About / Advertise
Idag är det digitala oscilloskopet en mogen produkt. Numera är det inte bandbredd, samplingshastighet och minneslängd som kommer i första rummet. Istället handlar det om användarvänlighet, "analogkänsla" och i många fall också om låga priser.
En analog bandbredd på 250 MHz är inget extremt för dagens oscilloskop. Det visar numrets marknadsnyckel som omfattar 71 instrument från sex tillverkare. Bara två av instrumenten är analoga.
Populärast i den här kategorin är ett digitalt oscilloskop med en analog bandbredd på 500 MHz och en samplingshastighet på 1 till 2 GSa/s. Det är utvecklingen av allt snabbare klockhastigheter i datorer liksom i utrustning för tele- och datakommunikation som kräver denna bandbredd och samplingshastighet.
Även om de digitala oscilloskopen nästan helt har trängt ut sina analoga motsvarigheter så har de länge saknat en del "analoga" kvaliteter. Det handlar bland annat om förmågan att hitta sporadiska fel, vilket är lättare med hög uppdateringshastighet och en funktion som "analog persistence" där intensiteten i svepet visar hur ofta signalen upprepas.
På båda punkterna har det skett stora förbättringar de senaste åren, även om tillverkarna valt olika strategier.
Analogkänsla med många namn
Tektronix lanserade hösten 1994 en funktion kallad Instavu i TDS-serien. Den höjer den maximala uppdateringshastigheten av skärmen till motsvarande 400 000 svep per sekund vilket är i paritet med de bästa analoga oscilloskopen. Den snabba uppdateringen gör att dödtiden mellan två svep bara blir 1,7 μs.
I praktiken är det dock så att skärmen bara uppdateras var 32:a millisekund men varje uppdatering innehåller 12 000 inhämtade vågformer med 500 punkter vardera som överlagrats.
Svagheten med Instavu är att de insamlade värdena inte är åtkomliga för användaren annat än med markörerna, en nackdel som konkurrenten LeCroy gärna påpekar. LeCroy har istället valt att lansera en funktion kallad Analog Persistence. Den introducerades för två år sedan i de nya 300- och 500-serierna.
Engelska Gould har en liknande funktion, kallad Trutrace.
Hewlett-Packards lösning heter Megazoom. Upp till tre miljoner punkter kan uppdateras på skärmen varje sekund, en fördubbling jämfört med äldre oscilloskopmodeller. På HP framhåller man att den högre uppdateringshastigheten gör att man kan utnyttja hela minnet och ändå zooma eller skrolla utan att instrumentet känns segt.
De digitala oscilloskopen har som regel mycket omfattande triggmöjligheter. Det går att trigga på olika typer av mönster eller saknade bitar i mönster, liksom korta spikar och tv-signaler. Men man kan också använda triggvillkor som stigtiden för en flank och villkor som definierar hur data ska se ut för att klockas in av exempelvis en D-vippa, kallad set-up & hold på engelska.
Med digitala oscilloskop är det också möjligt att se hur signalen ser ut före triggpunkten, så kallad pre-trigg.
Många av instrumenten har möjligheter att lägga in testmasker. De kan användas både vid service och produktionstest för att snabbt kontrollera om signalen ligger inom de specificerade gränserna.
Priserna på instrumenten sträcker sig från 38 000 till 380 000 kronor.
Per Henricsson
