About / Advertise
Elektronikpengarna kommer - men inte nästa år
Vinnova kommer att ta över finansieringen av mikroelektronikforskningen. Det tror i alla fall Sven-Ingemar Ragnarsson som ansvarar för Vinnovas anslag till elektronikforskning.
Vinnova kommer att ta över finansieringen av mikroelektronikforskningen. Det tror i alla fall Sven-Ingemar Ragnarsson som ansvarar för Vinnovas anslag till elektronikforskning.
Men övertagningen kommer att ta tid, och under tiden försvinner pengarna från SSF. Lars Thylén på KTH rasar fortfarande över statens oansvariga sätt att hantera forskningsanslagen.
- Vinnova har fått i uppdrag att konkretisera ett förslag om finansiering av elektronikforskningen. När vi har gjort det ska det gå att ta fram pengar. Vi borde ha ett förslag klart i vår, och på 4-5 års sikt handlar det om bortemot en halv miljard i extra pengar till elektronikforskningen.
Så tolkar Sven-Ingemar Ragnarsson på Vinnova den senaste propositionen som kom i september.
- Sven-Ingemar är alltid optimistisk, och det är ju bra, men enligt de signaler jag fått blir det inga pengar nästa år, och kanske inte året därpå heller, kommenterar Lars Thylén, professor på KTH.
I dag står Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, för drygt 80 procent av forskningspengarna för mikroelektronik. När stiftelsen nu skär ner på sina anslag slår det därför extra hårt mot mikroelektroniken. Det här är en situation som både forskarna och SSF är missnöjda med.
- Vi tycker definitivt inte att det här är lyckat. I våra stadgar står det att vi ska ägna oss åt riktade satsningar, men här handlar det om att finansiera en löpande verksamhet, säger Olle Edqvist, planeringschef på SSF.
- SSF har en alldeles för dominerande ställning i elektronikforskningen. Vi tycker att det är Vinnova som borde ha den rollen, anser Gunnar Björk, professor på KTH.
SSF:s minskade anslag kommer att märkas inom kort, så även om Vinnova tar över finansieringen som Sven-Ingemar Ragnarsson tror blir det ett glapp i tiden.
- Vi kan inte hantera såna våldsamma svängningar i finansieringen. Regeringen har ingen aning om forskningens villkor, koordinerar inte finansieringen och bryr sig inte om konsekvenserna av sina beslut, hävdar Lars Thylén.
För ett par veckor sedan skrev en grupp professorer och företagsledare ett öppet brev till utbildningsminister Thomas östros och krävde kompensation för bortfallet från SSF (se Elektroniktidningen nr 14.)
I sitt svar skriver Thomas östros att regeringen eller de statliga forskningsfinansiärerna inte kan gå in och täcka upp för en stiftelse.
- Det där är bara dumheter och undanflykter. Det är klart att staten ansvarar för forskningen, anser Lars Thylén.
Han påpekar att när SSF bildades skars anslagen från Vinnovas föregångare Nutek ner i motsvarande grad, och tycker att det är konstigt att sambandet inte gäller åt andra hållet. Undertecknarna av brevet tänker driva frågan vidare i ett nytt brev till Thomas östros.
Fortsättning följer.
- Vinnova har fått i uppdrag att konkretisera ett förslag om finansiering av elektronikforskningen. När vi har gjort det ska det gå att ta fram pengar. Vi borde ha ett förslag klart i vår, och på 4-5 års sikt handlar det om bortemot en halv miljard i extra pengar till elektronikforskningen.
Så tolkar Sven-Ingemar Ragnarsson på Vinnova den senaste propositionen som kom i september.
- Sven-Ingemar är alltid optimistisk, och det är ju bra, men enligt de signaler jag fått blir det inga pengar nästa år, och kanske inte året därpå heller, kommenterar Lars Thylén, professor på KTH.
I dag står Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, för drygt 80 procent av forskningspengarna för mikroelektronik. När stiftelsen nu skär ner på sina anslag slår det därför extra hårt mot mikroelektroniken. Det här är en situation som både forskarna och SSF är missnöjda med.
- Vi tycker definitivt inte att det här är lyckat. I våra stadgar står det att vi ska ägna oss åt riktade satsningar, men här handlar det om att finansiera en löpande verksamhet, säger Olle Edqvist, planeringschef på SSF.
- SSF har en alldeles för dominerande ställning i elektronikforskningen. Vi tycker att det är Vinnova som borde ha den rollen, anser Gunnar Björk, professor på KTH.
SSF:s minskade anslag kommer att märkas inom kort, så även om Vinnova tar över finansieringen som Sven-Ingemar Ragnarsson tror blir det ett glapp i tiden.
- Vi kan inte hantera såna våldsamma svängningar i finansieringen. Regeringen har ingen aning om forskningens villkor, koordinerar inte finansieringen och bryr sig inte om konsekvenserna av sina beslut, hävdar Lars Thylén.
För ett par veckor sedan skrev en grupp professorer och företagsledare ett öppet brev till utbildningsminister Thomas östros och krävde kompensation för bortfallet från SSF (se Elektroniktidningen nr 14.)
I sitt svar skriver Thomas östros att regeringen eller de statliga forskningsfinansiärerna inte kan gå in och täcka upp för en stiftelse.
- Det där är bara dumheter och undanflykter. Det är klart att staten ansvarar för forskningen, anser Lars Thylén.
Han påpekar att när SSF bildades skars anslagen från Vinnovas föregångare Nutek ner i motsvarande grad, och tycker att det är konstigt att sambandet inte gäller åt andra hållet. Undertecknarna av brevet tänker driva frågan vidare i ett nytt brev till Thomas östros.
Fortsättning följer.
Elias Nordling
