Bengt Broman, Telia Mobitels förre utvecklingschef, numera vice VD i Telia Research, sticker gärna ut hakan och tycker till om det mesta inom mobiltelefoni.

- Så länge jag har sakliga argument är det inte bara min skyldighet, utan min plikt att säga vad jag tycker, konstaterar han.

Bengt Broman är en otålig man. Trots att mobiltelefonmarknaden formligen exploderar tycker han att utvecklingen går för sakta.

- Det är ganska frustrerande när man har en klar vision av vad som är möjligt, och speciellt när man vet att saker och ting fungerar, men ändå tar det sådan tid innan det når ut på marknaden.

Å andra sidan tror han att trögrörligheten från teknik till marknad är viktig för att man ska vara säker på att man hamnar rätt.



Viktigt vara tillgänglig


Bengt Broman tar emot i Telias luftiga atriumkomplex i Haninge. Han ger ett vänligt och harmoniskt intryck. Precis innan vi går in i hans rum ursäktar han sig - en medarbetare vill gärna byta ett par ord innan han blir upptagen.

- Det är viktigt att vara tillgänglig. Man kan inte avhandla allt i möten, säger han.

- Det är jag och medarbetarna tillsammans som ska göra jobbet.

Jobbet, uppdraget för Bengt Broman och Telia är att fortsätta utöka den nordiska marknaden för mobiltelefoni, men också att bli en ledande internationell operatör. Norden, Estland, Lettland och St Petersburg är marknader som håller på att etableras.

Med Telias delägda bolag Unisource bearbetar man Europa, och utanför Europa finns ytterligare ett bolag - Telia Overseas - som redan är etablerat i länder som Ecuador och Sri Lanka. Telia ska också leda den tekniska utvecklingen vad gäller tjänster och implementering av nya standarder.

Det kräver att man är progressiv, och Bengt Broman anser att Telia bör vara den främsta opinionsbildaren vad gäller mobiltelefoni. Han är inte rädd för att sticka ut hakan.

I vintras krävde han till exempel att kvartsvågsantenner på mobiltelefoner skulle förbjudas.

- Det spelar ingen roll på vilken mobiltelefon de sitter. Den används bara av kosmetiska skäl, eftersom kvartsvågsantenner bevisligen ger sämre räckvidd än halvvågsantenner, säger han.

Bengt Broman har en gedigen radiobakgrund. Han höll på en del med radio i tonåren, gjorde värnplikt som radartekniker på LV6 i Göteborg och började på KTH, Elektro, 1972.

- Jag hade förmånen att få läsa Halléns elektricitetslära, och blev fascinerad av analog elektromagnetism, berättar han nostalgiskt.

Examensjobbet var en konstruktion som gick ut på att man - på en fast telefon - skulle kunna se vem som hade ringt. Numret presenterades på flytande kristall, och CMOS-kretsen drevs av tre apelsiner. Den kommersiella framgången uteblev visserligen, men man kan konstatera att han var före sin tid.

Efter en karriär på SRA och Philips hamnade Bengt Broman på Telia där han 1990 blev radiochef med uppgift att byta ut Stockholms hela NMT900-radionät som höll på att haverera av kapacitetsbrist.

- Vi var tvungna att skriva om alla specifikationer och byta ut varenda basstation. Ny programvara i växlarna krävdes också. Ändå tog det bara två år från kravspecifikation till implementering, till en kostnad av 200 miljoner kronor.

Resultatet blev att kapaciteten höjdes med 40 procent. Och det mest fantastiska var att inget enda abonnentstopp inträffade, berättar han stolt.



Tre träffsäkra trender


Bengt Broman ser tre tydliga trender för mobiltelefonin. Den första är sammansmältningen av telekom, datakom och media till något nytt som i brist på bättre kan kallas infomedia. Den andra trenden är teknikreglering. Myndigheterna samverkar för att bereda vägen för en på sikt total öppen marknad.

Den tredje trenden är att bredbandsstrukturer byggs upp i det fasta nätet, medan det smalbandiga består i det trådlösa.

Själv tror han att mobiltelefonitjänsterna blir mer personliga. Man kan redan idag sätta upp sin egen webbsida för sin mobiltelefon och bestämma sin egen tjänsteprofil. Man avgör då själv när man vill bli nådd, och av vem. Exempelvis kan man låta alla samtal utom de från barnen besvaras av röstbrevlådan.

Däremot tror Bengt Broman inte på ett globalt mobiltelefonsystem inom överskådlig framtid.

- Det skulle kräva att USA, Europa och Japan kommer överens om en gemensam standard. Det är en omöjlighet idag, säger han.

- USA vill alltid ha sitt, och dessutom har de en annan syn på standarder över huvud taget, säger han.

Aktuell just nu är den nya standarden för tredje generationens GSM-system, kallad UMTS - Universal Mobile Telephone System, ett bredbandigt radiogränssnitt som klarar multimedia i 2 Mbit/s.

- Jag tror vi kan ha ett UMTS-system i drift i Sverige redan år 2002. Vi måste trycka på för att få fler abonnenter. Det tar tid att tjäna pengar på mobiltelefoni, säger han.

- Det är klart att människor köper telefoner om de kostar 1 krona styck. Men det är fel att slumpa bort dem på det viset. Kunden förstår inte värdet då.

- För kunden är det bättre med lägre bindningstid till abonnemanget än ett löjligt lågt pris på telefonen. I Finland subventionerar man inte några mobiltelefoner, och där är penetrationen högre än i Sverige idag, konstaterar han.



Tekniker bör träffa kunder


Vilka egenskaper bör då en vice VD ha? Han svarar efter en kort betänketid.

- Att vara visionär, våga tänka i nya banor och hela tiden gå framåt. Utveckling kräver förmågan att se saker på olika sätt. Det är det som är problemet med tekniker ibland - de har svårt att förstå att något kan vara svårt eftersom de själva tycker att det är så enkelt.

- Det underlättar att träffa kunder. Då lär man sig förstå vad som är svårt, säger Bengt Broman ödmjukt.

Thomas Hedlund

Frilansjournalist