JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. "Man måste förstå systemet"

- Profilen man söker hos en applikationsingenjör har förändrats helt de senaste tre fyra åren, säger Bo Göran Ericsson på Motorola.


Det räcker inte att förstå komponenten, utan man måste också förstå sig på tillämpningsområdet. Samma komponent kan alltså kräva olika applikationsingenjörer beroende på om den ska sitta i en bil eller ett telesystem.

- Sedan finns det komponenter idag som är så komplexa att ingen person behärskar dem helt och hållet. Man måste ha någon som kan hårdvaran, någon som kan programvaran och någon som kan operativsystemet, säger Bo Göran Ericsson.

Som exempel nämner han Motorolas Power Quick II, en processor med inbyggd kommunikationsprocessorkärna.

En av drivkrafterna bakom utvecklingen, enligt Bo Göran Ericsson, är att elektronikprojekten ständigt blir färre men samtidigt större.

När det gäller problemet med att distributörer inte kan veta hur många order deras applikationsingenjörer genererar så påpekar Bo Göran Ericsson att det inte alls är något nytt, även om problemet möjligen har försvårats av att allt mer läggs på kontraktstillverkare och underleverantörer.



Utåtriktad konstruktör


Applikationsingenjörer brukar ha minst lika bra betalt som konstruktörer med motsvarande kunskaper, och den stora efterfrågan hos amerikanska företag gör att det kan gå att tjäna riktigt stora pengar om man är internationellt lagd.

Ronny Nietzsche är chef för applikationsingenjörerna hos distributionsjätten Arrow:

- Man måste tycka att det är intressant att interagera med människor, och ha ett genuint teknikintresse, säger han.

- Idealet är en civilingenjör som mer vill tala med folk än hålla på att utveckla.

En högskoleexamen är nästan ett krav numera.

- Om man ska utveckla kod till en DSP är det mycket matematik i botten. Det är svårt att förstå om man inte har gått på högskola.



Svårt gå tillbaka


Annars kan applikationsingenjörens arbete vara intressant för den som tycker det är kul att jobba nästan enbart med hårdvara, och inte med mjukvaran.

En hake är däremot att det kan vara svårt att hoppa tillbaka till ett rent konstruktionsarbete om man är applikationsingenjör under lång tid.

Ronny Nietzsche tycker inte att applikationsingenjörens roll har förändrats så mycket över åren. Däremot ser han fler och fler kunder som frågar om rena konstruktionsuppdrag.

AK

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)