About / Advertise
Mikromekaniska komponenter av billig plast istället för det betydligt dyrare kislet är nystartade Uppslaföretaget Åmics affärsidé. Tillverkningsmetoden, som kallas replikering, har utvecklats under en tioårsperiod.
- Replikering är ett sätt att göra mikromekanik tillgänglig för en bredare skara, säger Ove Öhman på nystartade Åmic.
Han har i dagarna hoppat av från Toolex Alpha och ska tillsammans med fyra kollegor från bland annat IMC och Chalmers se till att replikering, samma metod som används för att tillverka cd-skivor, lämnar forskningslabben och blir ett billigare alternativ till mikromekaniska komponenter i kisel.
- Mikromekaniska sensorer av kisel har kommit loss för några tillämpningar som tryck- och accelerationsmätning, säger Ove Öhman.
- Men det är fortfarande en dyr metod för små serier. Dessutom går det inte att spara pengar i biomedicinska tillämpningar genom att krympa storleken på det mikromekaniska systemet, det är nästan alltid en människa som för proverna till systemet och där sätts begränsningar på nedskalningen, säger han.
Det är här som replikeringen kommer in. En plastskiva blir betydligt billigare än motsvarande kiselskiva. Själva tillverkningen kan sedan ske med formsprutning, gjutning eller prägling.
Åmics första projektet blir inom biotekniken och kunden är Amersham Pharmacia Biotech i Uppsala.
- Där är man van vid att ha engångssystem på grund av föroreningsrisken mellan prover. Detektionsmetoderna är oftast optiska och plast har fördelen av att vara genomskinligt i motsats till kisel som bara släpper IR-ljus.
- Vi vill stå på tre ben. Vi ska dels ha specialistkunskap om hur man pläterar mikrobearbetade verktyg och tillverkar mikrosystem i plast.
- Det andra benet är ett rejält kunnande om systemen där replikerade komponenter används och det tredje benet är produktion, säger Ove Öhman.
- Åmic ska kunna producera både pilotkretsar och större volymer.
Per Henricsson
