Syntunes laser har ett avstämningsområde på 40 nm. Den första produkten blir på det så kallade C-bandet mellan 1525 nm och 1565 nm men det går att modifiera konstruktionen för att täcka andra områden. En fördel med monolitiska halvledarlasrar är att tiden för att flytta frekvensen är mycket kort. - Det går att komma ner till cirka 50 nanosekunder. Syntunes laser hög uteffekt över hela avstämningsområdet och en hög undertryckning av oönskade våglängder. I första etappen ska lasern ge 10 mW (10 dBm) kopplat till fibern men man ser inga problem att höja uteffekten till 20 mW (13 dBm). I nästa generation ska lasern integreras monolitiskt med modulatorn. För att koppla laserljuset till fibern, monteras lasern i en standardkapsel. Den innehåller ett Peltierelement för att reglera temperaturen som måste vara konstant. - Kapslingen är ingenting vi ska göra själva. Det finns bra underleverantörer som dessutom kör automatisk montering. Kapslingen har varit ett dyrt moment med många manuella steg. Genom att automatisera kan man förutom att sänka de direkta tillverkningskostnaderna också minska kassationen. Syntunes laser bygger på ett patent från det belgiska forskningsinstitutet Imec och Syntune har fått en exklusiv licens.

- Den laser vi håller på att utveckla har samma funktion som ADC-lasern men blir enklare att tillverka och får bättre prestanda, säger Pierre-Jean Rigole, som är vd på Syntune.

Alla utom en av de nio personer som grundat företaget arbetade på ADC där också utvecklingen av den nya lasern startade. Det amerikanska företaget ADC köpte den lilla svenska lasertillverkaren Altitun för hisnande åtta miljarder kronor i maj 2000. Drygt två år senare ändrades kursen 180 grader och ADC bestämde sig för att överge de fiberoptiska komponenterna. Eftersom man inte lyckades sälja verksamheten återstod bara att avveckla enheten i Järfälla, där företaget investerat 430 miljoner kronor i utveckling och utrustning.

- Vi hade arbetat med den nya lasern inom ramen för EU-projektet Newton och såg att den hade potential, säger Pierre-Jean Rigole.

Man hann tillverka en första omgång i ADCs fabrik innan den stängdes och alla utrustning såldes på auktion i februari i år.

- Den fungerade i detalj som vi tänkt oss, redan på första försöket.

Så beslutet att starta om var inte svårt. Men Syntune drivs i betydligt blygsammare skala än ADC. Företaget sitter i anspråkslösa lokaler i Kista. Mycket av den test- och inbränningsutrustning som man köpte på auktionen efter ADC står ouppackad. Den utrustningen är dimensionerad för att testa lasrar i stora volymer och med stor automatik. Utrustningen ska tas i bruk etappvis allt eftersom produktionsvolymen ökas. Företaget har inte tagit in något externt riskkapital utan verksamheten har i huvudsak finansierats av grundarna själva.

- Vi har inte någon egen fabrik och vi anlitar underleverantörer både för chiptillverkningen och kapslingen, säger Pierre-Jean Rigole.

Förutom att man slipper investeringskostnaden på flera hundra miljoner kronor så är en av finesserna med den nya lasern att den kan tillverkas i standardprocess. ADC-lasern var byggd på höjden där ljuset gick mellan två våningsplan.

- Det finns inga tvåvåningslasrar i kommersiell produktion så det kräver att man tar fram en specialutvecklad process, säger Pierre-Jean Rigole.

Enklare att tillverka
Syntunes laser är byggd i ett plan och kan därför tillverkas i samma indiumfosfidprocess som används för dagens telekomlasrar, som DBR-lasrar. Den är därför mer feltolerant vilket ger bättre utbyte än en tvåvåningsprocess som ställer högre krav på bland annat skikttjockleken.

En andra version tillverkas just nu i Optillions fabrik strax söder om Stockholm.

- Den ska vara klar i slutet av september.

Företaget siktar på inte bara på telekommarknaden utan också på sensormarknaden. Sensormarknaden är viktig just nu eftersom det för tillfället köps väldigt lite telekomutrustning. Dessutom tar en telekomkvalificering åtminstone nio månader och kräver regelbundna mätningar på lasrar som tillverkats vid olika tillfällen, en process som därför är dyrbar.

- Att kvalificera en laser för sensortillämpningar tar kanske en tredjedel av tiden och dessutom är försäljningspriset högre, säger Pierre-Jean Rigole.

Påverkar gittren
Den typ av sensorer man hoppas på består av en laser kopplad till en optisk fiber som försetts med ett antal gitter. Gittren fungerar som en våglängdsselektiva speglar. Det innebär att bara en viss våglängd reflekteras tillbaka, de andra passerar opåverkade. När fibern töjs eller när temperaturen ändras, förändras avståndet mellan linjerna i gittret och därmed också den reflekterade våglängden.

Det går därför att göra sensorer som mäter till exempel töjning, tryck eller temperatur längs fiberns hela längd. Den typen av sensorer kan användas för att övervaka broar, i flygplansvingar eller ligga inbakade i seglen hos kappseglingsbåtar.
Men det finns också tillämpningar inom telekom för till exempel nätövervakning.

Många av de stora företagen har precis som ADC lagt ner sina satsningar på avstämbara lasrar. Men det finns fortfarande ett tiotal konkurrenter kvar. Den mest namnkunniga är Intel som för ett drygt år sedan köpte avstämbara laserteknologin från företaget New Focus. Det är dock inget som skrämmer Pierre-Jean Rigole:

- Deras laser är en externkavitetslaser medan vår är helt monolitisk, det vill säga gjord i ett stycke. Lasern blir billigare att tillverka och teknologin gör att man kan ändra frekvensen en miljon gånger snabbare. Dessutom kan vi integrera en modulator och få en eftertraktad produkt för telekommarknaden.

Än så länge är det dock sensormarknaden som är aktuell även om den betydligt större telekommarknaden hägrar.

- Det gäller att utveckla den rätta produkten för att inta en ledande position när telekommarknaden tar fart igen 2005, 2006 eller kanske först 2007, säger han.

Per Henricsson