Ytterligare 120 miljoner till hudcancerbolag

Det går att skilja malignt melanom från en ofarlig hudfläck genom att mäta hudens impedans. Metoden är tillförlitligare än när läkarna tittar på fläcken och jämför den med referensbilder. Nu tar medicinteknikbolaget Scibase in ytterligare 120 miljoner kronor, pengar som ska användas för att få ut produkten på marknaden.

Malignt melanom är den snabbast växande cancerformen och även en av de dödligaste om den inte upptäcks i tid. Årligen utförs 50-60 miljoner undersökningar i världen där läkarna använder sin kliniska erfarenhet baserat på en visuell bedömning. För att vara på den säkra sidan skär de hellre bort en misstänkt hudförändring, för bedömning av en patolog, än att låta den vara kvar.

Cirka 10 procent av hudförändringarna skärs bort och skickas för analys. Över 95 procent av dessa är helt ofarliga vilket kostar stora belopp i onödan.

– Vi har som internt mål att vara 20 procentenheter bättre än läkarna, att hitta 98 procent av alla maligna melanom. Det har stora hälsoekonomiska fördelar eftersom man bara hittar ett melanom på 40 biopsier som görs.

Det sade Anders Lundqvist till Elektroniktidningen för två år sedan (länk).

Nu tar Scibase in 120 miljoner kronor varav 55 miljoner kommer från statliga Fouriertransform, vilket kan läggas till de 280 miljoner kronor som företaget förbrukat sedan starten 1998. Tillskottet ska vara det sista.

– Vi har påbörjat kommersiell lansering under hösten, säger Anders Lundkvist till Elektroniktidningen.

Det gäller marknaderna i Norden, Tyskland och Australien. Företaget planerar att expandera till övriga länder i Europa under 2014. Arbete pågår också med att få produkten godkänd i USA.

Scibase instrument ser ut ungefär som en ritplatta där pennan sitter fast med ett snöre. Pennan är i själva verket en prob vars trubbiga spets är täckt med en elektrod bestående av en matta med mikroskopiska nålar. De tränger ned i det yttersta hudlagret, utan att nå ned till nerverna. Nålarna är så korta att det snarare känns som att trycka ett sandpapper mot huden är att ligga på en spikmatta.

Elektroden består av fem balkar med 45 mikronålar på vardera balk. Instrumentet skickar ut en växelspänning i ett antal spikar åt gången och mäter sedan den mottagna signalen i andra spikar. För att få en heltäckande bild används tio olika mönster med sändande och mottagande spikar för frekvenser mellan 1 kHz och 2,5 MHz.

Proben täcker in en yta som är 5 x 5 mm och mäter ned till två millimeters djup. Ledningsförmågan i huden varierar beroende på vilken typ av celler det är, ett faktum som Scibase utnyttjar för att skilja cancerogen vävnad från ofarlig.

Själva mätningen går på några sekunder och beroende på hudförändringen storlek kan proben behöva flyttas några gånger för att täcka in hela fläcken.

Några sekunder senare kan läkaren se om det handlar om cancer. Men instrumentet visar också resultatet på en skala så att läkaren kan se var den aktuella mätningen ligger i förhållande till det vad som klassificeras som cancer.