About / Advertise
Nitton svenska företag har fått EU-stöd för att ta ett stort tekniksteg. Men nu lär det knappast bli fler.
De tre asicprojekten här intill är sinsemellan olika men de har ett gemensamt - utvecklingen har finansierats av EU:s så kallade Fuseprojekt, där Fuse står för First User Action.
Och att en asic har stora fördelar jämfört med diskreta komponenter står helt klart. Trion här intill kan vittna om rejäla besparingar av effekt såväl som kostnad. Mindre yta, högre tillförlitlighet och nya funktioner är andra stora plus.
Men steget till asicvärlden kan kännas stort, för ett företag som inte har någon tidigare erfarenhet på området. Det kan vara svårt att avsätta tid för att lära sig ett helt nytt konstruktionssätt, och man kanske inte riktigt ser de fördelar en asic faktiskt ger.
Även kostnaden kan vara avskräckande, ofta rör det sig om runt en miljon kronor. Och det är här Fuse kommer in i bilden. Projektledartrion i artiklarna berättar alla att Fuse-stödet var en viktig faktor till att de kom till skott med premiärasicen.
Ny fas med mindre pengar
Hittills har 19 svenska företag fått Fuse-bidrag för att utveckla sin första asic, FPGA eller flerchipsmodul. Dessvärre minskar nu chanserna för nya aspiranter; Fuse har gått in i fas två.
- I praktiken blir det förmodligen inga nya Fuseprojekt i Sverige, säger Leif Söderström på Svenska Grindmatriser som tidigare tillsammans med IMC - Industriellt Mikroelektronik Centrum - administrerat frågor kring Fuse i Sverige.
Han anger fler skäl till den väntade nedgången. Dels finns mindre pengar att fördela än tidigare, dels är kraven hårdare. Dessutom har Sverige ingen så kallad TTN längre, där TTN står för Technology Transfer Node. Svenska Grindmatriser och IMC har tidigare haft TTN-status, men deras ansökan underkändes i fjol.
Visst kan man ansöka på egen hand eller anlita en TTN utanför landets gränser, den närmaste ligger i Danmark. Men det anordnas inga seminarier om Fuse i Sverige längre, och ingen annan marknadsföring görs heller.
Charlotta von Schultz
