Volvo kommer att följa den globala trenden att allt mer elektronik stoppas in i bilen. Miljön, komforten och säkerheten driver på.

Arbetet på bilverkstaden kommer att förändras radikalt under de närmaste åren. Tills idag har man kommit långt med skruvmejsel och skiftnyckel. Inom kort blir det nödvändigt med persondator och instickskort för att fixa bilen.

- Förr pillade man med förgasaren för att trimma sin bil. I framtiden är det istället programvara som gäller, säger Kurt Myhr, avdelningschef för el och elektronik på Volvo Personvagnar.

Ta bara instrumenten i en framtida bil. Med en knapptryckning kommer föraren att kunna välja vad och hur informationen ska visas - om temperaturen, hastigheten eller någon annan information skall presenteras, analogt eller digitalt.

- Men med hjälp av programvara kan vi också skaffa oss olika varianter av en och samma bilmodell.

Samma instrument skulle exempelvis kunna användas i alla bilmodeller, från den billigaste till den lyxigaste. Vad som presenteras och hur det görs avgörs då helt av programvaran.



Halvledarinnehållet dubbleras


Att programvaran kommer att spela en allt viktigare roll i bilen framöver faller sig naturligt med tanke på att allt mer elektronik smyger sig in i bilen.

Faktum är att elektronikinnehållet i en genomsnittsbil väntas öka med nära det dubbla till år 2000, jämfört med idag.

Och halvledarinnehållet i en ny europeisk bil spås öka från 135 dollar till 240 dollar under samma tidsperiod. I Japan och USA väntas halvledarvärdet ligga 10 till 15 procent högre vid sekelskiftet.

- För oss är det helt nödvändigt att successivt införa elektronik i bilarna. Det är ofta enda sättet att uppfylla dagens lagstadgade krav som exempelvis berör bilens avgaser.

- I vår dieselvariant av Volvo 850 har vi redan tvingats ersätta vajern från gaspedalen med en elektronisk länk för att styra gaspådraget.



Nya lagar driver på


Under de närmaste åren förväntas ytterligare en mängd lagar som berör bilens funktioner att dyka upp. Till stor del handlar det om att minska miljöpåverkan genom att exempelvis minska bränsleförbrukningen eller förändra sammansättningen av bilens avgaser.

- En lösning är då att införa smart motorreglering. Det innebär att man styr hela drivlinan istället för att låta delar som motor och växellåda arbeta var och en för sig.

Med optimal styrning av de olika delarna kan bränsleförbrukningen minska med i storleksordningen fem procent.

- Men elektroniken gör också att vi lättare kan införa en mängd nya funktioner i bilen som samtidigt enkelt kan anpassas efter olika individers önskemål och krav.

Visserligen kan liknande funktioner även realiseras på traditionellt sätt. Fast då måste också en mängd nya kablar och kontaktdon installeras. Följden blir en tyngre bil som slukar mer bränsle.

Under de senaste åren har också kabellängden i bilen ständigt ökat för att idag ligga på i genomsnitt knappt två kilometer. Men mycket snart når vi en brytpunkt då kabellängden börjar minska, trots att antalet nya funktioner flerdubblas, menar Kurt Myhr.

- Före år 2000 kommer både snabba och långsammare kommunikationsbussar att finnas installerade i våra bilar.

Det snabba nätet behövs för funktioner som motorstyrning och styrning av växellåda, medan det långsammare används för att göra bilen mer bekväm, exempelvis för att styra vindrutetorkarna, inställningen av bilstolen och temperaturen. Nätet ger således fler och bättre funktioner samtidigt som kabellängden kan minskas till åtminstone hälften.

- Aktiv säkerhet är ytterligare en egenskap som den nya tekniken ger oss möjlighet att införa. Med hjälp av informationen från olika sensorer kan bilens egenskaper ändras för att passa ett visst skeende.

- Exempelvis gör lastavkänning att elektroniksystemet kan, om inte upphäva, så i varje fall påverka bilen så att den inte får sladd i en viss situation.



Digitala kartor snart här


De stora europeiska trafiksäkerhetsprojekten, typ Prometheus, har även de lett till att nya tekniska systemlösningar kommer att introduceras inom kort.

- Prometheusprojektet har fungerat bra. Framför allt har det visat oss potentialen hos många system. Vissa system kommer vi också att se mycket snart i bilarna, medan andra dröjer.

Antikollisionssystem lär vi få vänta på ännu ett tag. Även system som tipsar föraren om vilken väg som för tillfället är bäst att välja dröjer, trots att tekniken redan finns framme i bilarna. Flaskhalsen är infrastrukturen.

Satellitnavigeringssystem är däremot här mycket snart.

- I Japan är redan många Volvobilar utrustade med satellitnavigeringssystem. Och i Paris har jag själv åkt med en taxi som använt ett liknande system.

De första systemen använder GPS för navigeringen. Själva presentationen sker på en display, medan en digital röst styr föraren rätt.

- I Sverige saknas än så länge digitala kartor, det är det enda som stoppat systemet. Men till nästa år skall de finnas klara, hävdar Kurt Myhr.

Anna Wennberg