About / Advertise
Blyhaltigt lödtenn kommer fortfarande att vara tillåtet i servrar och alla typer av nätverksutrustning, även när EU-direktivet om förbud för bly i elektronik träder i kraft den 1 juli 2006. Undantaget gynnar telekomjätten Ericsson som har problem med att klara miljömålen.
Direktivet är i princip färdigt, men ännu inte formellt antaget. Just nu håller ett EU-utskott som heter Technical Adaptation Committee på att diskutera exakt vad undantagen ska innebära i praktiken. Samma utskott ska sedan fortsätta utvärdera blyundantagen, för att övervaka när de kan upphöra eller om det finns skäl att förlänga dem.- Vi har stora problem att införa blyfritt, sade Lars Göran Bernau, operativt ansvarig för Ericssonkoncernens miljöarbete, i en artikel i Elektroniktidningen i december 2002.
Han berättade vidare om hur Ericsson tvingats revidera sin tidplan, och bland annat tagit bort alla delmål.
Men i en bilaga till EU-direktivet finns nu en undantagslista, och där återfinns bland annat "bly i lödpunkter för utrustning för nätinfrastruktur för koppling, signalering, överföring och näthantering för telekommunikationer" samt "bly i lödpunkter för servrar och datalagringssystem". Undantaget för servrar och datalagringssystem gäller fram till år 2010, medan det andra undantaget helt enkelt gäller till dess att det finns fungerande blyfria lod.
På Ericsson är man givetvis glada över undantagen.
- Vi tycker det här är positivt, men det har inte att göra med att vi vill stoppa utvecklingen mot blyfri elektronikproduktion. Vi vill fortfarande få bort bly i våra produkter, säger Mikael Westmark, pressansvarig på Ericsson.
- Våra kunder, operatörerna, har ju ofta en väldigt komplex arsenal av produkter i olika åldrar. En AXE-växel har en livstid på minst 10-15 år, och då måste vi kunna leverera delar till den. Det här är en kundkrets vi känner väldigt väl. Vi vet vart produkterna tar vägen, och vi har fungerande program för hur vi ska ta hand om äldre produkter.
- Nyutvecklingen ska vara blyfri. Ingen kommer att ha råd att avstå från blyfri produktion, det kommer att bli för dyrt när EU-direktiven träder i kraft, fortsätter Mikael Westmark.
Niclas Köhler, miljöreporter på Ny Teknik, är försiktigt positiv till undantagen från EU-direktivet.
- Först tycker man att det här bara innebär en urvattning av direktivet, men eftersom själva mobiltelefonerna inte omfattas av undantaget måste ändå forskningen för att ta fram blyfria lod fortsätta, och när det väl finns blyfria lod borde undantaget sluta gälla.
Torun Bager
