About / Advertise
Produktnamn: The artificial hand project
Företag: Lunds tekniska högskola, Lunds universitet, GS Development
Konstruktörer: Ett 20-tal personer arbetar tillsammans i projektet. Konstruktionen av nervchipset står Lars Wallman och Thomas Laurell för. Det artificiella neurala nätverket är utvecklat av Fredrik Sebelius och Lars Eriksson.
www.lucs.lu.se/ArtHand
Att skapa en viljestyrd handprotes som i princip fungerar som en
frisk hand, och där nervimpulserna fångas upp av ett inopererat nervchips. Det är i korthet målet för detta forskningsprojekt vid Lunds universitet.
Kontakten mellan biologin och elektroniken fungerar genom att ett egentillverkat perforerat chips opereras in i en avskuren nervstam i armen. Nervtrådarna lockas på biologisk väg att växa genom kiselchipsets många hål. För att chipset inte ska stötas bort av kroppen, har kiselytan frätts för att bli skrovlig. Detta har bland annat visat att kisel fungerar lika bra i kroppen som titan, så länge ytan är den rätta.
Handprotesen finns ännu bara som en grafisk datamodell. Modellen styrs utifrån ett artificiellt neuralt nätverk, som är egenutvecklat för att klara realtidskraven. Nätverket lärs upp genom att en testperson får röra sin friska hand och samtidigt föreställa sig att han rör den icke-existerande handen på samma sätt.
Forskarna arbetar även med sensorisk återkoppling, det vill säga att skicka signaler från protesen tillbaka till hjärnan. Målet är att skapa känsel i protesen med sensorer. Det är dock en mer komplicerad uppgift med tanke på vikten av att signalerna når rätt nerv, så att inte till exempel ett smärtcentrum aktiveras när man doppar ett protesfinger i ljummet vatten.
Företag: Lunds tekniska högskola, Lunds universitet, GS Development
Konstruktörer: Ett 20-tal personer arbetar tillsammans i projektet. Konstruktionen av nervchipset står Lars Wallman och Thomas Laurell för. Det artificiella neurala nätverket är utvecklat av Fredrik Sebelius och Lars Eriksson.
www.lucs.lu.se/ArtHand
Att skapa en viljestyrd handprotes som i princip fungerar som en
frisk hand, och där nervimpulserna fångas upp av ett inopererat nervchips. Det är i korthet målet för detta forskningsprojekt vid Lunds universitet.
Kontakten mellan biologin och elektroniken fungerar genom att ett egentillverkat perforerat chips opereras in i en avskuren nervstam i armen. Nervtrådarna lockas på biologisk väg att växa genom kiselchipsets många hål. För att chipset inte ska stötas bort av kroppen, har kiselytan frätts för att bli skrovlig. Detta har bland annat visat att kisel fungerar lika bra i kroppen som titan, så länge ytan är den rätta.
Handprotesen finns ännu bara som en grafisk datamodell. Modellen styrs utifrån ett artificiellt neuralt nätverk, som är egenutvecklat för att klara realtidskraven. Nätverket lärs upp genom att en testperson får röra sin friska hand och samtidigt föreställa sig att han rör den icke-existerande handen på samma sätt.
Forskarna arbetar även med sensorisk återkoppling, det vill säga att skicka signaler från protesen tillbaka till hjärnan. Målet är att skapa känsel i protesen med sensorer. Det är dock en mer komplicerad uppgift med tanke på vikten av att signalerna når rätt nerv, så att inte till exempel ett smärtcentrum aktiveras när man doppar ett protesfinger i ljummet vatten.
Kenny Stolpe
