Den som frågar efter en definition på inbyggda system får lika många svar som det finns branschaktörer. När begreppet myntades för något tiotal år sedan så framkom också vulgärförklaringen "datorer som inte ser ut som datorer", alltså processorbaserade system utan tangentbord och skärm. Somliga ville också begränsa begreppet till realtidssystem.

Numera talar förespråkarna hellre om "inbyggd intelligens" eller rätt och slätt "embedded". Tittar man på vilka system som avses så blir det en rätt spretig bild.

Svensk elektronik är ofta inbyggd

På ytan är det inte mycket gemensamt mellan en telefonväxel, en radar i ett stridsflygplan, styrelektroniken till en tvättmaskin eller en grundvattenmätare med positionerings- och kommunikationsfunktioner.

De är dock alla exempel på inbyggda system som sysselsatt svenska elektronikkonstruktörer. För faktum är att en majoritet av de elektronikprodukter som utvecklas här i landet på ett eller annat sätt kan kallas "inbyggda system".

Kanske beror en del av begreppsförvirringen på att de branschaktörer som kallar sig "embeddedföretag" faktiskt inte säljer inbyggda system.

Det är i stället deras kunder, alltså industrin, som ska ta fram de inbyggda systemen. Det embeddedföretagen tillhandahåller är utrustning och tjänster som ska göra systemkonstruktionen lättare.

återförsäljarna i denna nisch bildade för något år sedan en egen sektion kallad Embedded Technology inom branschföreningen IM. Idag har sektionen 19 medlemmar, som grovt kan delas in i de tre kategorierna komponenter, kort och programvara.

- Ambitionen är att också få in tjänsteföretag, alltså konsulter, men där är vi inte ännu, säger sektionens ordförande Johan Nordin.

Specialkretsar

De komponenter som säljs under embeddedflagga är ofta specialkretsar och moduler för exempelvis Bluetooth, GPS och GSM. Men en hel del standardkisel som styrkretsar (controllers) och minnen (för annat än pc) brukar räknas hit. även programmerbar logik kan räknas in, i synnerhet de största FPGA-kretsarna med inbäddade mikroprocessorer.

Vad inbyggnadskomponenterna har gemensamt är att de ska stå för funktioner som möjliggör slutsystemets centrala funktion. I exemplet med grundvattenmätaren behövs både GPS- och GSM-kretsar för att mätaren ska kunna rapportera sin position. Men varken positionering eller kommunikation över mobilnätet är förstås mätarens egentliga funktion - de är exempel på "inbyggd intelligens" som ökar mätarens användbarhet och därmed kundnytta.

Ett liknande resonemang, med samma grad av luddighet, kan föras på kortsidan. Det finns datorkort för inbyggnad till snart sagt alla tillämpningar - beräkningskraft, kommunikation, datainsamling, minneslagring, grafik, styrning och reglering - i en mängd format och standarder. Gemensamt för dem är att de erbjuder mer eller mindre standardiserade plattformar för vidareutveckling, för de fall där kunderna väljer att inte utveckla egen hårdvara. Men korten i sig utgör inga inbyggda system. System blir det först när programvaran läggs till. Och det är här övriga branschaktörer inom inbyggnad kommer in.

Realtidsoperativsystem, programkomponenter och utvecklingsprogram säljs av en stor mängd företag. Och principen är densamma här - det lönar sig sällan att skriva egna operativsystem eller ta fram egna utvecklingsverktyg eftersom det finns ett så brett utbud.

Åtminstone är detta vad företagen här hävdar. Och det är här den stora vattendelaren går i industrin - mellan de som utvecklar eget och de som använder externa produkter. Det är en större skillnad än den mellan Linux och annan öppen källkod å ena sidan och kommersiella verktyg och OS å den andra.

Återanvändning

Plattforms- och återanvändningstankarna är minst lika starka på programvarusidan som inom hårdvara.

Förespråkarna för öppen källkod är förstås vana vid att söka på nätet så fort de behöver en ny programsnutt, men det finns även en - relativt ny - kommersiell marknad för programkomponenter.

Internationellt brukar ibland även leverantörer av IP-block för asickonstruktion räknas in i embeddedvärlden. Dessa lyser dock med sin frånvaro i den svenska branschen, vilket förstås har att göra med att allt färre stora asicar görs här i landet.

Noterbart är att programvarusidans aktörer i många fall agerar genom egna dotterbolag i Sverige, även om jätten Microsoft låter sin embeddedflank bevakas av sina distributörer Acte och Arrow. För hårdvara - både kort och komponenter - är det i stället distributörer som dominerar.

Läs även:
Sverige är ett inbyggt land
Inbyggnadsmissionär på statligt uppdrag
Tävlingspris gav nya framgångar


Adam Edström