Vad kostar det att montera en komponent? Och vad skulle det kosta om utrustningen var den optimala? De frågorna kan man få vägledning till med hjälp av en beräkningsmodell på Mydatas webbplats.


Att beräkna hur mycket det kostar att montera komponenter är en ganska svår konst. Extra svårt blir det när produktionen är blandad, serierna är av olika längd och korten av olika komplexitetsgrad.

- Många produktionsansvariga har måttlig kunskap om vad de egna maskinerna egentligen klarar. Att den verkliga kapaciteten kan vara en tiondel av den teoretiska är det förvånansvärt få som känner till, säger Mydatas vd Mårten Lundberg.

För att underlätta för potentiella kunder att ta reda på maskinparkens kapacitet, och vilka kostnader som är förenade med produktionen, har Mydata lagt ut en beräkningsmodell på sin webbplats.

- Modellen ger en beskrivning av det faktiska läget. Men man kan också simulera vad som händer om man byter ut eller kompletterar med flera produktionsmaskiner, säger Lundberg.

Genom att mata in en serie värden för produktionen kan modellen beräkna kostnaden per monterad komponent, totalkostnaden för produktionen, samt hur denna fördelas. Modellen beräknar även hur mycket maskinerna står stilla och hur stor del av stilleståndstiden som beror på omställningstider, service eller andra faktorer.

- Ställtiderna försummas ofta. Många lever i en önskevärld här. Man tror att ställtiden är en halvtimma när den i själva verket är två timmar, säger Lundberg.

Tanken med modellen är givetvis att i slutänden sälja fler Mydatamaskiner. Mydata anser att företaget är ledande på utrustning för tillverkning i korta serier och tänker använda modellen för att visa brister i potentiella kunders befintliga utrustning.



Hela 47 parametrar


Modellen är inte helt lätt att använda. Inte mindre än 47 parametrar måste matas in, grupperade under tolv rubriker. Många av parametrarna kan givetvis uppskattas, men flera av värdena kräver troligen rätt mycket jobb för att få fram.

- Visst är det mycket data som krävs. Men om man gör en enklare modell så får man inte fram sanningen, säger Mårten Lundberg.

Förutom investeringskostnaderna tar modellen även hänsyn till installation, utbildning, drift, service och reservdelar. För att få en rättvisande bild av kostnadsfördelningen måste man också mata in karakteristiska värden för produktionen. Till exempel krävs att man tar reda på hur mycket tid som går åt för kortbyte och genomsnittligt antal kort per sats (batch). Ytterligare en viktig faktor är antalet komponenter som förbrukas per år.

- För att modellen ska ge ett rättvisande värde bör den siffran stämma åtminstone på någon miljon komponenter när, säger Lundberg.

Komponenter tar också olika lång tid att montera beroende på typ. En chipkondensator tar kanske tiondelen så lång tid som en BGA-kapsel. Därför måste även det typiska kortet beskrivas för modellen, liksom hur snabbt utrustningen monterar olika sorters kapslar.



Golvyta försumbar kostnad


För att få en komplett kostnadsbild ingår också data om processutfallet - hur många kort som måste repareras och vad detta kostar. Även kostnad för golvyta ingår i analysen.

- Våra beräkningar visar tydligt att kostnaden för golvyta är näst intill försumbar i sammanhanget. Det rör sig om någon enstaka procent av totalkostnaden per monterad komponent, säger Mårten Lundberg.

Just golvyta är en faktor som många leverantörer av produktionsutrustning använder som försäljningsargument. Bland andra Siemens brukar framhålla att det företagets maskiner är mycket kompakta. Oscar Heydorn, Nordenansvarig för Siemens produktionsmaskiner, har tittat på Mydatas kostnadsmodell och håller med om att golvytan är försumbar om man räknar enligt denna mall.

- Men olika kunder har olika behov. För en större kontraktstillverkare kan liten golvyta för maskinerna betyda skillnaden mellan att bygga en ny hall och kunna hålla sig inom befintliga lokaler, säger han.

Han påpekar att Siemens också gör motsvarande kalkyler för sina kunder. Dock har man inga planer på att lägga ut någon egen räknemodell på nätet.

- Mydatas utspel är ambitiöst, men mallarna känns rätt svåra att fylla i. Det är många värden, och alla måste vara rätt, annars blir ju resultatet missvisande. Det är knappast något för en lekman. Man vet ju inte heller något om algoritmerna bakom mallen, kommenterar han.

Siemens kommer att noga analysera Mydatas mall och se vad den innebär för de egna produkterna.

Adam Edström