About / Advertise
År 1992 var VHDL för första gången en självklarhet på DAC. Det fanns år 1992 ett lovande företag som hette Synopsys, som detta år lanserade det första integrerade simulerings-, syntes- och testbarhetsanalysverktyget.
Elektroniktidningen beskrev firman som "ett ungt företag som vuxit upp snabbt och inriktat sig på att utveckla programvara för logiksyntes. Hittills har 2 000 licenser sålts i världen".
Synopsys var litet, men Cadence var stort. Cadence hade ju just köpt Valid, och chefen Joe Costello deklarerade stolt att "nu är det slut på uppköp och samgåenden. Nu ska vi bli ett serviceföretag". I verkligheten fortsatte uppköpen i hög takt.
Joe Costello var huvudtalare på det första EuroDac, i Paris. Tillställningen jämfördes med EuroDisney (mycket pådrag för lite folk). Inalles 1 500 besökare kom. Cadence sålde detta år verktyg för 2 miljarder kronor och hade därmed 24 procent av verktygsmarknaden. Men någon 100-procentig VHDL-simulator kunde man inte skryta med.
Ärkerivalen Mentor Graphics hade det svårt med System 8.0 och tvingades avskeda 200 personer. Bland de mer desperata manövrarna gjorde man en undersökning bland kunderna som visade att hälften ville köra sina program på PC. Därför lanserade man - håll i er nu - Design Architect under X-Windows.
Bland kretslanseringarna märktes Cypress, först ut med en flash-PLD (22V10), AT&T lanserade första FPGAn med 20 000 grindar. Lattice gav sig in i FPGA- svängen med en krets på 6 000 grindar.
På asicsidan märktes Toshiba som lanserade en grindmatris med 560 000 grindar, tillverkad i 0,5 μm CMOS för 3,3 V matning. LSI Logic erbjöd 500 000 grindar i en 0,6 μm process.
Adam Edström
