Han pekar ut hindren för svensk solenergi

Byggherrarna har inte upptäckt prisfallet på solceller. Det är en av flera orsaker till Sveriges dåliga placering i den europeiska solenergiligan, enligt lundaforskaren Jouri Kanters, som kartlagt hur de centrala aktörerna i Sverige – politiker, stadsplanerare, byggherrar och arkitekter – förhåller sig till solenergiteknik.

– Det är många tak som lämnas tomma, säger Jouri Kanters.

– För att klara det ambitiösa målet med att vi ska börja tillverka nära-nollenergihus år 2020 är det viktigt att ta bort de flaskhalsar som finns.

Han pekar ut kunskapsbrist som en av dem. Och byggherrar får ta på sig mycket av skulden eftersom de har en nyckelroll. Det är oftast byggherrar som avgör om solceller och solfångare sätts upp på nya byggnader, inte stadsplanerare eller arkitekter.

Trots att priserna sjunkit rejält de senaste åren, så räknar många byggherrar på föråldrade, högre kostnader. Ett annat problem är att byggherrar äger sina byggnader en kort tid och inte hinner räkna hem vinsten på solenergin.

Hoppet finns hos de byggherrar som är övertygade om att solenergi fungerar – de spelar en stor roll för att öka andelen solenergi.

Gruppen politiker kan enligt Jouri Kanters hjälpa till genom att skapa gynnsamma förhållanden för solenergi.

Svenska politiker har delvis gjort detta, då de underlättat för privatpersoner att sälja överskottsel till nätet genom en skattereduktion som gäller från den 1 januari 2015. Men fortfarande är det oklart hur skattereduktionen till exempel fungerar för bostadsrättföreningar.

Det är fortfarande juridisk svårt att sätta upp solceller på ett tak som ägs av en förening eller hyresvärd.

– Det har jag själv stött på. Om min bostadsrättsförening vill sätta upp solceller så får de inte ge mig energin, utan de måste sälja, berättar Jouri Kanters för tidningen Aftonbladet.

– Då blir föreningen plötsligt en energiproducent och måste ägna sig åt skatteregler. Det saknar en förening ofta kompetens för.

I vissa länder finns krav på att installera solenergi när hus byggs. Men inte i Sverige.

Vad gäller gruppen stadsplanerare skulle de i sin tur kunna optimera en detaljplan så att alla byggnader får lika mycket tillgång till solinstrålning. Detta görs enligt Jouri Kanters inte idag.

En följd kan bli att ett nytt höghus söder om andra byggnader kan skugga de andra byggnaderna och göra det mindre lönsamt att sätta upp solceller på taken.

– Om jag skulle ha massa solceller på mitt hus, och det sedan byggsnytt framför mig så har jag ju ingen elproduktion längre, säger Jouri Kanters.

Stadsbyggnadskontoret skulle enligt Jouri Kanters kunna skapa bättre riktlinjer för hur man bäst integrerar solenergi i befintliga byggnader i kulturhistoriska miljöer.

Arkitekter, slutligen, bör enligt Jouri Kanters tänka på den estetiska gestaltningen av solceller och solfångare i förhållande till byggnadens arkitektur. Men de saknar ofta information och kompetens för att ta rätt beslut och kunna argumentera inför byggherren. Därför bör de jobba närmare ingenjörerna för att göra simuleringsstudier som bland annat visar de bästa ytorna för att installera solenergi.

Och så behöver arkitekterna snyggare produkter, påpekar Jouri Kanters,

– De har behov av produkter som underlättar integrerandet av solcellsmoduler i byggnadens arkitektur, till exempel olika färger, olika storlekar, olika ramlösningar.

I sin forskning har Jouri Kanters utvecklat flera verktyg som kommuner kan använda för att granska detaljplaner ur ett solenergiperspektiv, exempelvis på adressen www.solarplanning.org (länk).

Jouri Kanters försvarar sin avhandling i Lund idag, fredag.