About / Advertise
Sveriges Verkstadsindustrier, VI, vill se ett nationellt forskningsprogram inom elektronikproduktion på i storleksordningen en halv miljard kronor om året. Nu tycker sig VI ha sett den första skymten av respons från regeringen, något oväntat i den regionalpolitiska propositionen.
Om tio år ska Sverige ha dubblat sin andel av världens elektronikproduktion, till två procent. Med detta stridsrop la Elektronikrådet inom Sveriges Verkstadsindustrier i våras fram ett program kallat Puls, uttytt Programmet för utveckling av ledande elektronikindustri i Sverige. Hittills har dock responsen från myndigheterna varit måttlig.
- Vi träffade Thomas östros i augusti, och han höll med i sak. Men när forskningspropositionen kom fanns inga pengar till det vi föreslagit, säger Elektronikrådets ordförande Kåre Gustafsson, till vardags på Ericsson Radio.
Nu har han dock fått nytt hopp.
- I den regionalpolitiska propositionen finns en del öppningar, inte riktigt på den nivå vi hade hoppats på, men det handlar om hundratals miljoner, säger han.
Ambitionsnivån i Puls är hög - förslaget gäller nära en halv miljard kronor per år under tio år. Programmet påminner om 1970-talets Nationella Mikroelektronikprogram, NMP, och IT-programmen på 1980- och 90-talen. Dock är det helt inriktat på elektronikproduktion och närliggande områden. Målet är att dubbla Sveriges export av elektronik, från dagens cirka 140 miljarder kronor till 280 miljarder.
Den formulering som inger hopp i den regionalpolitiska propositionen är beslutet att "ett nationellt program för utveckling av innovationssystem och kluster bör inrättas", och till detta program ska 70 miljoner kronor anslås under 2002-2004. Brita Saxton, departementsråd på näringsdepartementet, är inte avvisande till Puls.
- Det går att tänka sig många typer av samarbeten här, säger hon.
- Många myndigheter har visat intresse för de här pengarna, och vi vill avvakta diskussionerna mellan dem. Beslutet tas tidigast i februari eller mars.
Klustertanken, kopplad till forskningsinstitut, är central i Puls.
- Sverige satsar bara en tiondel av vissa andra länder på forskningsinstituten. De har dessutom fått se sina anslag minska från 1,1 miljarder kronor 1991 till 640 miljoner i år, konstaterar Kåre Gustafsson.
Inte bara elektronik
Hela Puls är utarbetat för att passa in i det statliga innovationsverket Vinnovas verksamhet. Men Sven-Ingemar Ragnarsson på Vinnova är tveksam till bidraget från regionalpropositionen.
- Jag misstänker starkt att det inte bara handlar om pengar till elektronik, säger han.
Men Ragnarsson menar dock att produktionsområdet har störst chans av alla elektronikområden att få ökat statligt stöd.
Mikroelektronik, fotonik, kiselkarbid, mikrosystem, nanoteknik och halvledarlabb står längre ned på agendan. Han tror dock inte att Puls kommer att genomföras i sin helhet.
- Jag är skeptisk till de stora siffrorna. Det är lika mycket pengar som alla Vinnovas föreslagna kluster tillsammans, säger han.
Kåre Gustafsson har dock sin uppfattning klar:
- Jag är övertygad om att Puls blir allvar. Att gissa hur mycket pengar det till slut blir är meningslöst - målet på 490 miljoner om året står fast, säger han.
- Vi träffade Thomas östros i augusti, och han höll med i sak. Men när forskningspropositionen kom fanns inga pengar till det vi föreslagit, säger Elektronikrådets ordförande Kåre Gustafsson, till vardags på Ericsson Radio.
Nu har han dock fått nytt hopp.
- I den regionalpolitiska propositionen finns en del öppningar, inte riktigt på den nivå vi hade hoppats på, men det handlar om hundratals miljoner, säger han.
Ambitionsnivån i Puls är hög - förslaget gäller nära en halv miljard kronor per år under tio år. Programmet påminner om 1970-talets Nationella Mikroelektronikprogram, NMP, och IT-programmen på 1980- och 90-talen. Dock är det helt inriktat på elektronikproduktion och närliggande områden. Målet är att dubbla Sveriges export av elektronik, från dagens cirka 140 miljarder kronor till 280 miljarder.
Den formulering som inger hopp i den regionalpolitiska propositionen är beslutet att "ett nationellt program för utveckling av innovationssystem och kluster bör inrättas", och till detta program ska 70 miljoner kronor anslås under 2002-2004. Brita Saxton, departementsråd på näringsdepartementet, är inte avvisande till Puls.
- Det går att tänka sig många typer av samarbeten här, säger hon.
- Många myndigheter har visat intresse för de här pengarna, och vi vill avvakta diskussionerna mellan dem. Beslutet tas tidigast i februari eller mars.
Klustertanken, kopplad till forskningsinstitut, är central i Puls.
- Sverige satsar bara en tiondel av vissa andra länder på forskningsinstituten. De har dessutom fått se sina anslag minska från 1,1 miljarder kronor 1991 till 640 miljoner i år, konstaterar Kåre Gustafsson.
Inte bara elektronik
Hela Puls är utarbetat för att passa in i det statliga innovationsverket Vinnovas verksamhet. Men Sven-Ingemar Ragnarsson på Vinnova är tveksam till bidraget från regionalpropositionen.
- Jag misstänker starkt att det inte bara handlar om pengar till elektronik, säger han.
Men Ragnarsson menar dock att produktionsområdet har störst chans av alla elektronikområden att få ökat statligt stöd.
Mikroelektronik, fotonik, kiselkarbid, mikrosystem, nanoteknik och halvledarlabb står längre ned på agendan. Han tror dock inte att Puls kommer att genomföras i sin helhet.
- Jag är skeptisk till de stora siffrorna. Det är lika mycket pengar som alla Vinnovas föreslagna kluster tillsammans, säger han.
Kåre Gustafsson har dock sin uppfattning klar:
- Jag är övertygad om att Puls blir allvar. Att gissa hur mycket pengar det till slut blir är meningslöst - målet på 490 miljoner om året står fast, säger han.
Adam Edström
