Så gjorde vi undersökningen "Hur långt framme tekniskt anser du att följande halvledarföretag ligger" och "Hur stark närvaro anser du att följande halvledarföretag har i Sverige" var de två frågorna vi lät undersökningsföretaget B2B ställa till läsekretsen. Frågorna ingick i den annons- och imageundersökning som Elektroniktidningen gör två gånger årligen. Läsarna fick sätta betyg mellan 1 och 5 på båda frågorna. En femma innebar "teknikens frontlinje" respektive "mycket stark närvaro". En etta betydde "föråldrad teknik" respektive "ingen närvaro". På båda frågorna kunde de svarande också ange "ingen uppfattning/känner ej till företaget". Diagrammet visar svarens medelvärde. Färgstyrkan i företagsnamnet indikerar hur välkänt företaget är - ju blekare flagga desto större andel som svarat att de inte känner till bolaget. Frågorna skickades ut med brev till 250 läsare varav 148 svarade.

Ladda hem artikeln som PDF-dokument, 150 kB

För andra året presenterar Elektroniktidningen listan över hur våra läsare rankar halvledarföretagen. Och precis som ifjol toppar Intel. Världens största halvledartillverkare har också det starkaste varumärket i Sverige.

Men sedan har det skett en rad förändringar. Mest anmärkningsvärt är hur svårt nya varunamn har att etablera sig. Freescale får i år betydligt sämre betyg än Motorola fick i fjol, trots att allt som ändrats är namnet och en begynnande börsnoteringsprocess.

- Branding är oerhört viktigt, och vårt nya namn har nog inte trängt ut på bredden än. Men det har blivit väl mottaget hos Ericsson och andra kunder, säger Bo Göran Ericsson, vd för Freescales svenska kontor.

Hyresvärden krävde bankgaranti

Att identiteten spelar roll visas till exempel av attityderna när de svenska Motorola- och Freescalekontoren förhandlade om hyran inför bådas kontorsflytt till Kista. Den nya hyresvärden var mycket mån om att få in Motorola i huset. Men av Freescale krävde man bankgaranti, för det bolaget hade man inte hört talas om tidigare.

Namnbytet till trots så menar Bo Göran Ericsson att affärerna gått bra.

- Vi har haft ett kanonår. Det har verkligen börjat röra på sig igen, i synnerhet efter sommaren säger han.

Att företag byter namn är förstås inget nytt. Erfarenheten säger att det tar lång tid och kostar mycket pengar att etablera det nya. När Infineon knoppades av Siemens 1999 gjorde man en jättekampanj för att berätta om förändringen, liksom vid börsnoteringen året därpå.

- Börsnoteringen var det som verkligen hjälpte oss att etablera varumärket, säger Günther Gaugler, Infineons informationschef som var med då det begav sig.

Han medger dock att jobbet inte är färdigt än, trots att det gått närmare fem år sedan namnet Infineon myntades.

- I Tyskland tog det mindre än ett år från börsnoteringen tills de flesta visste vilka vi var. I USA har vi i ärlighetens namn inte nått dit ännu, där är vi ganska okända utanför elektronikbranschen.

I årets undersökning hamnar Infineon strax under tionde plats, knappt i paritet med företagets plats på världsrankingen. Det faktum att man har flera hundra anställda här i landet speglar inte heller av sig i betyget på den svenska närvaron.

- Det är viktigare att vara känd bland kunderna än att ha ett starkt varumärke bland allmänheten. Siemens, med sina konsumentprodukter, har ett varumärke som är mycket starkare än vi någonsin kan aspirera på att nå, kommenterar Günther Gaugler.

Över huvud taget stämmer företagsstorleken sällan särskilt väl med läsarnas rankning. Bland 2003 års tio bästsäljande halvledartillverkare återfinns förutom Intel endast Texas Instruments och Philips bland topplaceringarna. Företag som Maxim, National Semiconductor och Agilent, som hamnade högt i vår undersökning, är inte ens bland de 25 största mätt efter försäljning. Och ett av de minsta bolagen i undersökningen, norska Nordic Semiconductor, före detta Nordic VLSI, placerade sig ungefär på mitten, i nivå som betydligt större kollegor som Qualcomm, Fairchild och Renesas.

Amerikanska namn starka

En annan trend som upprepas i år är att amerikanska tillverkare verkar vara mer välkända och ha bättre renommé än europeiska och asiatiska. Av de tio bolagsnamn som toppar listan finns bara ett europeiskt - Philips - och bara ett asiatiskt, nämligen Sony. Med tanke på att Sonys halvledarverksamhet inte spelar i allra högsta divisionen så har gissningsvis företagets starka namn inom konsumentelektronik och månne mobilsamarbetet med Ericsson påverkat resultatet.

Konstateras kan också att den som tillverkar kretsar på uppdrag har svårt att slå i denna undersökning. Foundrierna TSMC, UMC och Chartered kom långt ner förra året, och har inte klättrat i årets undersökning. Deras tekniska kompetens uppskattas desto mer i nästa led - TSMC:s och UMC:s största kunder Altera respektive Xilinx hamnar båda på övre tredjedelen i teknikhöjdsklassen.

I undersökningen bad vi läsarna betygsätta företagen på en skala mellan 1 och 5, alternativt ange att de inte hade någon uppfattning i frågan eller inte kände till företaget. Intressant nog så följs kännedom om företaget ganska väl med högt betyg. Mindre kända företag återfinns bland de lägre omdömena. Undantag finns - Fairchild och Sharp är välkänd bolag som dock inte får så höga betyg av läsarna som sina lika välkända kollegor.

Agere och Arm är exempel på motsatsen - relativt okända företag som anses ligga långt framme tekniskt av dem som känner till företagen.


Adam Edström