Photonic Sweden samlar fotonikbranschen

Photonic Sweden tar över stafettpinnen efter Swedoptronics och Svenska Optiksällskapet. Målet är att bli en samlingsplats och opinionsbildare för svensk optronik och fotonik.

– Vi vill vara mer än en klassisk branschförening, vi vill stärka svensk industri. EU har identifierat fotonik som en av fem nyckelområden i nästa ramprogram och jag är personligen övertygad om att det är ett tåg man måste vara med på, säger Emil Hällstig som är styrelseordförande i Photonic Sweden.
Aktiviteten hos Swedoptronics och Svenska Optiksällskapet har varit ganska låg de senaste åren, ett förhållande som inte är helt ovanligt i ideella föreningar. Upplägget för Photonic Sweden är lite annorlunda. Organisationen har redan från start möjlighet att avlöna tre personer på deltid för att få fart på aktiviteterna.

Till det kan såklart läggas även de ideella arbetet som de 40 fullvärdiga medlemmarna (företag och organisationer) och ett hundratal personliga medlemmar bidrar med.

Kartlägger branschen
Ett av de första projekten är att arbeta fram en forsknings- och innovationsagenda för området, ett dokument som sedan kan bli ett verktyg i lobbyverksamheten gentemot myndigheter när det gäller forskningsanslag och innovationssatsningar. Motsvarande arbete pågår ute i Europa inom ett program kallat Innopho21.

– Arbetet med agendan gör att vi får träffas, att vi kan diskutera och lära känna varandra bättre, säger Emil Hällstig.

Ett första utkast ska vara klart om ett år, men något statiskt dokument ska det inte bli. Tanken är att det ska uppdateras fortlöpande.

– Vi vill titta på vad finns det för styrkor och svagheter, analysera värdekedjor och se vad branschen för för ekonomisk betydelse för svensk industri.

Att andra länder i EU dessutom genomför motsvarande kartläggningar gör det enklare att bedöma hur Sverige står sig i ett internationellt perspektiv.

I en första preliminär kartläggning identifierades cirka 80 företag som sysselsätter runt 3 000 personer.

– Det finns ett stort mörkertal som är svårt att mäta, alla de företag som bygger sin produktion eller sina processer på fotonik men som inte räknar sig som optoföretag.

Dessutom måste man ställa sig frågan vad som ska klassas som ett optoföretag? Ingår lysdioder, solceller, laserbearbetning och röntgen?

– Vi har lutat oss mot definitionerna i Photonics 21 som har ett öppet synsätt, säger Emil Hällstig.

Vill ha mer samarbeten
Ett annat byggblock i nysatsningen är att föreningen ska fungera som katalysator för samarbeten mellan företag, högskolor, universitet och institut. För att det ska bli verklighet ordnar Photonic Sweden bland annat kvällsseminarier och en årlig konferensen som flyttar runt i landet. I oktober är det Stockholms och KTH:s tur att stå värd. Dessutom finns en hemsida och ett nyhetsbrev.

– Kompetensförsörjningen är också en viktig fråga. Där har vi en bra dialog med de flesta universitet och högskolor men vi måste också nå ut till ungdomarna.