka rykten om att Siemens kommer att förlora sitt varumärke men de kommer säkert att få ordning på verksamheten även om de tappar lite fart. Assembléon är mer svårbedömt. Det riskkapitalbolag som köpte dem är relativt små, får de inte snabbt ordning på verksamheten har de näpperligen någon uthållighet, men som sagt, det återstår att se.