About / Advertise 
– Kontraktstillverkaren ska inte bara montera produkten. Vi behöver kunna ladda mjukvara, konfigurera rätt variant, testa funktioner och säkerställa spårbarhet. Det säger Hanzas vd Erik Stenfors, som ser hur AI-boomen förändrar både kundernas produkter och tillverkningen i de egna fabrikerna. Samtidigt växer oron för komponentbrist.
AI-boomen förändrar inte bara datacenter och mjukvara. Den börjar också sätta tydliga spår i kontraktstillverkningen. För Hanza innebär utvecklingen både nya krav på fabrikerna och ett växande tryck på vissa komponenter.
– AI marscherar framåt i två riktningar samtidigt: dels in i våra kunders produkter, dels in i våra fabriker, säger Erik Stenfors.
När allt fler produkter utrustas med AI förändras också tillverkningen. Elektroniken blir mer avancerad samtidigt som mängden mjukvara och konfiguration i produktionslinan ökar. Dessutom ställs högre krav på testning.
Det betyder enligt Stenfors att Hanza breddar sitt erbjudande från traditionell montering till bland annat industrialisering, test, mjukvaruhantering och spårbarhet.
Samtidigt flyttar AI in i Hanzas egna processer. Koncernen arbetar med flera AI-initiativ i produktionen, men ser också möjligheter inom administration, ekonomi, inköp och ledning.
Hanza har därför inrättat en koncerngemensam styrgrupp för AI som ska samla och prioritera initiativ och se till att fungerande lösningar kan spridas mellan verksamheterna.
– AI är både en ny växande marknad för Hanza och ett verktyg för att bygga ett bättre bolag, säger Stenfors.
Minnesbristen kan förvärras av hamstring
Samtidigt skapar AI-boomen ett annat problem för elektronikindustrin. De enorma investeringarna i AI-datacenter slukar stora mängder komponenter. Stenfors ser framför allt ett hårt tryck på minnesmarknaden.
– Det är inte en generell komponentkris, utan ett väldigt hårt tryck på vissa delar av marknaden. Där påverkas både leveranstider och priser.
För Hanza hade situationen under andra kvartalet ännu inte någon nämnvärd påverkan på verksamheten. Ett centralt sourcingteam arbetar tillsammans med de lokala inköpsorganisationerna och kunderna för att säkra komponentförsörjningen.
Stenfors varnar ändå för att läget snabbt kan förändras om företagen börjar bygga upp lager av rädsla för kommande brist.
– Det kan finnas en effekt som påminner om toalettpappret under pandemin. När alla samtidigt blir oroliga för tillgången börjar alla säkra mer än de egentligen behöver. Vi får se hur mycket som är verklig brist och hur snabbt utbudet hinner ikapp efterfrågan.
Försvarsindustrin behöver fabriker
En annan snabbt växande marknad är försvar och säkerhet. De europeiska försvarssatsningarna ökar efterfrågan på tillverkningskapacitet, och Hanza vinner enligt Stenfors kontinuerligt nya order inom segmentet.
– Det sker stora ekonomiska satsningar på försvarsindustrin i Europa. Men anslag är bara siffror tills någon kan möta behovet med rätt tillverkning. Där kommer vi in.
Hanza har skapat programmet LYNX för att samla specialistkompetens inom försvarsproduktion och bygga upp ytterligare kapacitet. Stenfors betonar samtidigt att bolaget inte ska utvecklas till ett renodlat försvarsföretag.
– Försvar och säkerhet är ett viktigt tillväxtområde för Hanza, men vår stabilitet kommer från att vi står på flera ben.
Hanza lämnar Kina – satsar på Europa
Samtidigt genomför Hanza en geografisk förändring. Kontraktstillverkaren har beslutat att avveckla all sin tillverkning i Kina under 2026 och i stället koncentrera verksamheten ytterligare på europeisk produktion för den europeiska marknaden.
Beslutet visar hur kalkylen för tillverkning i Asien har förändrats. När Hanza grundades dominerades industrin av utflyttning av produktion till lågkostnadsländer.
– Då handlade mycket om att flytta produktion till Asien för att få ned kostnaden. Vår tanke var att kalkylen var för enkel, säger Stenfors.
Att enbart jämföra timpriset i fabriken ger enligt honom en missvisande bild. Till kostnaden måste också läggas frakter, kapitalbindning, leverantörshantering, tullar och kvalitetsbrister.
Samtidigt minskar ökad automation skillnaden i tillverkningskostnad mellan Europa och Asien. Därmed blir den totala ägandekostnaden, TCO, allt mer fördelaktig för europeisk produktion.
Under de senaste åren har dessutom geopolitik, leveranssäkerhet och hållbarhet fått större betydelse.
– Nu ger alla tre kalkyler – totalkostnad, risk och CO₂ – samma resultat. Närtillverkat är det bästa alternativet, säger Stenfors.
– Vi har beslutat att helt avveckla vår tillverkning i Kina under 2026 för att fokusera än mer på tillverkning i Europa för Europa.
Artikeln publiserades i Elektroniktidningen 7/2026. Den kan du läsa här.
