About / Advertise
Övergången till blyfri elektronik kommer att gå lättare och smidigare än vad olycksprofeterna befarat. De tekniska problemen är lösta, industrin investerar i kunskap och utrustning och starka krafter försöker styra upp logistikbekymren.
Blyfri elektronik har varit ett genomgående tema på flera svenska elektronikmässor, och Elektronik/EP 2005 var inget undantag. Men till skillnad från tidigare så var det samfällda budskapet nu att problemen i princip är lösta, allt som återstår är att tillämpa kunskapen och produktionsmetoderna som kommit fram.
- Jag säger inte att det bli lätt, eller ens att det är bra ur miljösynpunkt, men med ny utrustning och nya material kommer industrin att klara övergången, sa David Bergman från standardiseringsorganisationen IPC i en föreläsning.
- Svensk industri brukar vara mån om att följa lagar och förordningar. Jag tror det blir likadant med RoHS-direktivet. Några rättsliga tvister förväntar vi oss inte, sa Ulla Falk, RoHS-ansvarig på Kemikalieinspektionen, då hon intervjuades i Heta Stolen.
Hans-Erik West på lödugnsföretaget Rehm visade stolt upp två ugnar han nyligen sålt, den ena till en mindre kontraktstillverkare i Stockholm och den andra till ett företag i Småland.
- Det är enormt positivt att även små företag här i landet nu satsar på bra produktionsutrustning för blyfritt, säger han.
Branschens vanligaste fråga om blyfrihet är nog ändå alltjämt om ens egen produkt är undantagen. Här ger listorna från EU - som finns länkade till på www.kemi.se - ganska vag vägledning. Kemikalieinspektionen lägger argumentationsbördan på produktägaren.
- Anser du att din produkt är undantagen så är det ditt ansvar att formulera en motivering som håller, sa Ulla Falk i Heta Stolen.
Det industrin enats om är att någon form av tenn-silver-kopparlegering är den bästa ersättaren för dagens tenn-bly. Huruvida silverandelen ska vara 3 eller 4 procent och om kopparandelen 0,4 eller 0,5 procent återstår att dividera om. David Bergman understryker att långtidsegenskaperna ännu är okända.
Dessa så kallade SAC-legeringar (efter SnAgCu, tenn-silver-koppar) beter sig annars tillräckligt snarlikt tenn-bly bortsett från att de kräver högre temperaturer - smältpunkten ligger kring 217 C och omsmältningstemperaturen ligger mellan 235 och 250 C.
De höga temperaturerna kan påverka billigare varianter av mönsterkort. Det vanliga mönsterkortsmaterialet FR4 finns i olika temperaturklasser, där de lägsta inte rekommenderas för blyfri produktion.
På komponentsidan är det stora problemet alltjämt att tillverkarna valt så många olika system för att särskilja blyade från blyfria produkter. Somligt är tydligt - om än långt från enhetligt - utmärkt, i andra fall är det en obskyr datumkod som indikerar om något är blyfritt. Detta ställer till stora logistiska problem.
Fem stora kontraktstillverkare har därför nyligen enats om att ställa gemensamma krav för att skapa ordning i det hotande logistikkaoset. De fem - Flextronics, Sanmina-SCI, Celestica, Jabil och Plexus - kräver nu att komponenttillverkarna inför särskilda artikelnummer för blyfria komponenter. Några överkryssade Pb-symboler eller datumkoder accepteras inte. De fem kräver också att komponentleverantörerna redovisar en tidtabell för övergången till blyfrihet, och att provexemplar av alla blyfria komponenter skickas i god tid före övergången.
Det återstår att se vad utspelet - formellt kallat EMS Forum Guidelines for Suppliers Transitioning to RoHS Compliant Components Version 2.0 - får för resultat. Till dess kan noteras att även distributörerna hanterar frågan olika. En tydlig hållning intar Farnell.
- Det går numera att söka på "RoHS Compliant" på vår webbsite. Och vi tar fullt ansvar för att det som är markerat där också uppfyller kraven, säger skandinavienchefen Leif Wartacz.
Adam Edström
