About / Advertise
Bästa sättet att få bort de bromerade flamskyddsmedlen är att sluta använda dem.Men att ersätta dem med andra kemikalier är ett sämre alternativ än att inför nya brandhämmande konstruktionslösningar.
- På sikt kommer flamskyddet att ifrågasättas som medel för att åstadkomma brandsäkerhet, sa Carl Gunnar Bergendahl vid IVF, Institutet för verkstadsteknisk forskning i Göteborg när han nyligen deltog i en konferens anordnad av Återvinningsindustrierna om bromerade flamskyddsmedel.Carl Gunnar Bergendahl ser två utvecklingslinjer. Dels att avveckla användningen av de två farligaste bromerade medlen, nämligen PBB och PBDE.
Marknaden kommer inte att acceptera dem på lång sikt. Kortsiktigt handlar det om att införa bromfria flamskyddsmedel för att åstadkomma brandsäkra produkter.
- Man vill ha så rena material som möjligt och minska användningen av olika kemikalier, det ser vi i den kemiska utvecklingen i stort. Rena material är både bättre och lättare att återvinna, sa Carl Gunnar Bergendahl.
Fokus måste flyttas från flamskydd till brandsäkerhet vid konstruktion och materialval. Skiftet har i viss mån redan skett, bland annat genom miljömärkningen av datorer som har styrt bort användningen av bromerade flamskyddsmedel i höljena. Fler möjligheter öppnas upp.
EU vill förbjuda
Nu pågår en politisk diskussion om ett förslag till EU-direktiv som kan komma att förbjuda PBB och PBDE. Perspektivet är kanske fem eller tio år.
En annan aspekt är att tillverkaren ska kunna tala om för kunden och för återvinningsföretaget vilka material som ingår i produkten eller komponenten.
IVF driver ett internationellt utvecklingsprojekt kallat Greenpack för att skapa ett sådant system.
- Vi försöker få till stånd ett flöde av materialdata i leverantörskedjan så att kunden kan få reda på vilka material som ingår i komponenten han eller hon köper. Även återvinningsföretagen måste få reda på vad som ingår.
Utvecklingsprojektet är internationellt eftersom elektronikindustrin är beroende av utländska materialleverantörer.
Miljöcertifieringar skapar behov av mer information om olika material och produkters innehåll. Det behovet ökar i framtiden, ansåg Elisabeth Hörnfeldt från Sveriges Verkstadsindustrier. Proffsiga inköpare driver utvecklingen.
- Vi är duktiga på att sätta ihop produkterna men behöver återvinningsindustrin för att underlätta isärtagandet, sa hon.
För att förbättra informationsutbytet föreslog Torbjörn Trångteg från Plast- och kemibranscherna en kemisk portal på Internet med länkar till alla inblandade parter.
Eva Ekelöf
Frilansjournalist
