JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Blyfri produktion finns och fungerar. Nu väntar tillverkarna på komponenter

Svenska kontraktstillverkare har i allmänhet kommit igång med förberedelserna för blyfri produktion. Orosmolnet är bristen på blyfria komponenter.
Silica Green products: www.silica.com/Green_products/
Elfnet: www.tintechnology.biz/soldertec/soldertec.aspx?page_id=329
Tillgången på blyfria komponenter är det stora problemet när Elektroniktidningen frågar svenska kontraktstillverkare om den lagstadgade övergången till blyfri produktion.

Men distributörerna ser ingen anledning till oro.

- Jag kanske får äta upp min hatt, men komponenterna kommer att finnas 2006, säger Ove Boström på halvledardistributören Silica.

- Det säger i alla fall leverantörerna, och jag tror allvarligt på det, säger Ove Boström.

Jan Brandt på distributören Future formulerar sig på samma sätt. Han säger att deras komponenter "absolut" kommer att vara i hamn till 2006. Men också han lämnar en liten brasklapp.

- Det är den information som vi får som distributörer och som vi kan gå vidare med, säger han.

Det finns inget generellt svar på frågan om komponenterna kommer att vara blyfria i tid. Inte ens Intel kommer att kunna erbjuda blyfria komponenter över hela sin produktlinje innan årets slut.

Silica har satt upp en webbplats, "Green products", med länkar till sina tillverkares planer. Några anger datum, andra inte. Vissa datum ligger på 2006 vilket ger det dåligt med marginaler för att trimma in processer.

Även om de flesta komponenter hinner komma i blyfritt utförande för den 1 juli 2006 kommer komponenterna på lagren inte att vara slut.

- Vilket kommer att innebära att det kommer att försöka säljas blyade komponenter långt senare än så, säger Mats Lundström, produktionsansvarig på kontraktstillverkaren Oweba.

Idag är det inte ens säkert att det framgår av märkningen om en komponent är blyfri eller inte.

Ingen mening att vänta
Bristen på komponenter är ett motiv för kontraktstillverkarna att avvakta ett stabilare läge och bättre lösningar.

Det tycker dock Dag Andersson är en dålig idé. Han är projektledare på IVF och ansvarig för Svenska nätverket för blyfri lödning.

- Det är som att vänta med att köpa dator, det kommer alltid något bättre, säger Dag Andersson..

- Det är dags att skita ner händerna och sätta igång. Vi har visserligen sagt det sedan länge, men budskapet är verkligen att man måste börja nu!

Kontraktstillverkaren som börjar sent får ägna all sin kraft åt omställningen.

- Vilket småföretag har råd med det? säger Dag Andersson.

Mardrömsscenariot är en kund som inser att den 1 juli 2006 står för dörren och plötsligt kräver att du ska leverera blyfritt. Ordern går till konkurrenten eftersom du inte anpassat produktionen. Eftersom ingen frågat efter det förrän nu.

Dag Andersson föreslår att du ringer runt till dina kunder idag och föreslår att nästa produktion blir blyfri.

- Det behöver inte vara mer komplicerat än så, kunderna börjar förstå att något händer nu, säger han.

Nästan alla kontraktstillverkare Elektroniktidningen ringer upp har börjat förbereda sig för blyfri produktion.

- När vi startade ett Vinnovafinansierat projekt 2001 var ointresset hos kunderna nästan totalt. Idag är våra kurser i blyfri lödning fulltecknade, säger Dag Andersson.

Mats Lundström, produktionsansvarig på Oweba ger ett typiskt svar.

- Vi har gått på alla seminarier, läst alla artiklar och samlat så mycket information som det bara går, säger han.

- Vi är ett litet legoföretag och hela vår existens hänger på att vi klarar av detta.

Oweba kommer antagligen att behöva byta ut en lödugn och en våglödningsmaskin. Blyfri produktion kräver nya lödprofiler och maskiner som klarar 230 grader.

- Tack och lov är det inte nya maskiner, vi planerade att byta ut dem redan för två år sedan, säger Mats Lundström.

De tester och den produktion som ägt rum visar att omställningen är möjlig. Men den kan ta tid.

Det kan krävas komponentbyten. Kanske måste en plastdetalj bytas för att den inte tål de högre temperaturerna. Ett kort kan behöva delas upp i två.

Går inte att blanda
Innan processerna fungerar måste ofta alla blyade komponenter bort ur konstruktionen. De kan ofta inte samsas på samma kort, eftersom blyfritt kräver högre smälttemperaturer.

Att blanda serier av blyade och ickeblyade produkter i samma anläggning ger en risk för blykontaminering som äventyrar hållfastheten.

Först när kunderna kommer med beställningar kan metoderna testas på riktigt.

- Det gäller att tidigt kunna identifiera problem och hitta ersättningar som fungerar. Men visst går det! Det är som arbetet med vilken ny process som helst. Som att införa BGA i produktionen, säger Dag Andersson.

Blyfritt kommer inte att kunna tolkas bokstavligt. Lödfogar inuti kapslar kommer även efter 2006 att bestå av 90-95-procentiga blylod med smältpunkt på 270 grader. Det finns inget blyfritt alternativ och lödfogarna får inte smälta när komponenten själv löds på plats.

Dessutom har telekomprodukter och andra samhällskritiska produkter beviljats undantag eftersom man inte kan säga säkert hur blyfria metoder och komponenter fungerar över tiotals år. Osäkerheten beror bland annat på att accelererad testning - uppvärmning i cykler - går betydligt långsammare i blyfritt. Nästan i realtid.

Det är inte självklart att du ska utnyttja undantagen bara för att du får. Om några år är blyfritt standard och blyade komponenter och produktion kommer att kosta extra.

Norska Nera Networks har tagit fram ett blyfritt kort för en radiolänk.

- Egentligen är vi undantagna, men vi ser att marknadskrafterna önskar blyfritt, säger, Trygve Torma, chefsingenjör på Nera Networks.

Jan Tångring

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)