About / Advertise
För två veckor sedan gick Optillion i konkurs. Nu vill affärsmannen Jan Nilsson, en av företagets grundare, rädda fabriken genom att göra den till ett optotekniskt foundry. Men han behöver 5 miljoner kronor, fort.
När Optillion lämnade in sin konkursansökan den 11 februari såg det ut som den slutgiltiga grundstötningen för svensk optoelektroniks flaggskepp. Att få igen de 750 miljoner kronor som satsats av investerarna - de svenska investmentbolagen Itact och Investor Growth Capital samt amerikanska Cisco och Crescendo Ventures - verkade helt kört. De 70 anställda såg ut att behöva börja se sig om efter nya jobb.
Fabriken är dock alltjämt igång, och nu spirar ett litet hopp. Entreprenören Jan Nilsson, som grundade bolaget 1999 tillsammans med professorerna Lars Thylén från KTH och Christer Svensson från Linköping, har dragit igång en räddningsaktion.
- Vår vision är att fabben ska bli ett optofoundry i världsklass. Vad TSMC gjort inom CMOS kan vi göra inom optoelektronik, säger han.
Han tvivlar inte ett dugg på att det går att hitta riskkapitalbolag som ser det affärsmässigt sunda i idén. Men dessa bolag behöver tid för att göra sin "due diligence", alltså gå igenom företaget, marknadsförutsättningarna och liknande. Och just tid är det ont om - anläggningen måste hållas helt intakt för att idén ska kunna genomföras. Personalen har kompetens i världsklass som andra bolag rycker i, och om inte räkningarna betalas snart så stängs tillförsel av el, gas och annat av. Och då förstörs fabriken.
- Jag behöver fem miljoner kronor senast inom en vecka. Det räcker tills de normala investerarna gått igenom sina processer, säger Nilsson.
Hoppet står till privatpersoner. Några statliga pengar finns inte att tillgå - Vinnova har visserligen en positiv inställning men några pengar finns inte att hämta där.
Både Jan Nilsson och Lars Thylén framhåller att fabben är en "nationell klenod" och hävdar att anläggningen är den enda i sitt slag i Sverige där nya optoföretag kan komma igång med produktion. Redan kör startupföretaget Syntune, en arvtagare till Altitun, en del av sin produktion där.
- Om fabben får en framtid som foundry kan den bli ett nav för hela fotonikindustrin, säger Lars Thylén.
Optillion föll på att marknaden för 10 Gbit Ethernet inte nådde i närheten av de prognoser som målades upp. Idag tror analytiker att genombrottet kommer inom två-tre år. Ett annat problem var att Cisco - som står för 80-90 procent av marknaden - bytte inköpspolicy vilket gjorde att Optillion var tvungen att sälja sina produkter dit via Agilent. Optillion hade helt enkelt inte tillräckligt med finansiella muskler för att kvala in direkt som underleverantör.
Trots problemen lyckades Optillion under sin femåriga livstid ta fram världens första 10 Gbit Ethernettransceiver för 40 km och även för 80 km.
- Tekniskt gjordes allting rätt, säger Jan Nilsson.
- Vi lyckades ta fram världens bästa produkter, men det hjälpte inte, säger Christer Svensson.
- Nu kan vi bara hoppas på en bra restrukturering - det är en bit av Sveriges framtid som avgörs här, säger Lars Thylén.
Adam Edström
